Jag borde sagt fuck you

- in Krönikor

I Matilda Berggrens sena tonår fejkade hon orgasmer under äldre universitetsstuderande killar i stökiga korridorsrum. Hon känner till flera andra som gjorde samma sak.

Nu vill hon veta hur vanligt det är med lammkött som låtsas hemma hos manliga studenter.

Jag jobbar just nu med att skapa en sajt om sex för P3.

Just därför tänker jag ganska mycket på sex, hela tiden, och pratar om sex, och relaterar saker och ting till sex nästan jämt.

Om jag gjorde det mycket förut så gör jag alltså det om möjligt ännu mer nu.

Det är definitivt en yrkesskada som är få förunnad.

Tankarna snurrade i huvudet inför den här krönikan.

När man fem dagar i veckan jobbar med att skriva om och diskutera sex så blir det lite svårt att släppa. Hm… studenter… sex… öh…

Men så slog det mig.

Jag mindes. Alla de där gångerna i mina sena tonår då jag legat som en död fisk och fejkat orgasm i äldre universitetskillars sunkiga studentrum.

Jag var 18 och hade lånat min syrras leg för att kunna gå till Ariman en lördagskväll (ja, det var ju i alla fall bättre än Harrys).

Han var 25 och inte alls min typ egentligen. Lite trivseltjock och råttfärgat hår.

Men han bjöd mig på en drink. Det hade aldrig hänt mig innan, och i mina naiva ögon var det en komplimang. Han bad om mitt nummer och jag hade inte lärt mig att säga nej.

En date senare satt vi på hans stökiga rum på Helsingkrona nation och drack Tuborg.

Han berättade om korridorsliv och tentor men la inte särskilt stor vikt i att fråga mig om mitt liv.

Jag gick ju bara på gymnasiet, hur kul kunde det vara liksom?

Min sexuella meritlista var inte lång på den tiden, men jag hade klätt upp mig lite för jag visste ju att kanske skulle det där hända.

Bristen på erfarenhet gjorde också att jag inte riktigt kunde avgöra huruvida jag faktiskt ville ha sex eller inte. Jag hade liksom sex för att kunna säga att jag haft sex.

Men här fanns ingen tid till att reflektera.

Rätt var det var låg jag naken och försökte se kåt ut fast jag var snustorr under den stånkande, trivseltjocke studenten.

Mitt huvud dunkade mot väggen när han stötte, det gjorde ont men jag låtsades att jag tyckte det var hett och stönade sådär som jag hört tjejer på film göra.

Som tur var blev han klar ganska snabbt.

Vi rökte mentholcigaretter i sängen efteråt. Jag råkade aska på hans bröst, sa förlåt men minns att jag innerst inne tyckte det var rätt åt honom.

Jag gick därifrån med en olustig känsla. Ringde min bästa vän.

–  Hur gick det?

–  Bra, bra… vi hade sex.

–  Fett, var det bra?

–  Åh ja, det var… skitbra!

Jag visste jag att jag ljög. Känslan av att jag kände mig utnyttjad suddade jag ut snabbt som ögat, för jag ville så gärna tänka att jag gjort ett självständigt val när jag följde med honom hem.

Jag var 17 och på väg hem från en gitarrlektion när en kille stoppade mig på gatan.

Han pratade engelska med fransk brytning och frågade om jag ville starta ett band. Jag blev smickrad och glad, tyckte det kändes coolt och spännande spontant på något sätt.

Vi bytte nummer och det dröjde inte länge innan han hörde av sig.

Vi bestämde att vårt första bandmöte skulle vara hemma hos honom, på hans korridorsrum på Vildanden.

Jag var lite nervös och övade ordentligt på mina egenskrivna låtar flera dagar innan första repet med fransmannen. När jag sedan med darrig röst spelade upp dem för honom där på hans studentrum var mottagandet svalt.

– Ehm.. yeah, I wrote it myself.

– Okey. I don’t really like it. Listen to this!

Sedan satt jag i tjugo minuter och bara tittade på när han spelade långa Metallica-solon med sin elgitarr. Han hade liksom plutmun samtidigt som han spelade och det hela var ett vidrigt uppenbart försök till att förlänga hans kuk.

Men jag ville inte vara otrevlig, så jag log och sa ”wow”.

Vi hade flera bandmöten, men jag började bli misstänksam. Varje gång tog jag med gitarren, men han ville alltid göra något annat. Titta på film, till exempel (Braveheart, jag har alltid hatat den filmen sen dess, bara tanken på Mel Gibson i stålbrynja får mig att vilja kräkas).

Men oftast ville han bjuda på sprit och prata om sex.

Jag ville inte gärna verka pryd och försökte att vara skönt opåverkad när han visade sin buttplug som han hade i garderoben eller sitt knulltetris-spel han hade på datorn.

Jag borde bara ha gått där ifrån, jag vet. Han ville inte starta ett band, han ville knulla.

Och kanske visste jag det innerst inne men jag var så jävla osäker.

Och mitt i Braveheart när Mel Gibson slogs med svärd på nåt fält så ville franska utbytesstudenten massera mig. Jag sa nej, men han insisterade.

Lite senare insisterade han också på att det nog blir bättre om jag lägger mig ned. Och att det nog blir ännu bättre om jag tar av mig linnet. Och att det blir ännu lite bättre om jag tar av mig min BH.

Och jag hann inte tänka så mycket mer än att det nog var bäst att jag bara gav med mig så att jag kunde ta bussen hem sen. Få det överstökat.

Det var samma sak den här gången. Jag intalade mig själv att det var något jag ville för att inte känna skam.

Flera år efter båda de här tillfällena gick jag länge och klandrade mig själv. Jag borde ha fattat vad de ville, jag borde bara ha gått där ifrån och sagt fuck you, jag fick skylla mig själv som gick med på det. Men let’s face it, en 24-årig kille har mer makt än en konflikträdd tonårstjej.

Jag vet inte alls hur pass vanligt det är att universitetskillar utnyttjar sin status som nån slags äldre lärd man och använder det som makt för att få knulla med gymnasietjejer.

Jag vet bara att det inte bara hände mig. Jag vet andra tjejer som kan intyga med liknande historier.

Jag vill inte generalisera, jag vill veta.

Är lammkött vanligt förekommande i manliga studenters korridorsrum eller var jag bara olyckligt lottad?

HELGENS MÅSTEN

Den här helgen finns det bara ett måste:

Fredag kl 23-03 Malmöpremiär för 80-talsklubben Dirty Dirty Dancing på Klaffbron i Västra Hamnen. Jag vänder plattor, ni dansar och har the time of your lives!