Vilka krav ställs på dagens studenter?
Lundagård bestämde sig för att testa och sände ut två spökstudenter med uppdraget att tenta utan att plugga. Resultatet förvånade många.
– Jag blev väldigt förvånad att jag klarade tentan, jag använde ju bara hälften av kursböckerna, säger Isabelle Beckman, journaliststudent och reporter på Lundagård.
Att skriva godkänt på en tenta utan att plugga visade sig inte vara så svårt. Isabelle Beckman fick fem timmar på sig att skriva den första hemtentan i Pedagogik A. Hon fick inte lov att gå på någon föreläsning eller öppna böckerna innan tentan skrevs. Ändå lyckades hon bli godkänd.
Att hon skulle klara tentan så lätt var inget Isabelle Beckman hade räknat med:
– Jag blev väldigt förvånad. Frågorna var avancerade, man skulle ta upp flera aspekter av ämnet och jag hade inte ens alla böcker. Mina svar var dessutom för korta och inte särskilt utförliga, säger hon.
Isabelle Beckman har läst ett antal universitetspoäng i olika humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen förut och tycker att man trots allt inte ska dra allt för stora växlar på resultatet.
Förkunskaperna varierar
Glen Helmstad är lärare och examinator på kursen Pedagogik A. Han ser Lundagårds experiment som något av en attack mot kursen.
– Isabelle hade verkligen ingen bra lösning på uppgiften, det var inga fullständiga svar och hon saknade mycket. Betyget var 2- (godkänt minus) på alla tre uppgifterna och hon kunde lika gärna fått 1 (underkänt) vilket inneburit komplettering, säger Glen Helmstad.
I A-kurserna inom pedagogik är variationen mellan studenterna stor vad gäller förkunskaper och engagemang berättar Glen Helmstad:
– Många studenter är kanonambitiösa, andra har inget engagemang alls. I och med variationen mellan erfarna och nybörjare så blir det automatiskt så att man anpassar introduktionskurserna efter nybörjarna. Överlag tycker jag att man kan ta det lite lugnare på första tentan då många är lite osäkra på vad som krävs. Ambitionen är att få igång ett samtal och att höja kraven vartefter terminen går, säger Glen Helmstad.
Inget bevis
Lundagårds andra spökstudent Ida Gunnarsson gick en kvällskurs i Latinamerikas idéhistoria, men lyckades inte skriva godkänt på tentan.
– Jag blev väldigt positivt överraskad, men jag undrar varför jag inte fick underkänt i stället för komplettering. Det jag skrev var verkligen uppåt väggarna, säger Ida Gunnarsson.
Båda spökstudenterna tycker att det är viktigt att betona att projektet i sig inte kan ses som något bevis för det lättvindiga universitetet.
– En av oss klarade sig och en av oss misslyckades, det kan ha många förklaringar, men visst börjar man fundera, säger Ida Gunnarsson.
Finns en inbyggd paradox
Inom universitetet, och särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, finns en kontinuerlig diskussion om tentamen ska kontrollera inlärningen eller om man ska se till studenternas individuella utveckling och intresse.
– Det finns en inbyggd paradox i detta. Vi har studieplaner och mål som ska uppfyllas. I dessa talas bland annat om självständiga och kritiska bedömningar. Som lärare måste man ge utrymme för studenterna på samma gång som man måste styra upp det hela. Jag brukar försöka se tentamen som en arbetsuppgift under kursens gång som ska stödja studentens kunskapsutveckling, säger Glen Helmstad.
Fokus på arbete
Glen Helmstad har undervisat sedan mitten av 80-talet. Att förutsättningarna för universitetsstudier har förändrats tycker han är tydligt:
– I dag fokuserar man mycket mer på arbetsmarknaden, fler studenter ser studierna som en förberedelse inför ett akademiskt yrke. Förut betonade många den personliga utvecklingen i högre grad.
Han ser även en ökad skillnad mellan program och kurs:
– Eleverna inom de fristående kurserna är ofta av två slag. Antingen är de relativt erfarna studenter som väljer pedagogik som valbar kurs inom sitt program. Den andra gruppen vill jobba som lärare eller kanske socionom, men betygen räcker inte till något av programmen. Här finns det en stor variation vad gäller förkunskaper och engagemang, säger han.
Praktisk bedömning
När en tenta bedöms finns vissa kriterier som lärarna har att följa.
– Det vi fokuserar på är att studenten har läst litteraturen, egna tolkningar samt textens struktur. Det räcker inte med bara någon av delarna för att få godkänt. I betygssättningen finns det två gränser som ska dras, mellan underkänt och godkänt och mellan godkänt och väl godkänt. Inom godkänt finns ett stort spann, säger Glen Helmstad.
Isabelle Beckman kände att det värsta med att hon klarat tentan utan att plugga var tanken på alla andra studenter som också skrivit kursen och verkligen lagt ned tid på den. Att kraven ibland kan tyckas vara för låga kan Glen Helmstad hålla med om:
– Ibland blir det kanske så, att man skulle kunna ställa högre krav. Det är en praktisk bedömning. Jag kan förstå att man som student ibland är frustrerad.
Studenterna har ett ansvar
Att Isabelle Beckmans tenta väckte visst huvudbry hos Glen Helmstad framstår som ganska klart:
– När jag läste Isabelles tenta frågade jag mig; vad är det här för student? Hon hade inte varit närvarande vid våra gemensamma aktiviteter och inte visat sig någon gång.
Att Lundagårds projekt ”tenta utan att plugga” inte har varit helt bekvämt för berörda lärare har varit tydligt. Inte långt efter att bloggen startades började ett varnande mejl cirkulera inom Humanistiska fakulteten. Läraren i kursen om Latinamerikas idéhistoria ville inte heller medverka i en intervju. Glen Helmstad säger själv att han till en början blev lite irriterad. Han ser lärandesituationen som att studenter och lärare sitter i samma båt:
– Utbildningen är en gemensam angelägenhet mellan studenter och lärare. Studenterna har också ett ansvar att upprätthålla kvaliteten. Handledning är ett typiskt exempel på det här, det är en kommunikativ process där båda parter påverkar slutresultatet.
Foto: Emma Svensson
