”Det mest oroväckande är kanske ändå vilken verkan eventuella ekonomiska intressen kan komma att få på utbildning och forskning.” Det skriver studenterna Jack Lantz och Karolina Toll i en debattartikel om förslaget kring högskolestiftelser.
Det klagas ofta på att politiska beslut tar lång tid, men i vissa fall verkar det brinna i knutarna. Regeringen lade i början av sommaren fram ett förslag om en ny verksamhetsform för svenska högskolor och universitet, s.k. högskolestiftelser. Redan innan de första novischerna hade anlänt till Lund för terminsstart hade förslaget remitterats och universitetets rektor, Per Eriksson, visat intresse för reformen. Remissinstanserna har efter begäran fått anstånd och sista svarsdatum är nu den 21 oktober. Planen är dock fortfarande att lagändringarna, om de godkänns av riksdagen, träder i kraft 1 juli 2014. En stor förändring för både studenter och för samhället håller på att gå oss obemärkt förbi. Mitt bland ärtsoppesittningar, punsch och glada studenter kan vårt universitet komma att förändras i grunden. Det är dags att vi informerar oss.
I promemorian klargörs att syftet med privatiseringen är ideologiskt, samt till för att stärka universiteten i den internationella konkurrensen. Autonomi och flexibilitet är ledorden. I nuläget är Lunds universitet en myndighet som drivs med statliga medel och styrs direkt av politiska beslut. En omvandling innebär att staten bildar en ny form av stiftelse som genom ett förordnade får i uppgift att förvalta universitetets kapital och annan egendom. Stiftelsen kommer att ledas av en styrelse bestående av representanter för regering, lärare och studenter samt universitetets rektor. Denna kan sedan bedriva utbildning direkt inom stiftelsen eller genom bolag, vilket kan medföra svårigheter: stiftelseformen begränsas av föreskrifterna i stiftelseförordnandet och aktiebolagets primära syfte är att generera vinst.
Hur kommer då detta att påverka oss studenter? Vad gäller studenters rättssäkerhet och inflytande så säger promemorian att detta ”väsentligen” ska hållas intakt, ett ordval som kan uppfattas som något oroväckande. Vidare innebär förslaget att högskolestiftelserna inte ska vara tvingade att erbjuda studenterna den personskadeförsäkring som statliga universitet är skyldiga att teckna. Hur studenternas försäkring skall garanteras på annat sätt framgår inte.
Det mest oroväckande är kanske ändå vilken verkan eventuella ekonomiska intressen kan komma att få på utbildning och forskning. Privatiseringen väntas ge större utrymme för donationer, uppdragsforskning och övrig vinstdrivande verksamhet. Det framgår att den statligt finansierade verksamheten skall särredovisas och särskiljas från den övriga, men det är inte svårt att tänka sig hur detta kan bli problematiskt. Hur skall man till exempel kontrollera att ett universitet inte förflyttar statliga resurser till de institutioner som är populära bland donatorer? Kommer humaniora och genusforskning att ses som lika viktigt i stiftelsens ögon? Man vill stärka universiteten i den internationella konkurrensen, men eftersträvar konkurrensneutralitet mellan svenska universitet. Det är svårt att se hur detta ska fungera. Kommer större lärosäten i storstäder att gynnas mer än de mindre?
Detta är uppenbarligen ett förslag som väcker många frågor och angår alla Sveriges studenter. Den 19 september kl 19:30 hålls en debatt i AF-borgen i Lund om privatiseringen.
Kom dit, ta chansen att diskutera en departementspromemoria och låt inte detta bli en av alla privatiseringar som obemärkt genomförs under våra näsor.
Promemorian i sin helhet finns att läsa på http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/00/09/b9788c29.pdf
Fil. stud. Jack Lantz, Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK)
Jur. stud. Karolina Toll, Vänsterns Studentförbund Lund (VSF)
