Universitetsbiblioteken sågas i den största biblioteksutredningen på tio år. I en serie artiklar berättar Lundagård om verksamhetens framtid. Första delen: Biblioteken är i otakt med tiden.
Låntagarna efterfrågar digitala medier, och utlåningen av traditionella böcker rasar. Men ändå köper biblioteken in mer tryckt material.
Personalkostnaderna ökar drastiskt, men arbetsstyrkan ökar endast marginellt. Fler läsplatser har länge efterfrågats, men endast 200 nya studieplatser har tillkommit på det som kallas studenternas bibliotek.
Lunds universitets bibliotek, Lub, får inget högt betyg av externa utredare.
– Det finns mycket att jobba på, om Lub ska hänga med i utvecklingen, säger utredaren Jan Nilsson, bibliotekarie på Malmö högskola och en av dem som genomfört utredningen.
Studiemiljön i fokus
Lundagård har tidigare berättat om bristerna på studieplatser på universitetet. Utredningens författare betonar vikten av att antalet läsplatser vid biblioteken ökar.
– Studenterna har länge uttryckt en önskan om fler arbetsplatser på biblioteken, som också ska vara öppna på helger och kvällar. Vi tror att lärosätet skulle kunna satsa på att fördela medlen så att vissa bibliotek ökar tillgängligheten till alla studenter, säger Jan Nilsson.
Okloka inköp
Utredarna kritiserar också förvärven av tryckt material, som ökat med 47 procent samtidigt som utlåningen av detsamma minskat med 31 procent.
– Även om de digitala inköpen fördubblats, hänger de fortfarande inte med efterfrågan.
– Eftersom efterfrågan ökar på det digitala materialet, så tror jag att det är på E-böckerna som fokuset borde ligga på i framtiden, säger Jan Nilsson.
På grund av den minskade efterfrågan på det tryckta materialet, förlorar också biblioteken en av sina främsta funktioner, att finnas till fysiskt.
Finns det en risk att biblioteken försvinner framöver?
– Risk och risk, det beror på hur man ser det. Med tanke på förändringen som sker, kommer bibliotek i nuvarande form inte att finnas kvar om ett antal år. Möjligen kommer förlagen som ger ut kurslitteraturen vända sig direkt till konsumenterna, utan att gå via biblioteken, säger Jan Nilsson.
Behov av omorganisation
Förutom en utökad personlig service, med utbildning och handledning i informationssökning, trycker utredarna främst på att en övergripande omorganisation behövs. Jämfört med andra lärosäten, är fakultetsbiblioteken mer friställda i Lund. På en konkret nivå leder detta till ojämlika villkor för låntagarna.
– Vi har också lämnat förslag på likabehandlingen av låntagarna över lärosätet. Det saknas samordning när det gäller till exempel förseningsavgifter och servicegrad. Vi får se vad de ansvariga tycker om det, säger Jan Nilsson.
