Som ingenjör kan människors liv vila i dina händer. Att på egen hand avgöra vad som är rätt och fel är inte alltid helt lätt. Tidigare har teknologstudenterna saknat etik på schemat. Nu har de tagit saken i egna händer.
Runt borden trängs blivande ingenjörer och en doft av rostade ekollon sprider sig i lokalen. Eftersom etikpuben satsar på att maten som säljs ska vara närproducerad och ekologisk har de valt att ersätta kaffet med ek-spresso, kaffe gjort på ekollon.
Den gemytliga stämningen står i stark kontrast till kvällens samtalsämne. Temat är ”framtidens vapen”. I en tid när drönare avrättar oskyldiga civila ställer de sig frågan: ”Vem bär ansvaret för det som sker – programmeraren eller operatören som skjuter?”.
Puben drivs av studenter vid Lunds tekniska högskola, LTH. Men det är inte bara matematiken som förenar dem. De tycker alla att något saknas i utbildningen, något som de ser som ett naturligt och viktigt komplement till sin tekniska kompetens – en tillfredsställande undervisning i etik.
Läget är allvarligt. I examensmålen för civilingenjörsprogrammen står det att studenten ska ha förmågan att göra etiska bedömningar. Men när Universitetskanslersämbetet, UKÄ, under 2012-2013 utförde en granskning av LTH:s program fann de att just de etiska frågeställningarna ofta saknades.
2013 publicerades en studie där LTH-studenter genom ett rollspel fick pröva på att spela rollen som ansvariga ingenjörer för produktionen i ett läkemedelsföretag. När forskarna Marie Wahlgren och Anders Ahlberg ställde studenterna inför etiska dilemman blev resultatet häpnadsväckande.
Studien, som gjordes på studenter i kemiteknik och bioteknik, visade att de studenter som kommit längre i utbildningen var sämre på att se och ta upp etiska problem än de studenter som just börjat. Det tycks alltså inte räcka med att LTH misslyckats med att träna studenterna i etisk reflektion. Nej, de blir till och med sämre på etisk reflektion under studietiden.
– Nybörjarstudenter var oreflekterat beredda att offra stora ekonomiska värden för att skydda patienter från en potentiellt farlig läkemedelsleverans. Studenter halvvägs in i utbildningen hade i rollspelet utvecklat en lojalitet mot läkemedelsföretaget där de var anställda och ägnade stor tankemöda och diskussion åt att rädda ekonomiska värden åt sin arbetsgivare, säger Anders Ahlberg.
Trots att man på LTH:s hemsida listar såväl läkemedelsföretag som vapentillverkare bland möjliga framtida arbetsgivare, har LTH fram till i dag på de flesta av programmen helt överlåtit den etiska reflektionen till enstaka lärare som fört in etik på eget initiativ.
– Eftersom synen på vapenindustrin är mer problematisk i dag tycker jag att det är kusligt att LTH fortfarande fokuserar på tekniska vinningar, i stället för att ta den etiska diskussionen på allvar, säger Etikpubens moderator Riccard Andersson.
Det är inte bara inom vapen- och läkemedelsindustrin som ingenjörer kan tänkas behöva fatta svåra etiska beslut. En civilingenjör kan arbeta med konstruktion och utveckling av ny teknik och nya produkter, men även med till exempel forskning, marknadsföring, undervisning och journalistik.
Ingenjörer ligger bakom alla de produkter vi omger oss med i vår vardag och vissa uppfinningar förändrar samhället i grunden. Det är ingenjörer vi har att tacka för smartphones och internet, solceller och quornfärs. Men ingenjörsrollen har även en mer problematisk sida.
Den välkända och vid det här laget också dammiga gamla tröjan, som ligger i en monter i matematikhuset ska visserligen tas som ett skämt. Men kanske fångar den essensen av problemet. Texten på tröjan säger ”Teknisk fysik – förändrar världen”, bilden föreställer ett svampmoln från en atombomb.
Vad man tekniskt kan göra och vad man bör göra är inte nödvändigtvis samma sak. Ofta står dagens nyblivna ingenjörer inför flera svåra val. Vem ska man arbeta för och vilka produkter vill man ägna sin karriär åt utveckla?
Ute är det grått och trots att klockan knappt slagit tre skymmer det redan. Ett kallt duggregn sveper in LTH i ett vintrigt dis. Innanför dörrarna har det dukats upp för södra Sveriges största arbetsmarknadsmässa, Arkad.
Här inne är det varmt och klibbigt, det delas ut popcorn, godis och sockervadd. Företagens montrar trängs sida vid sida. I ett mindre rum på plan två står bland annat läkemedelsföretaget McNeil och Ingenjörer utan gränser. Men störst plats i rummet tar Saab AB med sina många tv-skärmar och sin gigantiska stridsflygsposter.
Vapentillverkaren Saab erbjuder exjobb, traineejobb och sommarjobb till studenterna. De lockar med spännande systemutveckling och ett arbete som gör skillnad. På deras folder står det: “With a mission to make people safe”. Ändå tycks långt från alla studenter helt övertygade. En av de som stannat till vid montern är David Lundberg som läser tredje året på teknisk fysik.
– Jag är på jakt efter sommarjobb och ville kolla vad de gör egentligen. Men det var lite väl mycket vapenvibbar för min smak. Vapen är inget jag skulle vilja jobba med, säger han.
David Lundberg är en av många studenter på LTH som tycker att det råder brist på etiska perspektiv i undervisningen. Enda gången han minns att de alls pratat om etik var under Kristina Nilssons mekanikkurs.
Enligt Kristina Nilsson, lektor på LTH, brukar hon på eget initiativ ta upp en kort etisk reflektion i samband med en övning som går ut på att beräkna projektilers rörelse. En tänkbar applikation är nämligen just den militära.
Hennes erfarenhet är att studenterna har dålig, eller ingen, koll på var gränsen går för vad en ingenjör får eller bör göra.
– Etisk reflektion är definitivt något vi har saknat. Jag har saknat det. Jag vill att man ska ha tänkt tanken och ställt sig själv frågan vad man skulle kunna tänka sig att jobba med, säger Kristina Nilsson.
Men Kristina Nilsson är noga med att det rör sig om personliga ställningstaganden. Hon tycker att det är extra viktigt att som lärare inte gå in och säga vad som är rätt eller fel. Som en del av övningen brukar hon också fråga hur många av studenterna som skulle kunna tänka sig att jobba på uppdrag av militärindustrin.
– Det är nästan alltid så att ungefär hälften av studenterna svarar ja på den frågan, vilket brukar förvåna dem mer än mig, säger Kristina Nilsson.
David Lundberg tillhör en av dem som blev förvånad och han oroas över att så många som hälften av hans klasskamrater faktiskt skulle kunna tänka sig en karriär inom vapenindustrin.
– Jag antar att det är för att de jobbar med spännande teknik. Dessutom är det nog många som tycker att ett väpnat försvar är viktigt. Personligen tycker jag att det vore skönt med mer etik och mindre matte, säger David Lundberg.
En annan student som är nyfiken på vad Saab har att erbjuda som arbetsgivare är Oscar Rydh, som är inne på andra året av sina datatekniska studier. Han är betydligt mer positivt inställd.
– Jag har alltid varit intresserad av Saab och militären i allmänhet. Personligen har jag inga problem med det. Samtidigt kan jag såklart förstå att andra har det, säger han.
Men även Oscar Rydh tycker att det vore bra om studenterna fick undervisning i etik. Han tycker det är viktigt att man från utbildningen får med sig hur ens arbete påverkar mänskligheten.
– Det behövs en debatt som breddar bilden, med alla infallsvinklar. Det skulle vara bra om det blev mer av det på utbildningen, för det är många som inte tänkt på det eller vet var de står, säger Oscar Rydh.
En av Saabs representanter på plats under årets Arkad är Daniel Goodwin. Han tog själv examen från LTH:s maskintekniska program 2013. Under sin egen tid vid LTH kan inte Daniel Goodwin minnas att de alls diskuterade etik.
– Om man ska jobba på ett företag som tillverkar försvarsmateriel bör man ha tänkt igenom den etiska aspekten. Innan man börjar jobba ska man vara på det klara med var man står, säger Daniel Goodwin.
Möjligheten till etisk eftertanke saknades under utbildningen och han tänkte i stället igenom det på egen hand innan han sökte jobbet. Han landade då i att det enligt honom var etiskt försvarbart att jobba för Saab.
– Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att försvara sig själv. På samma sätt är det en mänsklig rättighet för nationer att försvara sina gränser. Jag tycker också att det är bra att Sverige tillverkar eget försvarsmateriel som vi helt kan styra över, säger Daniel Goodwin.
Cecilia Lantz arbetar på Saabs HR-avdelning och hon berättar att de har som policy att ta upp den etiska frågan i samband med en nyanställning.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att man har tänkt till. Vissa funderar på att arbeta för oss men kommer fram till att de inte kan stå för det. Det finns fall där sökande har ångrat sig även efter att de har gått vidare från intervju, säger Cecilia Lantz.
En av de studenter som tycker att det är oerhört viktigt att studenterna får en chans att fundera kring det här med etik redan under utbildningen är Mikael Novén.
2011 tog Mikael Novén ett studieuppehåll från nanotekniken för att i stället arbeta heltid på kåren. Även om det hade funnits enstaka inslag av etik på programmet kände Mikael Novén att han saknat en seriös etisk reflektion under utbildningen. När han sedan började läsa nanoteknik igen bestämde han sig därför för att parallellt läsa några kurser i filosofi.
– Jag upplever att man på LTH generellt har en övertro på teknik. I stället borde man problematisera utvecklingen och användandet av teknik på ett relevant sätt för de olika utbildningarna, säger han.
Mikael Novén hade bestämt sig. För honom blev målet att få in etik på schemat för alla LTH:s studenter. Han engagerade sig i Lund sustainable engineers, en studentförening som arbetar med etik och hållbarhet på olika sätt och bland annat driver Etikpuben.
Parallellt började han arbeta för att lyfta etikfrågan via kåren och tog upp frågan med sin efterträdare Daniel Lundell, dåvarande vice kårordförande för utbildningsfrågor. De undersökte hur stort intresset för etik var bland studenterna och vilka etikmoment de olika utbildningarna redan innehöll.
Svaren visade att det bland studenterna och vissa av lärarna fanns ett växande intresse för etik, och många efterlyste utökad kompetens. Men när det kom till den befintliga etiken var det endast ett fåtal program som hade någon övergripande plan.
På de flesta programmen låg ansvaret helt på de enskilda lärarna och etikundervisningen varken följdes upp eller kvalitetssäkrades. Trots kritiken LTH fått från UKÄ hade ingen brytt sig om att ta tag i problemet.
– I våras skrev jag och Daniel Lundell därför ett förslag på rektorsbeslut. I det föreslog vi en miniminivå, och en plan för att implementera etik på alla utbildningar på LTH, säger Mikael Novén.
Prorektor Annika Mårtensson mottog initiativet med öppna armar, även hon hade börjat inse att det fanns ett behov av ämnet.
– Ta våra datatekniker som exempel. De lär sig avancerad programmering och blir duktiga problemlösare. Men de behöver också lära sig ställa frågan vad deras lösningar kan användas till, i vems händer hamnar de sedan? Då måste vi ge våra studenter de verktyg de behöver för att hantera situationen, säger Annika Mårtensson.
Därför skrev hon den 23 mars 2014 på rektorsbeslutet. Därefter tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell för hur LTH:s utbildningar skulle kunna få in etik på schemat.
Hur kommer det sig då att etiken helt lyst med sin frånvaro på vissa program? Enligt Mikael Novén kan det bero på att den tekniska utbildningen förr var mycket kortare. Då fanns det en annan tilltro till att studenterna skulle skaffa sig en moralisk kompass utanför LTH:s väggar. Men han tror inte att det är den främsta förklaringen.
– Jag tror att det handlar om ingenjörsrollen. Vi är inte längre siffernissarna i hörnet. Vi har mer av en samhällsbärande roll. De som utbildar oss kommer från siffernissekulturen och det är detta vi fortfarande utbildas till, fast verkligheten ser annorlunda ut, säger Mikael Novén.
Enligt prorektor Annika Mårtensson är förklaringen att högskolorna helt enkelt inte lyckats hänga med i utvecklingen. Precis som Mikael Novén tror hon att det till stor del beror på en förlegad syn på ingenjörsrollen.
Hon menar att det är naturligt att det inte har blivit av tidigare eftersom de utbildningsansvariga som är med och formar programinnehållet inte heller själva fått någon utbildning i etik.
– Det har helt enkelt inte funnits ett tillräckligt stort intresse tidigare. Men nu har efterfrågan ökat från såväl studenterna som lärarna, företagen, ja hela samhället, säger Annika Mårtensson.
Enligt Annika Mårtensson är de inte ensamma och etiken är en utmaning för samtliga ingenjörsutbildningar i Sverige.
– I den här processen så har vi tittat just på hur det ser ut på andra ställen. Det vi konstaterat är att vi inte är unika. De enda som kommit lite längre är Kungliga tekniska högskolan, KTH, säger Annika Mårtensson.
Men LTH är sent ute. På KTH inrättade de redan 1999 en avdelning för forskning kring filosofiska aspekter på teknik och dess användning i samhället.
På KTH är etikundervisningen dessutom redan obligatorisk.Sedan 2010 arbetar KTH med det de kallar för trestegsraketen, en modell som på ett tydligt sätt fördjupar studenternas etiska kompetens under utbildningens gång. Även om LTH nu ska låta sig inspireras av trestegsraketen finns inga planer på att likt KTH starta en ny avdelning.
– Vi är ett stort universitet och till skillnad från KTH har vi den etiska kompetensen inom murarna, om än inte på LTH. Min förhoppning är att vi ska få till ett samarbete där de kan stötta våra lärare. Eventuellt skulle vi även kunna ta in filosofer som föreläsare för våra studenter, säger Annika Mårtensson.
I december 2014 lämnade Mikael Novén tillsammans med Annika Mårtensson och resten av arbetsgruppen över sin slutrapport. I rapporten redogör arbetsgruppen för de miniminivåer av moment i etik som de anser bör införas för årskurs 1-3 på alla LTH:s utbildningar.
Enligt rapporten är förhoppningen att studenterna efter årskurs 3 själva ska kunna reflektera över och uppmärksamma etiska frågeställningar. Målet är att alla utbildningar ska ha dessa etiska inslag från läsåret 2016/2017.
– Men det är ett stort skepp att styra. Vad vi vill göra är att på några års sikt få in etik med en tydlig progression på alla utbildningsprogram, men redan under nästa år startar några pilotprojekt, säger Annika Mårtensson.
Som ingenjör vandrar man ibland i gränslandet mellan gott och ont. Ofta är det upp till de enskilda ingenjörerna att avgöra vad de kan stå för, inte minst när det kommer till valet av arbetsgivare.
Att LTH nu gör etik obligatoriskt innebär att studenterna får en ärlig chans att stanna upp och reflektera redan innan de tar examen. För framtidens ingenjörer räcker det nämligen inte med teknisk kompetens, de behöver också ha en känsla för rätt och fel. LTH:s prorektor Annika Mårtensson tror att det kan bli aktuellt att ta in filosofer som föreläsare för teknologerna.
