Här är förskolan som ger förtur till studenternas barn.
Stans rikaste dagis har såväl målarateljé som lekplats mitt
i Kulturkvadranten. Men få som pluggar känner till Lunds
studentkårs daghem.
– Vi hamrar in spadar i vulkanen, förklarar
en fyraårig pojke.
Tillsammans med sin lekkamrat är han
i full färd med att konstruera ett berg av
blå mjölkbackar när Lundagård besöker
deras daghem.
Kring oss i höstsolen rusar barn omkring
– de fångar nyckelpigor, leker tjuv
och polis och plockar valnötter i konkurrens
med råkorna på marken.
LUNDS STUDENTKÅRS daghem ligger på
Tomegapsgatan. Med Kalmar nation
som granne och ett stenkast från Lundagård
befinner det sig
i hjärtat av Lunds studentliv.
När hemmet
startades 1945 var också
syftet att studenter
skulle garanteras billig
dagisplats åt sina barn.
Men i takt med utbyggnaden av den
kommunala barnomsorgen har behovet
av ett speciellt studentdagis försvunnit.
I dag drivs det av Lunds kommun.
Formellt ägs dock dagiset fortfarande
av en stiftelse där Lunds universitets studentkårer
(Lus) har majoritet i styrelsen.
Föräldrar som studerar har också
förtur för sina telningar. Men i praktiken använder få möjligheten.
– Under mina fyra år här är det vad jag
vet ingen som utnyttjat förturen. Sedan
är föräldrarnas sysselsättning inget som vi
registrerar, säger förskolechefen Kristina
Appelqvist.
DET FINNS FLERA anledningar till att dagiset
lockar få studentbarn. En orsak kan vara
att få känner till möjligheten – Lus gör
ingen reklam för daghemmet.
Det finns heller inga nämnvärda köer
till barnomsorgen i Lunds kommun.
Dessutom bor det få studerande föräldrar
i centrala Lund och
småbarnsföräldrar söker
sig helst till förskolor
nära bostaden.
– Samhället förändras
och vi måste anpassa
verksamheten för att
bättre uppfylla stiftelsens syfte. Det vore
kanske bättre att flytta förskolan till Delphi
där det bor mer studenter, funderar
Lus ordförande Elisabet Månsson.
MEN AV DE CIRKA femtio barn som tillbringar
dagarna på Tomegapsgatan, har
tre fjärdedelar ändå någon anknytning till
universitet. Många är söner och döttrar
till lärare och professorer – vilket sätter
sin prägel på verksamheten.
– Eftersom våra barn bor i centrum av
stan så har de en större tillgänglighet till
exempelvis kultur. Men de är för lite utomhus.
Det försöker vi kompensera med
att ta med barnen på utflykt till skogen
i stället för att gå till biblioteket, säger
läraren Margareta Rigeblad.
BARNEN HAR ÄNDÅ EN rad konkreta fördelar
av att gå på studentdagiset.
Sedan två år tillbaka har daghemmet
en anställd ateljérist som håller till i garaget.
Under Graciella Leskos ledning
får barnen lära sig att måla, snickra och
försöka spela musik. En lyx som andra
förskolor i Lund inte har råd med. Tjänsten
finansieras externt av stiftelsen – som
har en mycket tjock plånbok. Förra
årets resultat var ett plus på över 300
000 kronor.
Nu har även Lunds universitets studentkårer
insett vilken guldgruva de sitter på.
I våras tillsatte man en utredning som ska
undersöka vilka möjligheter och problem
som studerande föräldrar i Lund möter.
Enmannaprojektet startade i augusti och
ska pågå i ett år. Kostnaden på 200 000
kronor finansieras av stiftelsen. – Förhoppningsvis kommer utredningen
ge konkreta förslag till hur LUS
ska arbeta. Det ingår dessutom i uppdraget
att marknadsföra Studentkårens
förskola bland studenter, säger Elisabet
Månsson.
PÅ STUDENTKÅRENS förskola har barnen
varit ute och lekt på gården i över en
timme. Orken tycks aldrig tryta. Moa,
5, och Tilda, 5, bakar valnötskakor i
sandlådan. När vi går ska de precis lägga
in deghinkarna i träkojan som fungerar
som ugn.
