Lunds universitet är ett av landets mest framgångsrika lärosäten i jakten på medel till forskning och forskarutbildning. Men varannan forskningskrona används inte.
2009 hade Lunds universitet omkring fyra miljarder kronor i intäkter för forskning och forskarutbildning. Men bara knappt två miljarder användes.
Sedan 2004 har de oförbrukade forskningsanslagen ökat med 55 procent, och Lund är det lärosäte i Sverige som har mest oanvända forskningspengar.
Det visar en granskning från Riksrevisionen.
Tecken på bristande effektivitet
Utvecklingen i Lund följer den nationella trenden. Enligt Riksrevisionens granskning uppgick de oförbrukade forskningsanslagen till nästan 13 miljarder kronor vid utgången av 2009. Det är en ökning med 74 procent sedan 1998.
I rapporten beskrivs den stora ökningen som ett effektivitetsproblem.
Riksrevisionen skriver att: ”En ökning av statliga medel för forskningsfinansiering inom rimlig tid bör leda till att omfattningen av högskolans forskning expanderar”.
Framgångsrik pengajägare
På Lunds universitetet är det vid LTH och den medicinska fakulteten som de oförbrukade medlen är störst.
En viktig orsak till att Lund toppar listan över oförbrukade anslag är att universitetet varit framgångsrikt i att tilldelas stora så kallade strategiska forskningssatsningar från regeringen. Universitetet har också fått stora anslag från Vetenskapsrådet och Vinnova.
Stor utmaning
Det är dock inte bara forskningsmedel som universitetet har svårt att göra av med. Flera år i rad har universitetet haft oförbrukade anslag, även kallat myndighetskapital, i miljardklassen. Prorektor Eva Åkesson har kallat detta för universitetets största utmaning.
I Lundagård har planeringschef Susanne Wallmark sagt att överskottet ska gå till bland annat utbyggnad av Campus Helsingborg, satsningar på studiemiljön i Lund och fler forskartjänster.
