Antalet anmälningar om misstänkt fusk har ökat.
Bakom statistiken döljer sig människor som i värsta fall inte fått tillräckligt med information.
Lundagård har följt en student från anmälan till dom.
Måndag 30 augusti 2010.
Emma sitter vid sitt skrivbord i det öppna kontorslandskapet när hennes mobiltelefon ringer. I andra änden presenterar sig examinatorn som är ansvarig för den kurs Emma nyligen tenterat av. Inga konstigheter i sig. Emma har själv ringt upp någon vecka tidigare och frågat när resultatet ska komma.
Men något är fel. Examinatorn förklarar i vänlig ton att biträdande studierektor också är med på tråden. Emma får sedan veta att uppsatsdelen på tentan var bra. För bra.
Hon känner obehag, lämnar sitt skrivbord och går raka vägen ut mot personalmatsalen där hon hoppas få prata ostört. Väl där tar ett förhör vid. Varje svar analyseras och leder till en ny fråga.
De säger att hennes språk är för bra, att hon omöjligen kan ha skrivit tentan själv – det finns formuleringar på nätet som är exakt likadana. Examinatorn kräver förklaringar. Emma svarar efter bästa förmåga, men känner sig stressad och tårarna rinner ner för hennes kinder.
I ögonvrån ser hon hur hennes kollegor går in och ut ur köket för att hämta kaffe. Hon tar sin tillflykt till vilorummet. Men täckningen är för dålig och medan utfrågningen fortgår springer hon ut från kontoret, ut i det fria och slår sig ner på en bänk. Någonstans där, mellan toaletten och parkbänken, blir det också uppenbart att examinatorn inte ringt för att höra hennes sida av saken. Examinatorn har redan bestämt sig för att hon är en fuskare.
Emma upplever tonen som elak. Hon måste ha haft ett hjälpmedel på tentan, kanske var det mobilen? Så måste det ha varit. INGEN kan memorera en uppsats.
Samma frågor kommer gång på gång, som att de förväntar sig att hon någon gång ska försäga sig.
Hon ställs inför ett ultimatum: Antingen rättas de delar av tentan som inte är fusk, eller så väntar en juridisk process. Hon måste ta ett beslut nu.
Till slut ber Emma om att få tentan rättad, varpå examinatorn förklarar att beslutet varken går att ändra eller överklaga innan denne abrupt avslutar samtalet.
Emma går rakt in på toaletten och sköljer sina rödsprängda ögon. Hon vet redan nu att hon kommer att bli underkänd.
0,11 procent. Så många av landets registrerade studenter blev föremål för en disciplinär åtgärd under fjolåret. Det är försvinnande få. Men antalet anmälningar till disciplinnämnderna har samtidigt flerdubblats under 2000-talet. Det behöver i och för sig inte betyda att det fuskas mer.
– Plagiatärenden har förvisso ökat enormt med internets utbredning, men samtidigt har nästan alla lärosäten satsat på digitala system som på ett effektivt sätt hittar avvikelser, säger Pontus Kyrk på juridiska enheten på Högskoleverket, HSV.
Han är med och sammanställer statistiken från landets lärosäten till HSV:s stora årsrapport. I den senaste kan man läsa att 300 av drygt 500 anmälningar rörde plagiering.
– Men min teori är att det inte kommer att bli någon mer ökning. Det har inte ökat nämnvärt de sista åren och det är lite som talar för att det blir det framöver, säger Pontus Kyrk.
Statistiken ger honom rätt. Nationellt sett gick antalet anmälningar om fusk tillbaka 2009. Med några få undantag, däribland Lunds universitet.
Torsdag 2 september.
Emma får tentan per post. Hon är fyra poäng från godkänt, fyra ynka tentapoäng ifrån sin magisterexamen. Uppsatsdelen är värd 20 poäng.
– Jag var totalt förberedd på att tentan inte skulle bli godkänd. Men när jag såg att det var så nära kändes det jättejobbigt igen, säger Emma till Lundagård.
Det var fjärde gången hon skrivit en och samma tenta. Emma visste att uppsatsdelen skulle komma, och hon visste att frågan alltid var identisk. Det var helt enkelt den delen hon kunde förbereda bäst. Och förberett sig hade hon gjort, både på fritid och arbetstid. Med hjälp av kurslitteraturen hade hon skrivit en uppsats på prov. En uppsats som hon sedan övade in genom att skriva den för hand flera gånger och läsa den högt för sig själv.
Redan samma eftermiddag som examinatorn ringt kontaktade Emma Studentombudet och senare studentkåren. På deras inrådan skickade hon en begäran om omprövning hos en ny examinator.
Men det är den ursprungliga examinator som tar beslut i frågan. Emmas begäran om omprövning avslås.
Två veckor senare får hon en avi skickad till sitt hem. Hon hämtar ut ett stort vitt kuvert med Lunds universitets sigill på. I det ligger en anmälan om misstänkt fusk vid prov.
Under fjolåret ökade antalet anmälningar om fusk vid Lunds universitet med 18 procent. En förklaring är att Lunds universitet 2008 satsade upp emot en miljon kronor på att köpa in Urkund, ett textmatchningsprogram som arbetar mot databaser.
Hur olika institutioner hanterar misstänkt fusk kan också spela roll. När Lundagård bläddrar genom anmälningarna för 2009 och 2010 sticker en fakultet ut: Ekonomihögskolan. Ellen Hillbom, studierektor på Ekonomisk-historiska institutionen, berättar att man arbetar aktivt mot plagiat.
– På vår institution är det jag som är ansvarig för alla anmälningar, vilket gör det lättare för lärare att anmäla eftersom de inte behöver sätta sig in i proceduren själva, säger hon.
När Ellen Hillbom får in ett misstänkt fall av fusk ber hon vanligtvis inte om några förklaringar från studenten. Hon anmäler direkt och sedan får disciplinnämnden göra en juridisk bedömning.
Så går det inte till överallt, menar Robert Hansson, tidigare studentrepresentant i disciplinnämnden.
– Det ryktas om att man på vissa fakulteter inte anmäler fusk utan löser det internt, trots att lärare har en plikt att anmäla. Om en fakultet har ett högt antal anmälningar kan förklaringen vara så enkel att de inte accepterar fusk, säger han.
Tisdag 19 oktober 14.40
Emma sitter i ett litet konferensrum på sitt arbete. Hon har varit runt i tre olika rum för att se var hon har bäst täckning på mobilen. Om 20 minuter kommer hon att bli uppringd av disciplinnämnden. Hon bor numera i en annan del av Sverige och har därför ingen möjlighet att fysiskt närvara.
Hon har sovit dåligt under natten och har knappt fått något gjort på hela dagen. Känslan av att ha blivit kränkt och orättvist behandlad har lagt sig – nu är hon bara nervös. Hur ska det gå? Vad blir det för frågor? Vad blir det för beslut?
På bordet framför sig har hon spridit ut alla dokument för att få en överblick. Gardinerna har hon dragit för.
Just den här dagen har disciplinnämnden många ärenden att behandla och Emmas ärende är ett av de sista.
– Det kändes som en evighet, berättar hon.
Tjugo minuter efter avtalad tid ringer telefonen.
Den som misstänks för fusk anmäls till disciplinnämnden där ärendet utreds av universitetets jurister. De kontaktar studenten ifråga, som får två veckor på sig att bemöta anklagelserna. Johanna Alhem, jurist på disciplinnämnden, säger att det händer att studenter ber om mer tid på grund av att de är stressade eller har fullt upp.
När juristerna utreder misstänkt fusk tar de fram allt ifrån Ladok-utdrag till kursplaner. Urkund är ofta, men inte uteslutande, det medel som gjort att fusket upptäckts. Ibland är det observanta lärare eller uppsatser med dåliga källor.
Ett genomsnittligt ärende kan ta några veckor till några månader. I extremfall kan ett ärende bli liggande i två år tills det preskriberas. Men det är fall där studenten har försvunnit och inte går att få tag på.
Disciplinnämnden sammanträder en gång i månaden och hanterar alla ärenden som rör olika typer av fusk, brytande av ordningsregler och trakasserier. I nämnden sitter rektor Per Eriksson som ordförande, en ledamot, två jurister samt representanter för lärarna respektive studenterna.
Vid sammanträdet har studenten inget ombud, han eller hon är sin egen försvarare. Det händer dock att studenter tar med sig en förälder eller kompis som moraliskt stöd.
De straff som kan bli aktuella är varning eller avstängning. Man kan avstängd i upp till sex månader, men Johanna Alhem påpekar att det är ovanligt och berättar att det normalt blir en till två månader.
– Vi tar också hänsyn till förmildrande och försvårande omständigheter, som till exempel om studenten har många obligatoriska moment i sin utbildning som blir svåra att ta igen, om studenten har blivit dömd för fusk tidigare och så vidare.
Enligt Johanna Alhem måste det finnas uppsåt för att denne ska bli dömd.
– Det ska anses ställt utom rimligt tvivel att studenten försökt vilseleda vid prov eller när studieprestation annars ska bedömas.
Den som blir avstängd får inte delta i undervisning eller examination och har inte rätt till CSN.
Tisdag 19 oktober 15.20
När telefonen väl ringer är Emma lugn. I högtalartelefonen presenteras alla närvarande, sedan följer en kort presentation om hur processen kommer att gå till.
Frågorna kretsar främst kring vilka skriftliga instruktioner det fanns att tillgå vid tentamenstillfället, samt om det verkligen är möjligt att memorera en uppsats.
– Det kändes schysst och frågorna de ställde var relevanta. Det kändes verkligen som att min röst blev hörd. Jag har faktiskt inget negativt att säga, säger Emma.
Robert Hansson och Gunnar Svedberg satt båda som studentrepresentanter i Disciplinnämnden under det gångna verksamhetsåret. Även de intygar att nämnden hanterar sina fall på ett bra och rättvist sätt.
– Det är svårt att göra ett sådant här förfarande humant, men nämnden lyckas väl, säger Gunnar Svedberg.
Han understryker också att man sällan är glad när man lämnar ett sammanträde:
– Det är väldigt hemskt att sitta där och inse att personen i fråga har gjort fel, men inte haft en aning om konsekvenserna, säger han.
Robert Hansson menar att detta är ångestladdat för många.
– Man känner stämningen när man sitter i det där rummet och det är folk som bryter ihop och gråter, säger han.
När Lundagård har försökt få tag på studenter som blivit fällda av disciplinnämnden är det knappt någon som velat prata. Och även om man blivit friad finns risken att man stämplas som fuskare i andras ögon.
Lika lite som personerna i statistiken vill tala om sina erfarenheter, lika få är de som vill eller kan dra några slutsatser kring samma siffror. När vi bläddrar bland pärmarna med de senaste årens protokoll blir dock en sak uppenbar; det är många studenter, både dömda och friade, som skyller på bristande information när det kommer till plagiering.
Men kanske är en förändring på gång. Sedan några år tillbaka arrangerar Lunds universitet en pedagogisk kurs om akademisk hederlighet för lärare vid universitetet.
– I kursen betonar vi bland annat vikten av att lärarna diskuterar vad kvalitet och plagiering är med studenterna, förklarar kursledaren Mattias Alveteg, som också varit projektledare för den plagieringspolicy som LTH antog ifjol.
Man tog fram policyn för att man insåg att det fanns en brist på samsyn bland såväl lärare som studenter.
– Lärarna drar gränsen för vad som är plagiering olika och är ofta dåliga på att tydligt förklara för studenterna var gränsen dras. Med en policy och tillhörande ansvarsfördelning blir det förhoppningsvis lättare för både lärare och studenter att förstå varandra, säger han.
Trots namnet, plagieringspolicy, är dokumentet till för att förebygga plagiering, och då främst medveten sådan. För det är just plagieringsanmälningarna som ökar mest vid Lunds universitet. Från ett ärende år 2000 till 37 ärenden tio år senare.
Nu vill universitetet att ett gemensamt dokument med regelverk fastställs för hela universitet. Ett förslag skickades nyligen ut på remiss. Men arbetet har bara börjat.
– Internationella erfarenheter visar att det tar fyra-fem år från det att man börjar jobba systematiskt med dessa frågor tills det fungerar bra, säger Mattias Alveteg.
Tisdag 19 oktober cirka 16.00
Emmas inlaga till nämnden är väl förberedd med en tydlig argumentation. Att hon fuskat med hjälp av sin mobil är otänkbart, den hade legat avstängd i väskan hela tiden, helt enligt instruktionerna. Dessutom var två tentavakter närvarande som hela tiden övervakade de sex studenterna i tentasalen. Som bevis för att hon inte använt sig av mobiltelefon kan hon även uppvisa ett utdrag från Telia.
Det fanns helt enkelt inget som pekade på att Emma skulle ha använt sig av några hjälpmedel.
– Efter ett tag tänkte jag att det här kanske går vägen trots allt.
När utfrågningen var över ombes hon vänta vid telefonen. Efter tio minuter ringer det igen: Emma hade blivit friad.
– Ordet glad skulle jag inte vilja använda. Det var definitivt ingen seger, bara en otrolig lättnad. Jag har mått så oerhört dåligt av det här.
På kvällen firade hon trots allt med sin sambo och bror.
– Men hela tiden tänkte jag: ”Vad är det jag firar?” Jag skulle inte hamnat i disciplinämnden från första början.
Vem är det då som misstänks för fusk? I protokollen från disciplinnämnden är det tydligt att de internationella studenterna är överrepresenterade. Ellen Hillbom på ekonomisk-historiska institutionen ser de många internationella masterstudenterna som en potentiell faktor bakom ökningen vid Ekonomihögskolan.
– Det är alltid svårare med de internationella studenterna. Språkproblem kan göra det svårt för dem att producera längre texter på engelska, men det handlar också om hur man betraktar akademisk hederlighet. Många har kanske inte för avsikt att fuska. Intentionen är en annan än resultatet, säger hon.
Robert Hansson berättar att utbytesstudenter på LTH får skriva under ett papper om att de tagit del av information om vad plagiat är.
– När man ser att pappret är undertecknat den 27 augusti är det svårt att ta det på allvar. Jag minns nästan ingenting av min första dag på universitetet och jag tror att man minns ännu mindre om man är i ett främmande land, säger han.
Vad gäller svenska studenter tror han att det är få som inte är medvetna om att fusk får påföljder om det upptäcks:
– De flesta vet kanske inte exakt hur straffen ser ut, men folk är medvetna om att man inte ska fuska och att det får konsekvenser.
Elin Bommenel är pedagogisk utvecklare på institutionen för Service management i Helsingborg och hon arbetar med att förebygga plagiering. Ett uppseendeväckande fall år 2006 blev en väckarklocka. En student hade hittat på intervjuer med bland annat fem IKEA-chefer. När Elin Bommenel inledde arbetet märkte hon att studenternas bakgrund påverkar kunskapen om akademisk hederlighet.
– Den som redan kan grunderna belönas, resten slår man ner på redan vid första inlämningen. Därigenom återskapas de rådande normerna, där man endast släpper in dem som kommer från studievana hem, säger Elin Bommenel.
I de få studier som analyserat plagieringens orsaker finns belägg för de erfarenheterna. Jude Carroll benämns av HSV som internationell expert i plagieringsfrågor. Hon ser likheter mellan de studieovana och de internationella studenterna: om studenten möter en okänd akademisk kultur, leder eventuella svårigheter ofta till osäkerhet och stress. Just stress uppges av studenterna själva vara den största orsaken till fusk, menar Jude Carroll.
Fredag 22 oktober
Emma väntar i skrivande stund på att få domen skriftligt, samtidigt som hennes tenta ska bli omrättad av en annan examinator. För henne är det här snart överspelat men månaderna av ovisshet lämnar en bitter eftersmak:
– Det blev verkligen ett tråkigt avslut på min studietid i Lund. Tyvärr är det här det man kommer att minnas, en massa negativa känslor.
Men hon har en del tips att bjuda på till studenter som hamnar i en liknande situation.
– Stå på er! Jag tänkte direkt: ”orkar jag ta den här striden, är det värt det?” Ja, det är värt det.
Hon hade stor hjälp av folk i sin närhet, men kanske framför allt av kåren och studentombudet som assisterade henne i processen.
– En annan viktig sak var att jag tog reda på vad det värsta var som kunde hända mig. När man vet det, då är det mycket enklare att ta striden, säger Emma och fortsätter:
– Även om man är osäker på om man har fuskat eller ej, så ska man verkligen kolla upp sina rättigheter. Vi studenter har så många rättigheter som vi inte vet om.
Text: Axel Jönsson, Jacob Hederos och Louise Sillén
Fotnot: Emma heter Emma, men hon har bett om att Lundagård inte ska publicera hennes efternamn.
