Vid årsskiftet höjdes fribeloppet med cirka 30 procent, det vill säga med runt 30 000 kronor. På sikt vill bland annat Folkpartiet och Moderaterna avskaffa det helt.
Samtidigt visar statistik från CSN att det är osäkert om fler studenter verkligen skulle börja jobba.
Nu får studenter tjäna 136 400 kronor varje år utan att bli återbetalningsskyldiga till CSN. Höjningen är den andra delen av den studiemedelsreform som regeringen inledde förra året genom att höja lånedelen av studiemedlet.
Drygt hälften av landets studenter arbetar vid sidan av sina studier och åtta procent av dem blev återbetalningsskyldiga 2008 då de tjänat mer än vad fribeloppet tillät.
Andelen arbetande beror främst på konjunkturen
Folkpartiet och Moderaterna vill på sikt helt avskaffa fribeloppet och i stället låta studenter själva avgöra hur mycket de vill arbeta.
Men det finns anledning att ifrågasätta om ett slopat fribelopp verkligen skulle få fler studenter att arbeta vid sidan av studierna.
I CSN-rapporten Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009 konstateras det att andelen studenter som arbetar snarare beror på konjunkturen än fribeloppsgränsen. Exempelvis minskade andelen som arbetade vid sidan av studierna mellan 2007 och 2009. Vidare visar rapporten att den vanligaste orsaken till att fler studenter inte jobbar beror på att studierna inte tillåter det, medan de som redan har ett jobb hade kunnat jobba mer om de ville.
Slopat fribelopp kan kosta runt 500 miljoner
Oavsett vad de politiska partierna tycker om fribeloppet, kan det bli tufft att avskaffa det. Carl-Johan Stolt på CSN:s utvärderings- och statistikenhet menar att det finns ett motargument som återkommit de senaste femtio åren: Det skulle bli för dyrt för staten att ge studiemedel till alla studenter. Att helt avskaffa inkomstprövningen för studiestöd skulle enligt den Studiesociala Kommitténs utredning, SOU 2009:28, riskera att öka CSN:s utbelningar med minst 500 miljoner kronor om året.
