Fördröjning av studierna, osäkerhet i möjligheterna att tillgodoräkna sig poäng och personliga relationer. Det är alla vanliga anledningar till att studenter väljer bort möjligheten att åka på utbytestermin.
680 universitet i 150 länder. Lunds universitet satsar stort på utbytesmöjligheter för studenterna. I dag skickar universitet iväg runt 1 100 studenter på utbyte varje år, men många utbytesplatser står fortfarande outnyttjade.
– För studenter som läser vid institutioner som är noga med ekvivalering av utbytesstudierna, det vill säga att de ska kunna bytas ut mot en kurs de annars skulle läst hemma, är det ofta svårare att hitta lämpliga kurser vid partneruniversiteten, säger Marie Herner Holmström på sektionen för Externa relationer vid Lunds universitet.
– Sen tror jag också det handlar om att studenterna måste söka upp mycket information själva.
Siktar på 20 procent till 2020
Internationalisering av utbildningar är en av Lunds universitets stora strategiska satsningar för att som de själva uttrycker det ”uppnå högsta kvalitet”. Att få iväg fler på utbyte är därför ett prioriterat område.
Som en del av Bolognaprocessen – det högskolepolitiska samarbetet som pågått sedan 1999 mellan flertalet europeiska länder – har Sverige som mål att minst 20 procent av de studenter som tar ut en examen 2020 ska ha varit på utlandsstudier eller praktik utomlands. I dag är procentsatsen inte mer än blygsamma sex procent.
– Det måste bli ett naturligt inslag i utbildningen, säger Karin Frydenlund, internationell chef vid Medicinska fakulteten.
Som chef för det internationella arbetet vid Medicinska fakulteten är Karin Frydenlund ansvarig för legitmationsutbildningar som läkare och sjuksköterska där det generellt varit svårt för studenter att åka på utbyte.
– Vi ska ju se positivt på studenternas internationella erfarenheter och det gör vi i allra högsta grad men vi kan ju inte direkt säga till Socialstyrelsen att att ”ahmen, vi struntade i kirurgikursen, vi kör på fornordiska språk på Island istället”, säger hon.
Trivs för bra i Lund?
Karin Frydenlund har upptäckt att studenternas ovilja till att åka på utbyte, förutom förlängd studietid, också kan bero på att de trivs väldigt bra i Lund och med kurserna som ges på deras respektive program.
– Vi måste identifiera bättre varför det är viktigt att åka på utbyte, speciellt i yrken där det är lätt att få jobb och utlandsmeriten inte självklart behövs, säger Karin Frydenlund.
Det är framförallt utbytesplatser inom Europa som är av svagast intresse bland lundastudenterna.
– Studenterna vill ofta så långt bort som möjligt, och utbytesstudier iEuropa kräver dessutom ofta att man behärskar språket i landet vilket gör att platserna lämnas outnyttjade, säger Agneta Hedberg, vid Ekonomihögskolan.
USA är exempelvis ett väldigt populärt land att åka på utbyte till. 2012/13 var ansökningarna till University of California långt fler än antalet utbytesplatser.
Nytt Erasmus
I dagarna beslutar EU-kommissionen om en uppföljare till det numera klassiska Erasmus-programmet. Sju olika europeiska utbytesprogram har där slagits ihop och fått namnet Erasmus+.
– Det nya programmet tillåter studenter att utnyttja Erasmus flera gånger, till exempel både på grundoch masterutbildningen. I Lund har vi ju inte nått taket för studentmobiliteten så för oss blir ju det här ett sätt att utnyttja våra platser bättre, säger Elisabeth Axell, regionansvarig för Europa på Externa relationer vid Lunds universitet.
I övrigt tror hon dock inte att Erasmus+ kommer lösa problemet med outnyttjade utbytesplatser.
– Det pratas om en förenkling från komissionens sida men det handlar om så små förändringar att jag inte tror att de märks för den enskilde studenten. Däremot kan vi ju hoppas på en fortsatt positiv utveckling.
Ekonomihögskolan är den fakultet som bäst lyckas fylla sina kvoter och i år har de för första gången någonsin fler utresande än inresande studenter.
– Jag tror att det beror på att fakulteten arbetar väldigt aktivt med information och att det är enkelt att komma iväg inom programmen, säger Agneta Hedberg.
