I skuggan av mäns äventyr

I skuggan av mäns äventyr

- in Kultur
1
@Virve Ivarsson
Collage: Nike Eliasson

Hälften så många, romantiska, relationsbundna och med andra yrken än män. Så gestaltas kvinnor bland spex  i Lund. Förklaringen? Tradition, omedvetenhet och tidsbrist.

”Kärlekskrank och giftaslysten men ändå ganska hämmad”.  Med dessa ord beskrevs Daisy Bell, en av karaktärerna i Jesperspexets programblad när de 2001 gav föreställningen Alexander Graham Bell. Tretton år senare, våren 2014, får beskrivningen även namnge den kandidatuppsats i genusvetenskap som Johanna Helldén skriver om mans- och kvinnoroller i spex i Lund.

Resultaten kom att bekräfta hennes tes om att spexen i mångt och mycket handlar om män och deras äventyr.
– I genomsnitt beskrevs cirka 65 procent av karaktärerna som könsbenämndes i programbladen som manliga. Det är också vanligare att de kvinnliga karaktärerna beskrivs i relation till en annan karaktär eller i förhållande till romantik, säger Johanna Helldén.

Hur karaktärers utseende beskrevs kunde hon inte konstatera någon större skillnad mellan könen. När det kom till sysselsättning skiljde sig dock resultaten mycket åt. De vanligaste yrkena för manliga karaktärer i spex under undersökningsperioden var chefsyrken eller bygg- och industriarbeten, medan de vanligaste för de kvinnliga karaktärerna var inom socialt arbete, hantverk och prostitution.

Calle Öberg har varit aktiv i Lundaspexarna i fyra och ett halvt år. Han är inte förvånad över resultaten, men påpekar att de arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan i alla spexgrupper.
– Däremot är det något som vi rätt nyligen kommit underfund med, det är kanske under max två år som vi arbetat aktivt med det här. Därför ser jag väldigt ljust på framtiden.
Undersökningen visar på en mansdominans men även på att kvinnliga karaktärer i högre grad beskrivs i relation till andra. De har ofta ett romantiskt intresse och ägnar sig åt sociala arbeten, prostitution och hantverk. Vad tror du det beror på?
– Spex handlar generellt om historiska händelser och mycket av historieskrivningen kretsar tyvärr kring män. Av de stora rollerna är cirka 85 procent oftast baserade på verkliga personer, säger Calle Öberg.

Han tror att om manusförfattarna ska fylla en roll som är exempelvis prostituerad, så tänker de ofta att det historiskt sett varit vanligare med kvinnliga prostituerade.

Andelen manliga karaktärer varierar dock ganska mycket mellan de undersökta spexgrupperna. Boelspexarna har i genomsnitt en könsrepresentation på cirka 57 procent män, Jesper ligger på genomsnittet 65 procent, medan såväl Toddy- och Lundaspexarna tycks ligga på över 70 procent manliga karaktärer. Calle Öberg tror att en anledning till att Lundaspexarna har så pass många manliga roller kan bero på att de bara har män på scen och att det helt enkelt går snabbare att klä ut dem till män än kvinnor.
– Det tar ungefär en halvtimme att sminka en kille till en kille och cirka en timme att sminka en kille till en tjej. Det tar också längre tid att sy en klänning än en manskostym. I fall vi har en väldigt liten roll är det ju därför lättare för såväl smink, frisyr, kostym och för skådisen om det är en man, säger han.

Boelspexarna, som bara har kvinnor på scen och därmed borde ha samma tidsmässiga problem, har dock även de en majoritet manliga karaktärer.

Sandra Fritz, aktiv i Boelspexarna sedan fyra år tillbaka, förklarar detta bland annat med att hon upplever att många tjejer tycker att det är kul och utmanande att spela man. Även hon hänvisar till att många historiska personer är män. Dock tycker hon inte att det är så noga vilket kön karaktärer som man hittar på har.
– Vi hade till exempel en bordell i ett spex och då tänkte vi att det vore kul om det var en man som var prostituerad, så då hade vi det.

Sandra Fritz tror att en anledning till att Boelspexarna inte fått ett jämnare resultat är att de inte är vana att prata om jämställdhet på det här sättet.
– Vi brukar prata om att det ska vara ungefär lika många kvinnliga som manliga huvudroller och att man inte behöver bete sig på ett visst sätt bara för att man spelar ett visst kön. Men vi brukar inte tänka på hur många kvinno- respektive mansroller det är totalt eller hur de beskrivs, säger hon.

Spexen har känt sig bundna av historien, inte räknat, inte vetat, inte haft tid. Det tycks finnas en vilja att ha det mer jämställt – och ändå ligger andelen manliga karaktärer stadigt på cirka 70 procent under de femton år som Johanna Helldén undersökt.

Joanna Doona är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon tror att en förklaring till avsaknaden av förändring kan vara att medium som till exempel spex framför allt tänker att de ska ge det som de tror att publiken vill ha.
– Spexen vill ofta sälja eller attrahera många och då vill de inte utmana för mycket, eftersom de tänker att det skrämmer bort folk.

En annan förklaring tror Joanna Doona kan vara att det ofta är män som skriver manus. Som författare blir det då enkelt att relatera till sig själv som normen.  Men hon tror även att många kvinnor ser mannen som norm.

Att spexvärlden är en liten, i vissa fall svårgenomtränglig, bubbla är en åsikt som återkommer i många intervjuer. Här finns en tradition av att skämta om stereotyper och historiska personer. Säger då könsrepresentationen verkligen så mycket?
– Jag tycker det. Spex lyfter upp historier som är roliga och intressanta. Om då de nästan bara lyfter upp män ger det en bild av att det är män som är roliga och intressanta, säger Johanna Helldén.

Att det kan bli krystat att skriva in fler kvinnor är dock inte någonting hon köper.
– Uppenbarligen kan man ändra på storyn då man lyckas få in Freud i var och varannan föreställning – då borde det inte vara så svårt att även få in fler kvinnor.

Om några veckor drar en ny spexsäsong igång i Lund. Chansen finns då för var student att själv bedöma hur det ser ut med jämställdheten på spexscenerna. Att gå i sällskap av miniräknare är alltid en valmöjlighet.

“”Kärlekskrank och giftaslysten men ändå ganska hämmad” 

Kandidatuppsats i genusvetenskap av Johanna Helldén

Syftet: Att undersöka antalet kvinnliga och manliga karaktärer i lundaspex och se hur de beskrivs utirån relationer, utseende, romantik och sysselsättning.

Underlag: Karaktärsbeskrivningar i programblad från 57  föreställningar under åren 1999-2013 från de spexsällskap som spelar i Stora salen i AF-borgen, vilka är Lunda-, Boel-, Jesper- och Toddyspexarna.

Lundaspexarna har sällan karaktärsbeskrivningar i sina programblad. Johanna Helldén  har därför kompletterat undersökningen av dem med en bortfallsanalys där hon även analyserat spexbeskrivningarna i programbladen.

Facebook Comments

1 Comment

  1. Pingback: Kandidatuppsats i genusvetenskap | Johanna Helldén

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Ett spex om dåtidens Zara Larsson

Idag på förmiddagen i Övre Athen på AF-borgen