En välbehövlig fackla

En välbehövlig fackla

Mer näringslivskoppling i högre utbildning är ett välkommet inslag, men Svenskt Näringsliv har bland annat missat aspekter som bildningsvärde och samhällsengagemang i sitt förslag, tycker Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.

 

Svenskt Näringsliv presenterade i veckan en, som de kallar det promemoria, där de beskriver behovet av en förändring av resurstilldelningssystemet i den högre utbildningen. I den konstateras att resultaten och kvalitén sjunker på de svenska lärosätena och att även distansen mellan akademin och arbetslivet ökar. Att det finns kvalitetsbrister visar högskoleverkets utvärderingar som gjordes i våras då en femtedel av de högre utbildningarna hade brister. 

Som recept för att råda bot på detta föreslår författarna att resurstilldelningen delas in i fyra kategorier. En studentpeng som representerar en ersättning för varje helårsstuderande. En examenspeng som går ut på en stegring av ersättningen per kurs som studenten examineras i. Lägst ersättning ges för den första kursen på utbildningen och högst ges för den sista kursen. Den tredje kategorin är en etableringspeng som baseras på hur många studenter som efter examen lyckas få ett jobb. Sist en kvalitetspeng som utgår från de kvalitetsmätningar som högskoleverket redan gör i dag.

I dag är det för högskolorna främst antalet studenter och hur många av dessa som kan examineras som genererar inkomster från staten, en fokusering som till viss del gör att kvalitetsutveckling och krav minskar. Det är därför välkommet att Svenskt Näringsliv tar tag i diskussionen om hur man kan förbättra kvalitetsutvecklingen av den svenska högre utbildningen. Att som de föreslå lägga mer vikt vid kontakterna med arbetslivet är viktigt. Det finns en del att jobba med, bland annat så att utbildningarna ökar kopplingen mellan det man lär sig i skolbänken och det praktiska arbete man ska utför hos de kommande arbetsgivarna. Men också för att företag och myndigheter ska ha tillgång till rätt kompetens, speciellt när många närmar sig stora pensionsavgångar.

Penseldragen är dock breda och exakt vad som ligger bakom alla formuleringar är svårt att se utifrån det Svenskt Näringsliv presenterat. Diskussionen måste förutom kring resultaten och anställningsbarheten också kretsa kring universitetens och högskolornas roll i det demokratiska samhället. Funderingar kring hur miljöer för kritiskt tänkande, reflektion och debatt kring samhällsfrågor också ska kunna premieras i ett framtida resurstilldelningssystem är viktiga. Det får inte bli en allt för ensidig fokusering på exempelvis anställningsbarhet, så man missar andra värden som samhällsengagemang, bildningsvärde och forskning.

Men trots att det kanske saknas vissa tankar i Svenskt Näringslivs promemoria är den mycket välkommen. Att de nu kastar in denna fackla i den högskolepolitiska debatten är en bra början och jag hoppas att den inte hinner slockna innan nästa kastas in.

Spana in högskoleverkets rapport här.

Läs även: Varför ska vi ha högre utbildning?

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Det dogmatiska utbildningssystemet behöver ifrågasättas

För Julia Klingberg är en god utbildning att