Studenternas pengar räcker. Det menar CSN i en ny rapport. Men bilden är långt ifrån entydig.
– Att mätta mun efter matsäck, det får man göra som student, säger Beatrice Högå, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Studiesociala kommitténs utredning, som benämns SOU 2009:28, visar att bara var femte student anser att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna, och att andelen har sjunkit de senaste tio åren. I CSN:s rapport om studenters ekonomiska och sociala situation från samma år anser 80 procent att kostnaderna inte kan täckas.
Men i november publicerade CSN en annan rapport om studerandes utgifter. Där framgår det att de flesta studenter klarar sig på sina inkomster, men då jobbar hälften av dem vid sidan av.
Undantaget är de med försörjningsansvar för barn, ungefär var fjärde student. Sammanboende med barn skulle enligt CSN i genomsnitt behöva 1 600 kronor mer att leva på varje månad.
Sveriges förenade studentkårers, SFS, ordförande Beatrice Högå kritiserar CSN för att bortse från att studenter anpassar sig efter sin inkomst, trots att de behöver mer.
– Man kan inte använda mer pengar än man får, säger hon.
Enligt henne bortprioriterar studenter sådant som de bör kunna betala för, såsom tv-licens, tandläkarbesök och kurslitteratur.
– SFS vill att studiemedlen ska täcka de kostnader studenter egentligen har, säger hon.
Det finns också andra undersökningar, vilka förmedlar en tvetydig bild. Enligt både Swedbanks budgetförslag för högskolestuderande och den Studiesociala kommitténs utredning har en genomsnittlig student, med eller utan barn, pengar kvar vid månadsskiftet.
Konsumentverket kritiserade den senare för att bortse från resekostnader och ha räknat med för låga matkostnader. Enligt SFS beräkning saknar studenter cirka 776 kronor i slutet av månaden.
