Sorteringsskola, nej tack

Regeringen har gjort en sorteringsskola av högskolan. En skola som missgynnar de som inte går en spikrak utbildningsväg, menar Patrice Soares, utbildningspolitisk krönikör.

Idag så ser vi en skola som sorterar, där det förväntas av dig att när du söker din utbildning då ska du vara säker på att du valt helt rätt. Tre exempel:

  1. Systemet med meritpoäng missgynnar kraftigt personer som inte gjort rätt ämnesval redan på mellanstadiet. För att inte tala om personer födda före – 83det vill säga de personer som fick sina betyg innan systemet med meritpoäng infördes.
  2. En annan grupp som missgynnas kraftigt av dagens antagningsregler är de personer som läst in allmän- eller särskild högskolebehörighet på Komvux. Dessa personer placeras i en kvotgrupp med färre högskoleplatser än de som kommer direkt från gymnasiet.
  3. Även de personer som kompletterar sina gymnasiebetyg på Komvux för att höja sina betyg placeras i en särskild kvotgrupp som prioriteras efter kvotgruppen för dem som endast har fått sina betyg från direkta gymnasiala studier.

Det system regeringen format skapar återvändsgränder för de människor som känt att de valt fel gymnasieutbildning eller fått för låga betyg. Samtidigt har man från regeringens sida dragit ned kraftigt på möjligheten att läsa på Komvux, vilket gör det ännu svårare för människor att byta bana senare i livet om de så skulle önska. Regeringens anti-komvux-linje missgynnar människor som varit omotiverade för studier under gymnasietiden, eller kanske av någon anledning haft problem, och därför fått sämre betyg. Inte sällan är det personer från mer studieovana miljöer som missgynnas kraftigt av denna politik.

Som om inte detta vore nog har regeringen dessutom tagit ifrån de studenter som går yrkesförberedande gymnasieprogram, den rätt de hade tidigare, till allmän högskolebehörighet. Alla dessa regeringens reformer kan sammantaget bara kallas för en sak. Sorteringsskola. En skola där det gäller att så tidigt som möjligt välja ut de elever som anses passande att läsa vidare på högsklan, eller för att använda ett borgerligt uttryck ”har fallenhet” för högre studier.

Ord som en andra och tredje chans verkar överhuvudtaget inte finnas i den borgerliga vokabulären. Alla människor är inte dock färdiga läkare vid 25. Det måste finnas en plats på högskolan även för de som inte gått en spikrak utbildningsväg. Reformera högskolan så att den passar individen, inte tvärtom. Det önskar jag mig av en ny regering.