Lund i toppen när forskningsmedel delas ut

- in Nyheter

Medicin, teknik och hållbar utveckling.

Tre områden är vinnare när regeringen fördelar drygt två miljarder kronor i nya forskningspropositionen.

Samtidigt ligger Lunds universitet i topp när det gäller anslagen till lärosätena.

Utbildningsminister Leif Pagrotsky verkar nöjd i den webb-tv-film på regeringens hemsida där han presenterar forskningspropositionen. Sammanlagt ska 2,3 miljarder kronor fördelas under tre år, bland annat 400 miljoner till medicinsk forskning och 350 miljoner till teknikforskningen.

Regeringen betonar också att 300 miljoner ska satsas på starka forskningsmiljöer – med andra ord ska forskargrupper som redan idag visar goda resultat få mer långsiktiga anslag.

Sveriges universitet och högskolor får under samma period drygt en halv miljard att dela på. Lunds universitet får 40 miljoner av dessa, vilket är något mer än till exempel Göteborgs och Stockholms universitet. Merparten av dessa pengar kommer dock först 2008.

Många forskare har gått i väntans tider inför propositionen. För den enskilda forskaren handlar det om fortsatt anställningstrygghet. Hör man inte till den grupp som regeringen vill satsa på kan hela forskningsprojekt tvingas upp på hyllan. Reaktionerna på propositionen är därför blandade.

Representanter för den humanistiska forskningen är starkt kritiska till att inga pengar satsas på dem, medan Sveriges förenade studentkårer är missnöjda med att inget görs för att förbättra doktorandernas anställningssituation.

Sveriges universitetslärarförbund menar slutligen att regeringen borde satsa mer på basanslag direkt till lärosätena. Forskarna behöver ägna mer tid åt forskning och mindre åt att jaga anslag anser förbundet.

För första gången möttes regeringens proposition av ett gemensamt borgerligt alternativ. I en motion lovar den borgerliga alliansen ytterligare två miljarder kronor till svensk forskning. Medan regeringen i hög grad använder ord som ”kommersialisering” och ”spetsforskning”, säger sig alliansen vilja ge forskningen större frihet och ökade fakultetsanslag.

Vad forskningspropositionen slutligen får för konsekvenser är svårt att förutse. Propositionen är onekligen viktig, men det finns samtidigt en rad andra viktiga finansiärer bakom svensk forskning. Men med propositionen sänder regeringen en signal – grönt ljus för medicin och teknik, rött för den humanistiska forskningen.