"Skål för att alla får ligga!"

- in Krönikor

Vad är väl en utgång i helgen om inte helt underbar och fantastisk!? Om man får ligga vill säga, eller? Lundagårds Mette Mjöberg Tegnander funderar kring målet med en bra utekväll. 

 

”Hej Monica, hej på dig Monica” skriksjunger vi med rödmålade läppar i en etta på Möllan. Runt våra fötter samsas vinglas, kaffekoppar och en snusdosa. Kristallkronan i taket gungar när vi stampar  i takt och värdinnan lyfter glaset;

– SKÅÅÅÅÅL FÖR…

– Åh skåååååål, ropar jag ivrigt.

– SKÅL FÖR ATT ALLA FÅR LIGGA IKÄLL, vrålar värdinnan.

Och jag vill inte vara den som är den. Jag unnar verkligen mina medsystrar erotik och nöjet att lägra både män och kvinnor. Det är ju trots allt fredag. Men det drar också en fin linje mellan oss. Är mitt naiva mål med kvällen, snarare resan för resten av sällskapet? När blev det så här?

Kanske har allt förändrats, kanske har inget alls förändrats. Jag vill aldrig hamna inne i tvåsamhetens isoleringscell. En gång i tiden fördömde jag ju själv fredagsmys och uteblivna utgångar. Men om sanningen ska fram står jag kanske med en fot inne och den andra utanför cellen. Å andra sidan känns det lite väl simpelt att en lyckad utekväll skulle definieras utifrån om man får hemsläp eller ej.

När vi äntrar Moriskans dansgolv är jag laddad för timmar av galendans. Då inser jag att att resten av sällskapet drunknat i folkvimlet och utan vänner är det svårt att bevisa något överhuvudtaget.

– Nu tror de att jag bangat och gått hem. Nu stämplas jag som den tråkiga bara för att jag är i ett förhållande. Det var ju så här det INTE fick bli, tänker jag och ser framför mig hur tristessens handklovar sluts runt mina handleder. Hjärtat galopperar och kallsvetten kommer.

Min panik är dock obefogad med tanke på att min mobil, plånbok med garderobslapp ligger i tryggt förvar i värdinnans handväska. Efter tjugo minuters letande finner jag äntligen en vän, hon är ensam i baren. En annan har motat bort påflugna fyllon i rökrutan. En tredje har låst in sig på toaletten för att prata i telefon med ett ex. Med andra ord är vi överlyckliga över att se varandra.

Vi fuldansar oss svettiga resten av kvällen och delar på öl. Några timmar senare vadar vi ut i vinternatten och köper nattmat. Jag somnar hemma hos min kille och är kanske den enda som får ligga den natten. Men jag vet att de andra i sällskapet somnar likna belåtna som mig (oavsett).

 

Helgen: 

Översvämningar och grottmålningar

På fredag får jag äntligen gå och se Beast of the southern wild. Filmen har fått tre oscarsnomineringar och handlar om den sexåriga Hushpuppy som undrar hur världen kommer se tillbaka på hennes tid. En berättelse om en sjuk pappa, grottmålningar och en omtumlande översvämning.

Spännande skräpkoncept

Sedan styr jag kosan mot premiären för skräpfilmsklubben Träsh! på Inkonst. Där visas skräpfilm, performance och spelas musik. Ett helt nytt koncept som verkligen tål att undersökas!

Svettig och krämig soul

På lördag tänker jag svettas och dansa på säsongspremiären av Soulin´ Moriskan i Malmö. Där ser jag fram emot northern och modern soul och oanständig r&b. Den här gången ansvarar jag själv för plånbok och telefon, det blir bäst så.