Supporterkärlek bland falafel och äppelpaj

- in Nyheter
@Axel Vikström

Ett tragiskt dödsfall, sjunkande publiksiffror och ett tjatigt bråk om pyroteknik.
En finländare och en holländare tog tåget till Malmö för att reda ut om svensk supporterkultur 2014 har något annat att erbjuda.

Holländaren kommer en kvart försent till tågstationen. Med en nyinköpt ljusblå halsduk om halsen.
– Du tänker då verkligen infiltrera dig, säger jag. Och visar stolt upp min slitna West Ham-halsduk.

Lilla Malmö FF mot stora Atletico Madrid i kvällens Champions League. Jag och Holländaren ska ta vara på tillfället och känna på supporterkulturen i Skåne.
Den ena av oss kommer från ett Finland utan fotbollskultur – den andre från ett Holland som verkar ha det i överdrift.
– En gång när jag skulle se Feyenoord stötte jag på en mamma med sina barn som var villig att betala över 600 euro för matchbiljetter. Galet, säger Holländaren medan vi tuffar genom Burlöv.
Tågvagnen är dränkt i blått och vitt. På skjortor, mössor, halsdukar. Holländaren infiltrerar sig framgångsrikt i mängden.
– I dag blir det väl 5–0 till oss? tjoar en gubbe till honom när vi ska hoppa av tåget.

På vägen från Triangeln stannar vi för att köpa falafel. Stället är packat och kassören bollar beställningar i ett hisnande tempo. Förvirring och språkförbistring resulterar i att Holländaren skickas iväg med en falafel utan att betala för den.
– Nu blir det väl dålig karma, muttrar han och tar en stor tugga.

Framme på Möllan träffar vi min kompis Skägget utanför Ölkaféet. Baren är fullproppad med supportrar som sjungandes värmer upp inför kvällens drabbning.
Jag armbågar mig fram till bardisken genom ett hav av öl, svett och grabbighet.
– Supporterbaren är fortfarande den föråldrade manlighetens högborg, tänker jag och beställer in kvällens första runda.
Skägget och Holländaren talar om John Guidetti. Uppenbarligen är den blonde kycklingslukaren fortfarande avgudad bland Feyenoords supportrar.
Jag försöker hävda mig med Joonas Kolkka, finländaren som lirade i samma klubb för tio år sedan
– En av de värsta spelarna jag sett, säger Holländaren.

Samtidigt som Lasse Lagerbäck gör entré i TV-studion kommer Holländarens vän Arkeologen och sätter sig med oss. Han köade länge utanför arenan med hopp om att få köpa en restbiljett. När han stod 20 meter från kassan slog de lapp på luckan.
– Varför kunde inte jag ha fått någon av deras platser, säger han uppgivet när kameran zoomar in den halvtomma bortasektionen.
– Mjällbyklass på det följet, fyller Skägget i.

Matchen drar igång. Förutom att Erik Johansson nästan nickar in bollen i eget mål så inleder Malmö lovande, och stämningen höjs inne på Ölkaféet.
En bekant som slagit sig ner vid vårt bord slår vad med Skägget om att Malmö vinner 2-0. Skägget säger 2–1 till Atletico.
Anton Tinnerholm gör ytterligare ett snyggt inspel från sin högerkant. Skägget ändrar sin tippning till 1-1.

Men med en halvtimme på matchuret kommer Juanfran fri på kanten. I mitten dyker Koke (eller ”Köuuuke” som han döpts om till av skåningarna) upp och klackar elegant in bollen i nätmaskorna. Ett unisont ”NEEEJ!” fyller Ölkaféet.
Resultatet står sig till halvtid. Skägget beställer in en bit äppelpaj och slukar den koncentrerat. Spänningen ligger kvar i luften.

Malmö rivstartar andra halvlek. Tinnerholm får en bra träff. Markus Rosenberg dunkar sin egen frisparksretur i stolpen. Fansen manar frenetiskt på sitt lag.
– Tryck in den där jäveln! utbrister Arkeologen med knuten näve.

IMG_1257Det kommer också ett andra mål. Men trots en fantastisk kämpainsats, och 16-5 i målchanser i hemmalagets favör, är det åter Robin Olsen i Malmöburen som tvingas kapitulera när Raul Garcia får till en fullträff. Mannen bakom mig smäller sitt glas i bordet med sådan kraft att det strittar öl i mitt hår.
Kanske Holländaren borde ha betalat för sin falafel.

Resten av matchen blir en segdragen transportsträcka. Det mest intressanta är bordsgrannarnas samtal om huruvida spanjoren som grep tag om Markus Halstis pungkulor borde åtalas för sexuellt ofredande.
– Vilken jävla match, sammanfattar Arkeologen när domaren blåser slutsignalen. Men tillsammans med alla inne på baren applåderar han hemmalagets prestation. Stadens stolthet får klart godkänt för sin insats. Det gäller även lagets supportrar inne på Ölkaféet. De har visat den dystra berättelsen om svensk supporterkultur 2014 inte är hela sanningen.

Jag och Holländaren sänker de sista ölen och promenerar belåtet hemåt genom ett höstdisigt Malmö.