CSN mörkar trygghetsregler

- in Nyheter
@Lundagård

CSN struntar i att informera ordentligt om de trygghetsregler för

återbetalning som finns i det nya studiemedelssystemet. I informationen till

studenterna beskrivs den viktiga rätten till ”nedsättning” i mycket vaga

ordalag, en rätt som skulle kosta skjortan för staten om alla började utnyttja

den.

Återbetalningarna i det nya studiemedelssystemet riskerar att gå hårt åt

låginkomsttagare.

Utbildningsminister Thomas Östros (s) har försvarat de potentiella

orättvisorna med att det finns en väl utarbetad trygghetsregel.

Denna kallas ”nedsättning” och innebär att man kan få ner den årliga

återbetalningen, det så kallade årsbeloppet, till fem procent av inkomsten.

Inkonsekvent information

Kriterierna för vilka som kan få nedsättning är egentligen ganska enkla. Om

årsbeloppet är så högt att det överstiger fem procent av inkomsten kan CSN

enligt studiestödslagen inte neka någon som söker nedsättning att få det (en

undantagsregel finns, se faktaruta).

Men CSN:s information om nedsättningsmöjligheten är ofullständig och

snedvriden. Istället för att redovisa de tydliga direktiv som finns framstår

rätten till nedsättning som en flytande bedömningsfråga och något som kan

sökas endast när låntagaren inte klarar av att betala CSN-räkningen.

Inte otydligt

I den mest utförliga informationen till studenterna står det att: ”Om du har

svårt att betala det årsbelopp som du debiterats kan du ansöka om att istället

få ditt årsbelopp beräknat utifrån din sammanlagda inkomst. [Å ] 

Förutsättningen för att du ska kunna få nedsättning till fem eller sju procent

av din sammanlagda inkomst är att årsbeloppet minskar med mer än tre procent

av prisbasbeloppet (1 138 kr för år 2002) i jämförelse med det ursprungliga

årsbeloppet”.

Susanna Hallberg, ansvarig för återbetalningsinformation på CSN:s centrala

regelavdelning, tycker inte att det är otydligt vilka rättigheter låntagaren

har.

– Vi skriver vad som är viktigt att veta. Det är tänkt att vi ska ge mera

lättsam information på hemsidan och i broschyrerna, säger hon.

 Tror du att studenterna utifrån CNS:s information kan förstå vad som

verkligen gäller för att få nedsättning?

– Vill man ha mer information får man väl läsa i studiestödslagen. Den

viktigaste grundinformationen måste ändå vara att man inte ska låna mer än vad

man behöver, säger Susanna Hallberg.

Hon tycker inte att det är anmärkningsvärt att CSN:s anställda gett

motstridiga uppgifter om nedsättningsregeln till Lundagård.

”Personalen är orolig”

– Det är ett så komplicerat system att det är svårt för en person att ha

överblick över allt, säger hon.

När Lundagård ringer upp Magnus Forss, chef på regelavdelningen, slätar han

över sin kollegas uttalanden.

– Jag tror att en stor del av personalen är orolig för att för många låntagare

ska få svårt att betala i slutet av återbetalningsperioden om de har fått

nedsättning under lång period, säger han.

 Men han förnekar att CSN inte vill att nedsättningsregeln ska bli för känd

och använd, även om det skulle kunna innebära att statens ekonomiska ramar

spricker.

– Jag kan inte ens drömma om att nedsättningen skulle undanhållas av något

sådant skäl, säger han.

 Vid nästa samtal med Magnus Forss har han läst igenom informationen om

nedsättning och dessutom satt igång en omarbetning av den.

– Det skulle kunna uppfattas som om vi kan neka någon nedsättning även om de

inte faller inom undantagsregeln, säger han.

– Det kan vara svårt att förstå vad som menas. Jag tycker att vi trycker för

mycket på undantagsbestämmelsen som jag tror bara kommer att beröra en

marginell grupp

Byråkratiskt språk

Magnus Forss förklaring till informationsmissen är att CSN dras med ett

byråkratiskt språk som inte släppt sitt grepp om myndigheten. Han säger också

att nedsättningsregeln antagligen inte lyfts fram för att studiemedelssystemet

är så nytt och att återbetalarna idag bara är cirka tjugo stycken.

– Det kommer ändå att vara så få som kan få nedsättning under det första

återbetalningsåret, säger han.

 Men är inte trygghetsregeln om nedsättning väsentlig redan innan man börjar

låna, för att kunna avgöra om man ska våga ta studielån?

– Visst är det viktigt att man får reda på det. Vi har också tagit kritiken på

allvar, det måste bli klarare, säger Magnus Forss.

Goddag yxskaft –

Lundagård ringer CSN 

För att sätta sig i studentens situation ringer Lundagård till CSN:s vanliga

informationstelefon och utger sig för att vilja veta mer om trygghetsreglerna

i nya studiemedelssystemet. Vi frågar förutsättningslöst om vad som gäller för

att få nedsättning. Informatören förklarar att ”alla som vill får nedsättning,

så länge man uppfyller kriteriet om att årsbeloppet ändå minskar med tre

procent av prisbasbeloppet”.

Fem minuter senare ringer Lundagård än en gång till informationslinjen och

ställer samma fråga till en annan informatör. Denna gång får vi inget svar

utan blir vidarekopplade till en återbetalningshandläggare i Umeå. Hon ger en

helt annan bild: ”Det är jättesvårt att få nedsättning. De reglerna är bara

aktuella för en liten grupp”.

Vid ett tredje samtal svarar ytterligare en ny informatör att CSN gör en

bedömning från fall till fall.

Fakta/ Studiemedelssystemet:

* Den största skillnaden mellan det gamla och nya studiemedelssystemet är på

vilket sätt låntagaren betalar tillbaka.

* Förr beräknades den årliga summan, det så kallade årsbeloppet, efter fyra

procent av i inkomsten.

* Idag styrs årsbeloppet av storleken på lånet. Dessutom ska lånet vara betalt

på max 25 år eller

kortare – vid 60 års ålder måste lånet vara avklarat. Ju kortare tid du har

kvar på återbetalningstiden, desto snabbare ökar också årsloppens storlek.

Fakta/ Nedsättning:

* Regeln om nedsättning gäller i det nya studiemedelssystemet som trädde i

kraft 30 juni 2001.

* Nedsättning innebär att du kan ansöka om att få betala 5 procent av

inkomsten istället för en högre summa som grundas på lånets storlek.

* När du fyller 49 år höjs denna ”nedsättningsprocentsats” till 7 procent av

din sammanlagda inkomst. Då räknas dessutom 20 procent av din eventuella

förmögenhet som inkomst.

* Man måste själv ansöka om nedsättning före 30 november. Nedsättningen gäller

bara i ett år, sedan måste en ny ansökning göras.

* Du har rätt till nedsättning om årsbeloppet överstiger fem procent av din

inkomst. Men det finns en undantagsregel: skillnaden mellan CSN:s uträknade

årsbelopp och storleken på beloppet om du beviljas nedsättning får inte vara

för litet. I år är denna gränssumma 1 137 kronor.