Att väga sina ord

Att väga sina ord

I förra veckan publicerades artikeln Rasistiskt språkbruk i kurslitteraturen. På en kurs i litteraturvetenskap finns en kursbok som använder ordet ”negerledare” för att beskriva människorättskämpen Martin Luther King – något som studenterna på kursen uppfattar som rasistiskt. Både studierektor och förlag fick förklara varför kursboken ser ut som den gör och den ska nu revideras.

Igår publicerade vi den engelska översättningen av artikeln på Lundagard.net, vilket snabbt fick många reaktioner på Twitter. Många kritiserade hur ordet ”neger” översatts till det mer kränkande ordet ”nigger” istället för ”negro”, och menade att vi sysslar med sensationsjournalistik. Samma tröttsamma kritik som kommer när vissa läsare inte håller med och väljer att skjuta på budbäraren istället för budskapen.

Våra översättare på Lundagård eftersträvar alltid att återge den svenska textens innebörd till de internationella läsarna. Översättarna korrekturläser varandras texter innan vi publicerar den översatta artikeln. Just den här artikeln var ingen lätt uppgift, varför jag som webbredaktör gav uppdrag att översätta den till en av våra mest rutinerade översättare.

Så här förklarar översättaren Maximilian Aleman-Tennell om ordvalet till artikeln:

I den här artikeln behandlas ett ytterst känsligt ämne, vilket skapar en svår balansgång för såväl skribenter och översättare. I den svenska texten förekommer ordet ”neger”, som av studenter på en viss kurs uppfattas som ytterst stötande. Förutom att ordet är politiskt inkorrekt är det även språkligt tvivelaktigt sammansatt med andra ord. Engelskan har i det här fallet två alternativa översättningar av ordet.

Syftet med ordvalet ”nigger” istället för ”negro” i det här fallet i översättningen är att försöka förmedla den provokation som en svensktalande läsare potentiellt kan känna i det här fallet. Att på engelska använda till exempel ordet ”negro”, hade inte fångat situationens allvar på samma sätt. På internationella redaktionen vill vi så långt det går återge artikeln så att läsarna av de engelska artiklarna ska få samma ta del av samma allvar som den svenska skribentens målgrupp får.

Däremot bör det påpekas och understrykas att ordvalet inte är något att ta lätt på, och naturligtvis har olika alternativ vägts för och emot.

Att en artikel väcker reaktioner och diskussion är i regel ett gott betyg. På Lundagård bedriver vi inte sensationsjournalistik, men måste samtidigt kunna skriva i klarspråk om olika skeenden och beskriva företeelser som den ovan. Den här typen av publiceringar kräver, och måste få kräva, mycket tid och eftertanke för att vi ska kunna vara säkra på att göra rätt. I det här fallet har översättaren gjort ett gediget arbete och sakligt resonerat sig fram till den mest lämpliga översättningen. Därför kan jag vara trygg och stå fast vid ordvalet.

 

Carl-Johan Kullving

Webbredaktör

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

På en bar i en småstad

En grov dialekt, EPA-traktorer och småstadskomplex. Studentlivskrönikör Nina