Studieavgifterna blir dyrare än vad regeringen räknat med. Och på Lunds universitet saltar man studenternas räkning ytterligare.
– På den globala utbildningsmarknaden signalerar priset i hög grad vilken kvalitet utbildningen ifråga håller, säger Richard Stenelo, samordnare för universitetets arbete med studieavgifter.
I betänkandet till regeringens avgiftsproposition 2009 uppskattades att en genomsnittlig studieavgift skulle komma att ligga på 80 000 kronor per år. Men vid Lunds universitet kommer även de billigaste utbildningarna att ligga högre än så i pris.
Fakulteterna uppmanats höja priser
Bostadsgaranti och stipendiesystem för utomeuropeiska studenter är en orsak. Avgifterna ska inte bara täcka utbildningen, utan också alla andra kostnader universitetet har för studenterna.
En annan orsak är att universitetet centralt har uppmuntrat fakulteterna att höja sina priser för att de ska ligga i nivå med avgifterna på jämförbara utbildningar utomlands. Tydligast märks det på Juridiska fakulteten, där prisjämförelsen, i kombination med önskemål om extra stipendier och andra satsningar, resulterat i ett påslag på mer 50 000 kronor per student och år. Det är ett tillägg på mer än 50 procent av det ursprungliga priset.
– När regeringen beslutade att införa studieavgifter, tänkte de inte på att vi måste sätta marknadspriser, säger Richard Stenelo.
Kollat med fler olika experter
Lågt pris för hög kvalitet lockar inte, menar han.
– På den globala utbildningsmarknaden signalerar priset i hög grad vilken kvalitet utbildningen ifråga håller, både bland studenter och bland arbetsgivare. Vi har kollat med flera olika experter som har jobbat med prissättning i andra länder. Tyvärr är det så att om vi i Sverige skulle ha halva priset av vad man har i Holland eller England, så skulle inte de bästa studenterna söka. Det misstaget har tidigare gjorts i Holland, säger han.
De studenter som inte har råd med höjningen missgynnas inte, menar Richard Stenelo:
– Delar av påslagen går till stipendier för de som inte har råd.
Strider mot Lus principer
Lunds universitets studentkårer, Lus, är kårernas samarbetsorgan och ska bevaka även de avgiftsbetalande studenternas intressen. När Lus i våras tyckte till om studieavgifterna, valde de att godta avgifter som övergår full kostnadstäckning för att priserna ska ligga på samma nivå som på utländska universitet. Detta trots att Lus grundinställning är att en students möjligheter till utbildning inte ska påverkas av ekonomiska förutsättningar.
– Att acceptera höjda avgifter strider klart mot den principen. Men det gör man redan när avgifterna införs. Nu när vi har avgifter, gäller det att se till att studenter ska vilja komma hit, säger Henrik Jonsson, vice ordförande för Lus.
– Vi hoppas att det extra påslaget inte ska innebära tungan på vågen för någon student, och vi tror inte heller att det kommer att göra det. Tanken är att har man pengar, så har man pengar, fortsätter han.
Lus ska bevaka alla studenters intressen. Ligger det verkligen i de internationella studenternas intresse att ha en dyrare utbildning?
– Det borde inte ligga i deras intresse, men människor fungerar irrationellt. Vi hade gärna sett att internationella lärosäten gick ner i pris till kostnadstäckning.
”Rätten till utbildning viktigare”
Magnus Roslund, tidigare vice ordförande för dåvarande Humanistkåren, valde att reservera sig när Lus skulle ta ställning i frågan.
– Det stämmer inte att det inte spelar någon roll för studenten om en utbildning kostar 20 000 kronor mer, säger han och fortsätter:
– Den som har 100 000 kronor att lägga på en utbildning vill kanske att den ska kosta det för att det signalerar en god kvalitet, men för den som stängs ute hade det varit bättre med ett lägre pris. Principen om att en students ekonomi inte ska påverka rätten till utbildning bör väga tyngre, säger han.
