Vem bryr sig om myndighetskapital?

- in Debatt
@Lundagård

Imorgon fattar universitetsstyrelsen beslut om universitetets myndighetskapital. Men det förslag som är framlagt riskerar att mest gynna medicinare, teknologer och naturvetare. Det skriver Ludvig Sundin och Sebastian Persson från Samhällsvetarkåren i en debattartikel.

Få är de studenter som till vardags funderar över universitetets myndighetskapital. Kunskapen om vad det är och hur det påverkar oss studenter är inte heller på topp. Faktum är att det är något som påverkar studiesituationen för alla studenter. Särskilt intressant är det för oss som studerar samhällsvetenskap för det är vi som har dragit nitlotten. Som om det inte vore nog riskerar detta djupt orättvisa system att befästas om universitetsstyrelsen antar det förslag som universitetsledningen lagt fram inför fredagens möte.

Myndighetskapital kallas det överskott som universitet har byggt upp under de senaste åren. Som statlig myndighet kan universitetet inte gå med för stort överskott då det kan leda till att staten kräver tillbaka sina medel. Det kan också påverka extern finansiering och anslag negativt.  Därför har det tidigare satts upp dels ett universitetsgemensamt mål och dels mål på fakultetsnivå som varit lika för alla för hur stor andel myndighetskapitalet får uppgå till. Då många fakulteter låg över målen gavs det direktiv om att använda en del av sitt myndighetskapital för att nå målen. Det som hände då var att vissa fakulteter, däribland samhällsvetenskapliga fakulteten, följde målsättningen och spenderade myndighetskapital i enlighet med vad som beslutats. Andra fakulteter följde däremot inte beslutet och fortsatte ha en hög andel myndighetskapital.

Myndighetskapital används som en buffert då kostnader och inkomster inte alltid sammanfaller och möjliggör investeringar i form av exempelvis lokaler och inventarier.  Dessutom fungerar det som en försäkring för forskningsprojekt som till stor del är finansierade av externa medel. Det förslag som nu ligger framme genomsyras av bilden att extern finansiering och större investeringar bara är något som medicinare, naturvetare och teknologer är i behov av. Man föreslår nu ett universitetsgemensamt mål på 10 procent samtidigt som man öppnar upp för variation mellan fakulteterna efter beslut av rektor i samråd med fakulteterna.

Att man ser över hanteringen av myndighetskapitalet är positivt. Men att i samband med det skapa ett system som kan leda till att vissa fakulteters investeringsmöjligheter hämmas finner vi ytterst olämpligt.

Ludvig Sundin

Ordförande Samhällsvetarkåren

Sebastian Persson

Vice ordförande Samhällsvetarkåren