Gör det lättare att kombinera studier och barn genom att integrera reglerna för studiemedel med det övriga trygghetssystemet. Det föreslår Caroline Szyber, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Ibland är det som att det finns en attityd av att studenter ska gå med på lite vad som helst. Att de inte behöver trygghet och att de alltid har någon annan (ofta föräldrar) som kan gå in och betala. Att känna sig trygg är självklart viktigt för även unga människor. Studenter är inte heller en homogen grupp. Det måste självklart vara möjligt att studera i olika åldrar och i olika typer av livssituationer. Det måste också vara möjligt att få barn i olika tider av livet och olika livssituationer.
Det är viktigt att den ekonomiska situationen för studenten inte avskräcker från högre utbildning. Satsningar på utbildningssystemet måste följas upp av satsningar som säkerställer den enskilde studentens trygghet.
Ett övergripande problem med studiemedelssystemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet.
De studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart.
Studietiden kan vara kämpig för studenter med barn. För ensamstående studenter med barn är det extra svårt att få tiden och pengarna att räcka till. Ett stort problem är att SGI, sjukpenninggrundande inkomst, idag är kopplad till studiemedel från CSN.
Det gör att om man under en termin inte tar studiemedel från CSN påverkas också föräldrapenningen. Studenter som exempelvis sålt en lägenhet eller på annat vis fått kapitalinkomst förlorar sitt CSN-stöd och därmed i förlängningen föräldrapeng.
Kristdemokraterna anser att studiemedlet och dess samverkan med andra sociala trygghetssystem måste samverka på bättre sätt. Därför har jag i höst motionerat till riksdagen om att det bör utredas hur SGI ska beräknas.
Eftersom människor är olika så är det naturligt att vi väljer olika tidpunkter i livet för att bilda familj. I ett välfärdssamhälle, som de facto förutsätter att en stor del av befolkningen är högutbildad, är det nödvändigt att det finns en ekonomisk trygghet även för den som vill bli förälder redan under sin studietid.
För att den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla är det även nödvändigt att det går att kombinera familjeliv med studier.
Inkomstbortfallsprincipen, som tillämpas i föräldraförsäkringen, innebär att den som inte hunnit skaffa sig en sjukpenninggrundande inkomst före barnets födelse får en relativt låg ersättning på grundnivå. Det är främst yngre föräldrar som studerar eller av annat skäl inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden som får detta grundbelopp.
Kristdemokraterna anser att grundbeloppet i föräldraförsäkringen ska höjas från 180 kr per dag till 250 kronor per dag så att det bättre motsvarar nivån på studiemedlen.
Förutom förändringarna av beräkningen av SGI och en höjning av grundbeloppet i föräldraförsäkringen anser jag att det är oerhört angeläget att avskaffa fribeloppet.
Sverige behöver fler som arbetar, inte färre. En av de första frågor man får som arbetssökande är vilken arbetslivserfarenhet man har.
Har man inte haft möjligheten att skaffa sig någon är det stor risk att man redan där blir bortplockad ur processen. För många är också ett arbete vid sidan av studierna helt avgörande för ens ekonomiska situation.
Regeringen har gjort värdefulla insatser på detta område. Studiemedlen höjdes i år med 489 kronor per studiemånad.
Regeringen har även höjt det så kallade fribeloppet till ca 136 400 kronor per kalenderår. Det räcker dock inte. Fribeloppet borde avskaffas helt.
Caroline Szyber (Kd)
Riksdagsledamot
