Juridiska fakulteten gör kritisk granskning – igen

- in Nyheter
@Annika Skogar

Under hösten ska Juridiska fakulteten granska om de kritiska perspektiven får tillräcklig plats i utbildningen. En granskning som gjordes även förra året men som då möttes med krav på censur.

Under förra året beställde Juridiska fakulteten en genusgranskning av juristprogrammet. Granskningen, som byggde på intervjuer med lärare och studenter på utbildningen, skulle utgöra grunden till ett fortsatt arbete kring genus och mångfald. När rapporten var färdig blev dock beskedet från fakultetens sida att de citat som pekade på att lärare uttryckt klassförakt skulle strykas – annars kunde rapporten inte publiceras.

Efter att Lundagård uppmärksammade händelsen har genusgranskningen publicerats på Jurdiska fakultens hemsida. Men under hösten ska också en ny granskning, med snarlik frågeställning, göras.
– Det känns lite trist. Det ger känslan av att de ska göra den här rapporten för att ge sken av att det inte finns några problem istället för att gå vidare med de problem som vi pekade på, säger en av de personer som var med och skrev den tidigare rapporten.

Kommer inte fråga studenter
Höstens granskning ska bestå av tre olika delar. Den del som bygger på intervjuer ska dock, tillskillnad från den tidigare rapporten, enbart intervjua lärare.
– Det är planen just nu, men det här ska också ses som början på ett arbete som framöver kan bli större, säger Per Nilsén, ordförande för fakultetsstyrelsens nämnd för utbildning på grund- och avanderad nivå, NUGA.

Per Nilsén ser en ny granskning som nödvändig för att komma vidare med jämställdhet- och likabehandlingsarbetet.
– Ur en vetenskaplig etisk synpunkt finns det ingenting negativt att säga om den tidigare rapporten men just det att alla uttalanden i den är så långtgående anonymiserade gör att jag som företrädare för fakulteten inte vet hur vi ska sätta in åtgärder som kan leda till kvalitetsförbättringar, säger han.

Ambitionen är att granskningen ska vara färdig vid höstterminens slut för att sedan kunna utvärdera hur arbetet ska tas vidare.
Om problemet tidigare var anonymiteten på respondenterna måste det innebära att alla lärare kommer att framträda med namn i den nya rapporten?
– Ja, det utgår jag ifrån, säger Per Nilsén.
Du tror inte att det kan leda till att vissa inte vågar svara ärligt?
– Nej, det hoppas jag verkligen inte. Vi har väldigt högt i tak och ett gott diskussionsklimat här på fakulteten.

Kåren positiv
Rasmus Ringström, ordförande för Juridiska föreningen, är positiv till det arbete som nu har påbörjats.
– Under 2012 gjorde Högskoleverket en utvärdering av juristutbildningen och det påpekades då att det fanns brist på kritiska perspektiv i utbildningen. Det känns som om fakulteten insett att de behöver prioritera denna fråga vilket är bra, säger han.

Rasmus Ringström har också fått intrycket av att uppståndelsen som följde efter att Lundagård uppmärksammat den tidigare rapporten resulterat i något positivt.
– Det känns som om diskussioner kring genus- och likabehandlingsfrågor har fått stort utrymme på fakultetens sammanträden. Sedan är det såklart svårt att till en början säga om det här kommer leda till något konkret men från Juridiska föreningens sida arbetar vi väldigt aktivt med det här, säger Rasmus Ringström.

Kritiska och reflekterande perspektiv i juristutbildningen

Den granskning som ska ska göras kommer bestå av tre delar:

  • En kartläggning av till hur stor del kritiska perspektiv och skriftliga och muntliga färdighetsmoment finns med bland kursplanernas mål och betygskriterier.
  • Intervjuer med lärare om kursplansinnehållet.
  • En utblick till andra juristutbildningar i Sverige och hur de arbetar med att få in kritiska perspektiv i utbildningen.

Arbetet leds av en referensgrupp som är tillsatt av NUGA. De har i sin tur hjälp av två amanuenser, det vill säga studentmedarbetare, som kommer jobba 40 procent vardera med projektet.

Hela projektet finansieras av kvalitetspengar som juristutbildningen tilldelades efter att de fått betyget ”Mycket hög kvalitetet” i Högskoleverkets granskning 2012. Hur stor del av de totalt 8,5 miljoner kronor som kommer tilldelas projektet är ännu inte bestämt.