Bli en superpluggis

Brandingenjör eller etnolog?

Oavsett vad du ska plugga finns det en del saker som är bra att tänka på.

Här är tips och råd som ger dig försprång i studieracet.

Fyra timmar föreläsningar om dagen eller fyra timmar i veckan? Skillnaderna i hur dina studier kommer att se ut beror till stor del på vad du läser. Om du läser till brandingenjör eller civilingenjör kan du räkna med strax över 20 timmar i föreläsningssalen varje vecka. Något du också kan räkna med är att terminen inleds med en ordentlig nollning.

– Ett tips till alla nya studenter är att inte vänta med studiestarten tills nollningen är över. Studierna börjar från och med första dagen, säger Annika Granath, studievägledare vid Kemiteknik.

Något annat som är viktigt att tänka på är att ta det lugnt även om man missar en tenta.

– Man bör inte ta på sig för stora åtaganden samtidigt som man har resttentor. Många försöker tenta om en kurs samtidigt som de läser nya kurser, säger Annika Granath.

Hon menar att det inte handlar om att man blir någon kvarsittare om man missar en tenta. De allra flesta missar tentor någon gång.

– Vi hjälper studenter som har halkat efter med att lägga upp rimliga studieplaner. En del kurser behöver man ta igen snabbt medan andra kan vänta, men det är viktigt att lägga upp en studieplan i ett tidigt skede innan någon halkar långt efter, säger hon.

I ämnen som etnologi och matematik kan antalet föreläsningstimmar vara så låga som tre timmar i veckan. Då gäller det att ha mycket självdisciplin och planera sina studier noggrant.

– Skillnaden mellan att läsa här och på LTH är att undervisningen där mer liknar gymnasiet. Här på humaniora och samhällsvetenskap måste man bli vuxen mycket snabbare, man måste ta ansvar för sina egna studier, säger Margareta Stigsdotter, studievägledare på Etnologiska institutionen.

Hon tycker att man bör lägga upp ett eget studieschema och att man ska se all studietid, även självstudier, som ett arbete.

– Man måste respektera sitt schema, stänga av mobilen och ta ansvar för sig själv och sin framtid, säger Margareta Stigsdotter.

Mycket av studierna på Etnologiska institutionen går ut på grupparbeten och att själv läsa in sig på kurslitteraturen. Då är det viktigt att tänka på hur man läser.

– Man ska inte bara läsa från pärm till pärm, man behöver få en helhetsuppfattning först. Att läsa baksidestexten och sammanfattningarna först är jättebra. Har man en överblick först är det lättare att se vilken roll detaljerna har, säger hon.

Något annat som är speciellt med att läsa humaniora är att nästan alla examinationer är hemtentor. De är snarare ett moment i inlärningen än ett test av sakkunskap som salstentor ofta kan vara.

– Inför första hemtentan är många oroliga, då är det viktigt att man vågar prata med sina lärare och fråga om sådant som man inte förstått. Lärarna är till för studenterna, det är viktigt att komma ihåg, säger Margareta Stigsdotter.

Hitta bästa studieplatsen

Att hitta den bästa platsen att plugga på är svårt.

Men trådlöst internet, gott kaffe och trevliga lokaler brukar vara goda argument för att en plats ska vara studielämplig.

Många väljer självklart ofta att sitta hemma och plugga men där kan det vara lätt att distraheras av MSN, tv-serier eller pratglada grannar. Om du ska läsa in dig på kursböckerna och behöver en tyst plats finns det många att välja på.

Absolut tystast är kanske Tegnérsalen i Universitetsbiblioteket, där folk nästan scchhh-ar när någon vänder en sida i sin bok. För den som vill ha lite mer ljud runt omkring sig kan läsesalarna i studiecentrum på Lunds tekniska högskola vara ett alternativ. I övrigt finns det bra läseplatser att hitta på i stort sätt alla bibliotek i Lund.

Att boka ett grupprum är ofta det bästa alternativet när ett grupparbete ska skrivas eller för att tillsammans ladda inför tentan. På Universitetsbiblioteket finns bokningsbara grupprum, men det går ofta att gå dit utan att ha bokat i förväg. I Sol-centrum finns grupprum och även en större cafeteria.

Så blir du en bejublad talare

Att tala inför en publik är många människors största rädsla. Större än rädslan att dö.

Men det finns sätt att komma över sin talängslan och i stället imponera på sina kursare.

På bokhyllan inne i retorikprofessorn Anders Sigrells tjänsterum ligger en megafon. Övningarna för hans retorikstudenter kan ibland bli ganska speciella berättar han.

– De får hålla torgtal under kursen, det kan bli rätt galet ibland, säger Anders Sigrell.

Men för att överhuvudtaget våga ställa sig på ett torg med megafon och skrika ut sitt budskap finns det för många ett stort hinder att övervinna.

– Alla är nervösa innan de ska göra en prestation. Men att vara nervös är positivt, även om det kan vara svårt att intala sig när man nästan håller på att kräkas, säger han.

Trots att få personer kan lika mycket som Anders Sigrell om konsten att tala är han själv alltid nervös inför en stor presentation.

– Det bästa man kan göra är att se till att verkligen njuta av känslan man har efter att man gjort ett lyckat tal. Då är det lättare att våga även nästa gång, säger han.

Något som också är bra att tänka på är att man kan likna nervositeten vid ett isberg.

– Det är bara tio procent som syns, säger han.

Det första steget när man ska tala inför en publik är att ställa sig själv frågan ”vad är det jag vill?”. Nästa viktiga steg är att anpassa budskapet till publiken, något som många kan tycka är svårt när man ska prata inför sina kursare men vill imponera på sin lärare.

– Det är exakt som i en debatt. När Mona Sahlin debatterar med Fredrik Reinfeldt tror hon nog inte att hon ska få honom att hålla med henne, hon vill få publiken att hålla med henne. På samma sätt är det vid presentationen, du talar till kursarna och genom att fokusera helt på dem får du läraren att hålla med dig, säger han.

Ett annat tillfälle under studietiden då det ska talas inför grupp är på opponeringar. Hur vi framför kritik är något som Anders Sigrell har många åsikter om.

– Minst 80 procent ska vara positivt och max 10 procent ska vara sånt som går att göra bättre.

Han menar att det är viktigt att se vad som är bra eftersom det gör att vi blir bättre på att lägga märke till och komma ihåg det bra.

– Det är bedrövligt att man i dag tränas i att hitta fel. Det är vanligt att man först ger svepande omdömen om det som är bra och sen svidande kritik i sak av det dåliga. Det borde vara tvärt om, säger han.

Råd bot på tentaångesten

Problemet: stark oro över studierna, en känsla av otillräcklighet och sömnsvårigheter.

Lösningen: planera dagarna tydligare och våga be om hjälp.

Många studenter vid Lunds universitet mår dåligt över saker som är direkt kopplade till studiesituationen. Exempelvis visade det sig i en undersökning som Studenthälsan gjorde att en av fem studenter kände stark oro eller ångest inför tentor och liknande prestationer.

Elisabet Hemmingsson är kurator på Lunds Tekniska Högskola. Hon bekräftar bilden av att många oroar sig för sina studier.

– Många som kommer hit har misslyckats med studierna. Det kan vara första gången i livet som de inte lyckas med något eftersom universitet skiljer sig mycket från gymnasiet, säger hon.

Studenterna får då ofta stressymptom med exempelvis sömnproblem och dålig aptit som följd. Lösningen är bland annat att ha en ordentlig struktur på tillvaron, att planera när och var man ska studera men också när man ska vara ledig. Elisabet Hemmingsson säger att man även måste ha klart för sig att det är andra krav som ställs på universitetsnivå än tidigare. Därför kan man inte förvänta sig att vara bäst i klassen längre.

– Och så måste man våga be om hjälp, prata med äldre studenter och försöka hitta folk att plugga med, säger Elisabet Hemmingsson.

Om du vill ha hjälp att komma över din oro erbjuder Studenthälsan både tentamens­ångestgrupper och kurser

i stresshantering.