It’s the oil, stupid

- in Nyheter

Att lyssna på företagsledaren Ian Lundin är att drabbas av flera starka känslor samtidigt, tycker Lundagårds skribent.

Ian Lundin har det inte lätt. Hans företag Lundin Petroleum figurerar i den utredning om krigsbrott i Sudan som Internationella åklagarkammaren i Stockholm just nu arbetar med. Dessutom envisas journalister med att ställa frågor om saken, senast Johan Persson och Martin Schibbye i boken 438 dagar.

Å andra sidan har Ian Lundin det ganska lätt. Hans pappa Adolf H Lundin grundade oljeimperiet som idag är värt över 40 miljarder kronor, och lät Ian och brodern Lukas dela upp företaget mellan sig innan de blev tonåringar. När kvällens samtalsledare Erik Blix frågar om familjen någonsin haft det kärvt ekonomiskt dröjer svaret. Jo, en gång var det trögt (den som ändå kunde få ha det trögt). Då flyttade familjen från Geneve till Frankrike för att minska levnadskostnaderna.

Som ni hör är det ingen ”from rags to riches”-historia vi har att göra med. Att höra Ian Lundin prata om sitt liv är, antagligen för att han är ovan vid det, ärligt talat inte särskilt intressant. Trots det envisas Erik Blix lite för länge med att försöka rota fram lite sköna fakta om oljemiljardären. Det stannar vid att Ian Lundin medger att han en gång hade en papegoja.

Hur var det då med anklagelserna om krigsbrott i Sudan och kopplingarna till regimen i Etiopien? Nja, det tror inte Ian Lundin riktigt på. Han känner inte till några övergrepp och tycker inte hans företag gjorde några fel. I Sudan hamnade man i en svår situation, men utfallet blev ändå gott.
– Oljan i Sudan satte fokus på problemen där. Att vi var på plats hjälpte till att höja profilen på konflikten, säger Ian Lundin.

Vi får nog aldrig veta om de 180 000 människor, som enligt rapporter fördrevs av den sudanesiska regeringen för att ta kontroll över Lundin-ägda oljefält, är nöjda med hur Lundin har höjt landets profil. Det vi får veta är att Ian Lundin vill göra affärer på ett etiskt sätt, men det är svårt att få klarhet i hur hans idé om etik ser ut. Pappa Adolf hade inställningen att det är okej att göra affärer så länge det finns en regering på plats att ha en dialog med. Det ledde honom till guldgruvorna i apartheidregimens Sydafrika. Ian Lundin verkar inte ha förfinat det moraliska resonemanget nämnvärt. Affärsidén är att hitta olja och man måste ju leta där oljan finns. Jag vet faktiskt inte om det är befriande ärligt eller bara magstarkt.

Text: Sebastian Hagberg
Foto: Daniel Kodipelli

Fakta

[checklist]

Ian Lundin

  • Styrelseordförande i Lundin Petroleum, tidigare Lundin Oil.
  • Brodern Lukas Lundin är styrelseordförande i Lundin mining.
  • Tidningen Affärsvärlden rankar familjen Lundin som den nionde rikaste i Sverige, med ett samlat börsvärde på87 miljarder kronor.
  • Sedan 2010 utreder Internationella åklagarkammaren i Stockholm om några svenskar har brutit mot folkrätten i Sudan. Utredningen var en följd av rapporten Unpaid Debts, skriven av över 50 frivilligorganisationer, som bland annat hävdade att 12 000 människor dödats och 180 000 fördrivits till följd av regeringens försök att ta kontroll över ett Lundinägt oljefält.
[/checklist]