Men kanske kan just de biologiska skillnaderna vara en av förklaringarna till dels varför kvinnor är överrepresenterade på högskolan överlag medan män är överrepresenterade inom många yrken som inte kräver högskoleutbildning, men dels också varför män och kvinnor är överrepresenterade inom olika ämnesområden inom högskoleväsendet.
Vidare håller jag inte alls med dig om att alla olikheter som inte kan förklaras biologiskt skulle vara ”diskriminerande strukturer.” Förresten, är du verkligen säker på att de flesta idag skriver under på att ”män och kvinnor är lika på alla sätt bortom det biologiska”? Jag ställer mig verkligen tveksam, både till påståendet i sig men också till att det skulle vara konsensus.

Återigen sätter du likhetstecken mellan en jämn könsfördelning och jämställdhet. Det stämmer såklart att kvinnor är i betydande majoritet på universiteten runtom i Sverige, men detta är i sig inget argument för att universiteten inte skulle vara jämställda.
Jag köper delvis ditt resonemang om att skol- och gymnasieväsendet är mer anpassat för tjejer än för killar. Dock anser jag att de strukturella orättvisorna i det här fallet måste betraktas ur ett bredare perspektiv än enbart ett könsperspektiv: killar vs tjejer, etniska svenskar vs invandrare, överklass/medelklass vs arbetarklass, högutbildade vs lågutbildade föräldrar etc.. När man kompletterar könsperspektivet med exempelvis ett klassperspektiv, inser man också att det knappast är möjligt eller ens önskvärt att skräddarsy skolundervisningen så att den passar alla lika mycket. T ex så håller förhoppningsvis du med mig om att den huvudsakliga undervisningen på svenska skolor bör förmedlas på svenska, även de gånger då vissa elever inte förstår allting eftersom deras föräldrar, genom att inte lära sina barn att kommunicera obehindrat på svenska, försummat sitt föräldraansvar.
Det du kallar för ett “ensidigt synsätt på jämställdhet” är i själva verket ett bredare synsätt eftersom det inte enbart fokuserar på jämställdhet utan också på jämlikhet och jämförelser bortom de strukturer som enbart går att avläsa med ett köns- och klassperspektiv.

Teknologkåren glömdes inte bort. Anledningen till att jag inte skrev dit TLTH är att är att teknologkåren redan stod utanför LUS sen flera år tillbaka när LEK och JF år 2007 också trädde ur. Formuleringen att LUS representerat 60% av studenterna ”sen 2007 då ekonom- och juristkårerna lämnade organisationen” är därför helt korrekt. Innan dess, när TLTH ensamt befann sig utanför LUS, representerade LUS drygt 70% av studenterna.

Kanske krävs en Teknolog för att få rätt på matten… De kårer med 40% (Dryga 40%) representation som står utanför LUS innehåller en hel del Teknologer… Ska vi vara riktigt petiga, för det är kul ibland; En majoritet Teknologer… TLTH Lunds största studentkår glömdes bort… En liten ursäkt kanske skulle passa
God Jul och tack för trevliga kröniKOr

Jämställdhet ska inte blandas ihop med en jämn könsfördelning. Jämställdhet handlar om förutsättningar och möjligheter. När läkarutbildningen är lika tillgänglig för män som för kvinnor, vilket jag tror är fallet, så är jämställdhet uppnått i antagningen till den utbildningen.

Lite väl naivt, det sista med att jämställdheten i det nya deceniet ska ha kommit långt! Jag ser nämligen inga åtgärder eller upptakt till årgärder som syftar till att balansera ut underskottet på män på läkar, jurist eller andra utbildningar. Istället för medströmsspekulation gå in på ams prognoser och få dig en mer välgrundad bild kring vart utvecklingen går, mera ojämställdhet.