Antalet studenter som tar del av pedagogiskt stöd ökar i
hela Sverige. I Lund fick 574 personer stöd förra året, det är 10 procent fler jämfört med 2009. Och ökningen väntas fortsätta under 2011.
Trenden att fler studenter får pedagogiskt stöd är genomgående för hela landet. Totalt fick 7 332 extrahjälp med sina studier förra året. Det är en ökning med ungefär sju procent jämfört med 2009. Vid Lunds universitet var det 574 studenter som tog emot stöd. Det är 55 fler än 2009.
Christel Berg, chef för pedagogiska stödåtgärder vid universitetet, tror att ökningen kan bero på att fler studenter känner till att de kan beviljas stöd i sina studier.
– Jag tror att vi har blivit mer kända. Studievägledare brukar gå ut och informera nya studenter. De tipsar om vår verksamhet och om det stöd man kan få, säger hon.
Flest dyslektiker
Den största gruppen personer som tar del av stödet i Lund är dyslektiker. Antalet steg från 300 till 332 studenter år 2010.
– Vi arbetar för att nå ännu fler dyslektiker som pluggar. Vi samarbetar med webben på Lunds universitet. Söker man på ordet dyslexi, så leder det till vår sida. Vi erbjuder stöd som exempelvis anpassad tentamen, talböcker och studieteknisk kartläggning.
Studenter med adhd ökar
Den grupp som har ökat mest på senare år är studenter med kognitiva funktionshinder.
– Vi har många studenter med adhd och aspergers. Jag tror det har blivit vanligare för att man numera kan få en utredning i vuxen ålder och att det går snabbare än tidigare. Det gör också att man lättare kan peka på diagnosen som ny student och söka stöd, säger Christel Berg.
Kan behöva söka extrapengar
En del av det anslag som lärosätet får av staten går till pedagogiskt stöd. Förra året var det fem miljoner kronor som lades undan till verksamheten vid Lunds universitet. Förutom det, finns även en nationell pott som är öronmärkt för det pedagogiska stödet.
I år har staten tillfört fyra extra miljoner till den potten. Nu är summan på 32 miljoner kronor för landets lärosäten.
Lunds universitet har tidigare inte behövt söka pengar därifrån, men i år kan det se annorlunda ut.
– Under 2010 hade vi tio döva studenter. Teckenspråksstolkning kostar en del, så vi kanske behöver söka från det nationella anslaget. Vi får se hur det ser ut till hösten, säger Christel Berg.
Lärare får tips
Christel Berg har märkt att attityden gentemot studenter med olika funktionshinder har blivit bättre med åren. Hon säger att lärare som har en dyslektiker eller en synskadad student kan få tipset att lägga ut sin powerpointpresentation på kurshemsidan.
– Lärare och personal tycker inte längre att det är så konstigt. Studievägledare är bra på att ge konkreta råd till dem, säger Christel Berg.
Eftersom antalet studenter med pedagogiskt stöd ökar, kan det vara så att fler möter de på sina kurser. Vad har du för tips för att bemöta en funktionshindrad kursare?
– Våga fråga! Ibland kan man också ha fördomar, som att alla med aspergers inte är sociala. Vi har studenter som har aspergers och är sociala. Alla fungerar olika. Våga fråga: ”Hur funkar det för dig?” Och det underlättar väsentligt för kursare att de som har någon funktionsnedsättning själva tar upp det. För de flesta är det inget konstigt. Vet man bara hur det funkar, så är det inga problem, säger Christel Berg.
