Het debatt kring buggning

- in Kultur & Nöje, Nyheter
@Lundagård

Mirakelmedicin mot brottslighet eller en alltför stor kränkning av den personliga integriteten?

Årets debatt under juristdagarna i Lund på tema buggning satte proportionalitetsprincipen i centrum.

Alla i paneldebatten var överens om att buggning innebär en integritetskränkning. Men vi tillåter i dag kränkningar av den personliga integriteten i form av hemlig kameraövervakning och telefonavlyssning. Var går gränsen?

Länskriminalen positiv

Agneta Lindblom Hultén, ordförande i Journalistförbundet, var upprörd över buggningsförslaget som hon såg som ”kronan på verket” på den senaste mängden lagstiftning som inskränkt vår yttrande- och tryckfrihet. Henrik Malmquist från Länskriminalen var positiv till buggning som ett medel mot den grova brottsligheten och förklarade den stora mängden ny lagstiftning:

– Det har att göra med att Sverige långsamt men säkert tar sig upp till en europeisk miniminivå.

Centerpartiet positiva

Johan Linander sitter i riksdagen för centerpartiet som tillsammans med kristdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet sett till att buggningsförslaget är vilande i ett år. Men i grunden är centerpartiet positiva till buggning.

– Jag gillar inte förslaget som det ser ut idag. Tidningsredaktioner är inte tillräckligt skyddade, sa Johan Linander som också talade om vikten att ge kompensation till oskyldiga som buggats.

”Nonsens Hells Angels skulle starta tidning”

Journalistförbundet brukar inte uttala sig i allmänpolitiska frågor men att detta var en fråga som engagerade dess ordförande var tydligt. Särskilt engagerade meddelarskyddet och källskyddet Agneta Lindblom Hultén. Personer som hör av sig till journalister ska skyddas enligt lag. Samtidigt öppnar buggningsförslaget för avlyssning av redaktioner. Agneta Lindblom Hultén presenterar och punkterar ett argument för detta: att det skulle driva Hells Angels att starta tidningar för att få skydd. Det kallar hon ”nonsens”. Journalistförbundets ordförande efterlyste en svensk författningsdomstol som kan pröva lagstiftningen.

– Riksdagen är slarvig och har blivit okunnig, framförallt i medierätt. Man får inte bete sig så i en demokrati.

Motiveras med maffiahot

Åklagare Tony Olsson såg buggning som ett sätt att få fast de riktigt grova brottslingarna. Han fick stöd av Henrik Malmquist som hävdade att buggning skulle fungera bättre än telefonavlyssning.

– Grova brottslingar planerar brott på offentliga platser och undviker telefoner, sa Henrik Malmquist som kallade buggning för ”synnerligen integritetskränkande” men samtidigt ”synnerligen vasst”. Både Tony Olsson och Henrik Malmquist kom med exempel på maffiahot och annan skrämmande utveckling.

– Om vi avstår buggning får vi ta konsekvenserna, sa Tony Olsson varnande.

”Buggning ingen mirakelmedicin”

Johan Linander vände sig mot synen på buggning som en ”mirakelmedicin”.

– Det handlar i Skåne om två möjliga fällande domar per år.

Även Sverker Jönsson, doktor i straffrätt vid Juridiska fakulteten, var kritisk.

– Proportionalitet är kärnfrågan. Innebär buggning att vi blir av med hot, hindrar vi framväxten av maffian? Nej, troligen inte.

Text: Ellen Albertsdóttir