Du har helt rätt i att “jude” inte under några omständigheter får göras synonymt med varesig “israel” eller “israelsympatisör.” Alla försök att upprätta ett sådant samband måste med nödvändighet betraktas som antisemitisk hatpropaganda. Jag är därför mycket noggrann med att inte sätta likhetstecken mellan judar och israeler, vilket bevisas av att jag i texten nämner bägge grupperna. En mindre seriös krönikör hade förmodligen endast använt ett av orden. Jag håller även med dig till 100% om att judar som grupp, både i och utanför Israel, under inga omständigheter får göras ansvariga för den pågående konflikten. Och det är just därför som jag blir mörkrädd när studenter och akademiker på KTH och UU vill bojkotta Israel. För även om du och jag besitter förmågan att skilja på judar och Israel, så vittnar historien om att många i Sverige – och i övriga världen – inte klarar av att göra den distinktionen. Detta bevisas inte minst av det faktum att antisemitiska hatbrott alltid ökar i tider som präglas av ett anti-israeliskt opinionsklimat. T ex så fördubblades antalet antisemitiska hatbrott i Malmö förra året i samband med demonstrationerna mot Davis Cup-matchen. Så även om uppsåten bakom bojkotterna inte alls är antisemitiskt, riskerar den sortens sanktioner att ge bränsle också åt sådana strömningar.

Hur ska man annars på ett fredligt sätt signalera att på det sätt som Israel kränker de mänskliga rättigheterna inte är okej? En kraftig bojkott kan tvinga Israel att tänka om.