Hur väl stämmer bilden av Lund som en mångkulturell smältdegel? Linus Gisborn förundras över studentstaden och frågar sig vad som görs för att öppna upp universitetet.
Visst är Lund en berikande stad! Här finns svenska och internationella studenter, ideella organisationer och forskare från världens alla hörn. För den som vill ge sig ut och promenera är stadens yttre också en guldgruva. AF-borgen och Paradiskvarteret ger form åt historiens vingslag medan SOL och LTH, några stenkast bort, förmedlar universitetet förpackad i modern industristeril lyx.
Men trots omfattande utbud, evenemang och utbildningar fattas något: verkligheten är frånvarande.
Enligt Högskoleverkets statistik från 2012 har den sociala snedrekyteringen till svenska lärosäten i stort sett varit oförändrad under en tioårsperiod. Lund hamnar i toppen, på sjätte plats, bland de svenska lärosäten med störst snedrekrytering. På de program med mest konkurrens, exempelvis läkare, arkitekt eller psykolog kommer 70 procent av studentunderlaget från högutbildade familjer. Detta medan fyra av fem unga med föräldrar som saknar gymnasieutbildning aldrig ens söker sig till högskolan.
I Lund pågår medelklassens utbildningsprojekt i sin skyddade verkstad, och överallt skymtar byggnader, människor och aktiviteter som kan knytas till universitetet. 47000 studenter och 7200 anställda! Förvisso spridda över bland annat Lund, Helsingborg och Malmö. Men till alla studenter eller forskare som kan räknas in bland Lunds 82 000 tätortsbor – tillsammans utgör ni en säregen demografisk skevhet.
Det ligger faktiskt något skrämmande i att det närmsta vi kommer kulturkrockar i Lund är när statsvetare blir inhysta på kemicentrum och måste acceptera undervisningssalar där det hänger periodiska system på väggarna. Input från betydligt fler än de med högutbildad bakgrund är högst rimligt om möjligheten att annars bli konfronterad i världssyn och förhållningssätt gravt beskärs.
Vad görs i Lund för att komma tillrätta med snedrektrytering? Varför verkar utvecklingen gå så sakta? Hur attraheras ett bredare studentunderlag?
Frågorna kvarstår, och tills de blivit besvarade får jag hålla mig till statistiska rapporter och promenader i den berikande lundensiska stadsmiljön, samt förundras över att verkligheten kan vara så anmärkningsvärt frånvarande.
Läs Prorektor Eva Wibergs svar här.
