Lunds universitets rekrytering av kvinnliga professorer går bakåt. Under 2014 var endast 32 procent av alla nyrekryterade professorer kvinnor, en tillbakagång från tidigare år. Nu ska fyra miljoner kronor vända trenden.
Sett till universitetet i stort är könsfördelningen relativt jämn. Kvinnor har under en tid varit i majoritet bland studenterna medan männen är något fler bland de anställda. Vid en närmare anblick är det dock stor skillnad inom vilka positioner som kvinnor och män har sina anställningar. 70 procent av all adminstrativ personal är kvinnor medan 76 procent av alla professorer är män.
Fog att ifrågasätta arbete
Trots att det i flera år har talats om vikten av fler kvinnliga professorer har utvecklingen gått trögt. 2012 var andelen kvinnor av de nyrekryterade professorerna 34 procent och 2013 var det 36 procent. 2014 slutade siffran på 32 procent. Att det skulle bli ett dystert år för jämställdhetsstatistiken bland professorer var något som universitetsstyrelsen
flaggade för redan i somras, då endast 17 procent av de professorer som rekryterats under våren varit kvinnor. Universitetsstyrelsen ansåg även att det fanns fog för att ifrågasätta om det senaste årens åtgärder varit effektiva. Detta inte minst eftersom andelen lektorer, den anställningsform som ofta föregår professorstiteln, stadigt vuxit och i dag ligger på runt 40 procent kvinnor både vid Lunds universitet och i nationell statistik. Problemet borde därmed inte ligga i att det finns för få kvinnor utan grundar sig i andra förklaringar.
Foto: Jens Hunt
Fyra miljoner till rekrytering
Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, säger sig vara bekymrad över den långsamma utvecklingen.
– Det är just nu alldeles för få kvinnliga professorer. Det är en stor kompetensförlust att inte fler fortsätter upp till professorsnivå. Jag tror vi behöver skapa en bättre arbetsmiljö och bli mer välkomnande, säger han.
För att bryta trenden har universitetet nu beslutat att fyra miljoner ur årets budget ska gå direkt till aktiva rekryteringsåtgärder av kvinnliga professorer. Det är en fördubbling av den jämställdhetspott som tidigare funnits på central nivå. Hur pengarna ska användas är dock ännu oklart.
– Vad jag kan säga är att det här är en organisation där pengar gör att man får upp ett intresse för något. Det gör också att det blir effekt av jämställdhetsarbetet, säger Torbjörn von Schantz.
Efterlysning av behovsanalys
Lunds universitets studentkårer, Lus, är dock inte speciellt imponerade av summan.
– Det är givetvis bra men sett till universitetets totala omsättning är det väldigt lite. Stora företag brukar omsätta runt en procent på jämställdhetssatsningar och där är universitetet inte i närheten, säger Sebastian Persson, vice ordförande vid Lunds universitets studentkårer.
Sebastian Persson menar också att det behövs göra en grundlig behovsanalys, snarare än att pyttsa ut pengar.
– Universitetet är väldigt bra på att räkna men det är väldigt lite som bygger på diskussioner om strukturer vilket vi upplever är en stor förklaring till ojämställdheten. Vad som behövs är en analys på alla fakulteter av den rådande situationen.
Text: Annika Skogar
Foto: Camilla Göth
Grafik: Filip Rydén
