Strunta i betygen

- in Krönika/Utbildningspolitik, Krönikor

Sverige dalar i Pisa-rankingen, men det spelar inte så stor roll. I stället bör vi glädjas åt dem som klättrar uppåt, skriver Lotta Moberg.

Hade du hög prestationsförmåga i grundskolan? I så fall kommer du troligen från Shanghai, Sydkorea eller Finland.

Just dessa länder kan skryta med de allra bästa läskunnigheten bland sina elever, enligt OECD:s Pisa-rapport, som rankar länder efter läskunnigheten hos femtonåringar.

I Ekonomiekot förfasades programledare Brita-Lena Ekström med före detta högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg över att Sverige halkar nedåt i Pisa-rankningen.

Leijonborg menade att Sverige är sämre för att vi tappar platser i listan bland 70 länder. Kineser från Shanghai fick ett mycket bättre resultat än svenskarna.

Men det är inte så viktigt. Mer väsentligt är däremot att utbildade kineser blir allt viktigare partner på den globala marknaden.

Liksom Sydkorea, Estland och Polen, vilkas femtonåringar alla fick bättre resultat än Sverige. Att Sydkorea nu har en bra skola, växer så det knakar, ökar sin medelklass, minskar fattigdomen och får oss att likna långsamma sniglar i jämförelse får mig att villa säga; kör hårt. Grattis till alla som fått ett bättre

liv i dessa snabbväxande länder, och välkomna till den kapitalistiska framtidsklubben.

Grattis även till Finland, som med en nära topplacering i Pisa-rankningen signalerar att de är välutbildare och därför riktigt bra att ha som grannar och göra affärer med.

Dylika rankningar är utmärkta för att uppskatta vilka framsteg och eventuella felsteg som länder gör inom hälsa, utbildning, ekonomiska tillväxtfrämjande reformer, äganderatter och mycket mer.

Men det som verkligen spelar roll är våra absoluta prestationer. Sverige ska förbättra grund- och högskolan för att bli bättre, men vi behöver inte toppa listorna. Att bedöma prestationer utifrån relativa resultat är missvisande.

Det är till exempel skrattretande att EU:s gräns för fattigdom fortfarande är 60 procent av den nationella medianinkomsten. Om proportionellt samma inkomstsspridning bibehålls medan alla födubblar sin inkomst anses detta inte göra ett dyft för de fattiga.

Hur kul det än är med rankningar ger de få svar på de riktigt viktiga prestationsfrågorna.

Varken du eller jag är den bästa högskolestudenten i världen. Tacka gudarna för det.