6 359 000 kronor. Så mycket pengar stödjer universitetet studentföreningarna med nästa år. Men insatsen efter kårobligatoriets fall har börjat fasas ut.
Riktlinjerna är nu satta efter förhandlingar mellan universitetet och studentrepresentanterna. I det förslag som Lundagård har tagit del av föreslås bland annat ett generellt stöd för varje helårsstudent för kårerna, punktinsatser till lokalhyran på Café Athen och marknadsföringsbidrag till AF.
När kårobligatoriet avskaffades 2010, beslöt universitetet att gå in och stötta kårerna ekonomiskt eftersom intäkterna från avgifter förväntades minska.
I fortsättning planerar universitetet att skjuta till över 6,3 miljoner kronor 2012, 5,6 miljoner 2013 och 4,8 miljoner året därpå till studentlivet. Men om det statliga stödet försvinner kan även dessa summor stiga.
– Vi var tydliga från början med att stödet behövde vara extra stort när kårobligatoriet föll, men har hela tiden haft ambitionen att trappa ner det framöver, säger universitetets förvaltningschef Marianne Granfelt.
En stor del av stödet är riktade till kåren. Från att universitetet efter obligatoriets fall sköt till 200 kronor extra till kårerna för varje helårsstudent, utöver de 100 kronor som staten bidrar med, ska från början av 2012 100 kronor ges i stöd. Därefter planeras en utfasning, där först 75 kronor 2013 och sedan 50 kronor 2014 ska skjutas till.
Lunds universitets studentkårer, Lus, har representerat studenterna i förhandlingarna med universitetets ledning.
– Kårerna har utgått från verkligheten man befinner sig i, och utan ett stöd skulle mycket fokus ligga på hemmaplan. Arbetet med att rekrytera medlemmar och bygga upp en verksamhet tar mycket tid från huvuduppgiften i utbildnings-bevakningen, säger Christoffer Ivarsson, Lus avgående ordförande.
– Hela universitetsledningen vill stödja studentinflytandet och det känns som vi landat i ett förslag som alla kan känna sig nöjda med. Detta även om vi nu gör en något långsammare nedtrappning i stödet än vad vi föreslog, säger Marianne Granfelt.
De medel som nu fördelas över till studentföreningarna hämtas från de statliga bidragen som tilldelas lärosätet för varje student.
– Man måste också hela tiden komma ihåg att detta är medel som tas från utbildningen och därmed minskar pengar till kontakten mellan lärare och student, säger Marianne Granfelt.
– Självklart hade vi hellre sett att det statliga bidraget på 100 kronor hade varit mer utbyggt, för att täcka kostnaderna för att bedriva utbildningsbevakningen. Samtidigt så är vi på universitetet helt överens om att kårernas verksamheter behöver stödet. Det är ingen optimal situation vi befinner oss i, men långt mycket bättre än om inga medel hade fördelats, säger Christoffer Ivarsson.
Det föreslås även i beslutsunderlaget att universitetet efter 2014 ska gå in med stöd direkt till Lus, den främsta motparten i förhandlingarna om studenternas rättigheter.
– Det är i första hand en eventualitet att detta skulle kunna ske, och vi hoppas såklart att det inte ska behöva bli så. Men i dagsläget får vi redan ett indirekt stöd, genom att universitetet ger bidrag till kårerna. Detta har kårerna dock inte setts som ett problem för oberoendet, säger Christoffer Ivarsson.
Slutligt beslut om stödet tas vid universitetsstyrelsens möte den 7 oktober, när 2012 års resursfördelning beslutas.
– Jag ser ingen risk för att det liggande förslaget ska förändras, men vi kan egentligen inte ta beslut för mer än ett år i taget. Men nu får kårerna planeringsmöjligheter, säger Marianne Granfelt.
