En oväntad byggboom – med nationer i täten

Enligt branschen är det omöjligt att få ekonomin att gå runt när man bygger till studenter, och regeringen håller med. Ändå råder det plötsligt en liten byggboom i Lund, och i täten går ett par nationer.

Under 2010 byggdes 125 studentlägenheter. Totalt. I hela Sverige. Nu, tre år senare, byggs det mångdubbelt så många stuentbostäder bara i Lund. Anledningen tycks oklar. Vi är fortfarande djupt nere i lågkonjunktur och trots påtryckningar har inga betydande statliga stöd skjutits till för att stimulera byggande.

Enligt en rapport från Hyresgästföreningen 2010 saknar 57 000 av landets 300 000 studenter en bostad. 27 000 bor motvilligt hemma hos sina föräldrar. Men enligt bolagsbranschen är det för dyrt att bygga bostäder till studenter. Och de har goda argument.

När det pratas som mest om bristen på studentbostäder under 2011 föreslår -Socialdemokraterna riktade subventioner för studentbostäder för att kompensera för det avvecklade investeringsstödet för nyproduktion. AF Bostäders vd Rolf Svensson och hans motsvarigheter i resten av landet, förespråkar på Svenska Dagbladets Brännpunkt en förändring av fastighetsavgiften och införandet av ett stöd till nybyggande.

Detaljerna som ska förenkla
Bostadsminister Stefan Attefall vill hellre åtgärda krisen genom justeringar i detaljerna.
– Vi kommer nu att fortsätta se över regelverket och försöka göra oss av med ytterligare regelkrångel som försenar och fördyrar, säger han i en riksdagsdebatt när frågan är som hetast.
Konkret landar två åtgärder på plats. Ett: Boverket ska utreda vad som kan göras bättre. Två: Från och med årsskiftet 2012/13 ska det bli friare att ta vad man vill ha om man vill hyra ut sin lägenhet i andrahand. Inga investeringsstöd och inga subventioner. Inte än i alla fall.

Lunds nations prövningar
Det är sommar 2012, och Paul Pierce har egentligen semester från sin tjänst som lärare på institutionen för Informatik vid Lunds universitet. Han har dock svårt att koppla av helt, och ringer dagliga samtal till Länsstyrelsen.
Som före detta kurator på Lunds nation, och numera vd på deras bostadsbolag, är han väldigt angelägen om att höra vilket beslut myndigheten är på väg att ta kring den nybrutalistiska byggnaden – i korsningen Arkivgatan och Dalbyvägen.
Två år tidigare har bolaget Lunds nation köpt Landsarkivet i hopp om att kunna bygga bostäder där. Politiker, kommunens förvaltning, universitetet och Boverket gör tummen upp. Men 1 000 arkitekter på Facebook gör tummen ner. Den K-märkta byggnaden är unik, och måste bevaras, menar de och hoppas att Länsstyrelsen ska lyssna på deras sak.
De gör de inte. Nationens planer tar så pass mycket hänsyn till byggnaden, och deras ändamål är så viktiga, att syftet väger över byggnadens historiska värde, menar Länsstyrelsen i det beslut som de mejlar till den ivriga Paul Pierce på hans semester. När sen även bygglovet godtas, firar han och resten av styrelsen på den nyöppnade franska restaurangen Les Halles i Lunds saluhall.

Plus minus noll-projekt
Men hur klarar nationen av att bygga när ingen annan gör det, dessutom i ett K-märkt hus i centrala Lund? Enligt Paul Pierce kommer man långt på att bara göra sin hemläxa ordentligt.
– Sedan vi först började planera de här husen så har vi ritat om det säkert fem gånger. Det är nog just arbetet innan som skiljer oss från andra, och som har gjort att vi har kunnat få ner kostnaderna, säger Paul Pierce.

Enligt experter som Lundagård pratat med räknar man att hyresrätter i regel kostar 30 000 kronor/kvadratmetern att bygga. Ännu mer om det är små lägenheter som studentbostäder. Enligt Paul Pierce kan dock bygget vid Landsarkivet få ner kostnaderna mot 20 000. Men själva knäckfrågan kring att bygga eller inte ligger nog snarare kring vilka intentioner som står bakom.
– Det här projektet, allt sagt och gjort, kommer att gå plus minus noll. Det är då klart, är man inte en aktör som oss, då är det inte ett särskilt bra sätt att investera sina pengar. Man måste ha en extrem långsiktighet för att tycka att det är en bra idé att bygga hyresrätter i Sverige, du kommer att ha en väldigt låg avkastning på ditt kapital. Men däremot går det att göra, helt klart.

Bygger en bygger alla
För Lunds nations del var beslutet att bygga inget hastverk. Nationen har letat lämplig mark i nästan ett decennium. Men väldigt snart efter beslutet började Sydsvenskan fyllas med nyheter om andra bostadsplaner. I september sätter Helsingkrona spadarna i marken och inleder ett 94 miljonersprojekt som ska resultera i ett trettonvåningshus för 150 boende. Även AFB planerar ett 100-tal lägenheter per år framöver.
– I den här staden har ingenting hänt på 20 år. Sen börjar vi synas i media om våra planer, och då helt plötsligt ska AFB, LKF och alla möjliga andra börja bygga, säger Paul Pierce och menar att flera nog fått fart efter att nationen visat vägen.
– Det känns uppenbart att när en nation kan bygga, som egentligen kanske har sämst ekonomi av alla, då kan andra det också.

Fakta

[checklist]

  • Dyrt att bygga studentbostäder
  • Små lägenheter är dyra eftersom kostnaden för kök och badrum slås ut på färre kvadratmeter.
  • Fastighetsskatten är de samma 1 300 kronor oberoende av storlek, vilket missgynnar små lägenheter.
  • Fastighetsavgiften på hyran är fem procent på korridorsrum jämfört med två procent för andra hyresrätter.
  • Kostnader per år för landsarkivet
  • Ränta på lånet (uppskattningsvis 2,5% på 160 miljoner kronor = 4 miljoner).
  • Amorteringar (2 % på lånet).
  • Avskrivningar (2% av byggnadens värde).
  • Drift och underhåll (uppskattningsvis 3,6 miljoner).
  • Lön för vd och vaktmästare
  • Tänkta intäkter
  • Lunds nation arkivet AB räknar med en kalkylhyra på 1 900 kronor/kvm och år.
  • Bostadsyta inkl gemensamma kök: 4500 kvm.
  • 4500 x 1900 kronor = 8 550 000 kronor
  • Lön för vd och vaktmästare.
  • Kontorsdel och läsesal till uthyrning.
  • Därför har Lunds nation råd att bygga bostäder
  • De har kalkylerat med extrem långsiktighet för avkasning på bygget.
  • Nationen har inget vinstintresse.
  • Uppger sig ha goda bankkontakter och har konkurrensutsatt materialupphandlingen mer än standard.
  • Menar sig kunna räkna med en nära på 100-procentig beläggning.

[/checklist]