Ett normkritiskt perspektiv saknas på juristutbildningen. Det anser Caroline Beck- Friis och Hanna Rosqvist, engagerade i den nystartade föreningen Feministiska juriststudenter Lund.
– Att något står på ett papper är inte samma sak som att det görs i praktiken, säger Caroline Beck-Friis.
På prestigefulla Juridicum i Lund utbildas framtidens advokater och domare, men utan att lära sig att tänka normkritiskt. I alla fall enligt Hanna Rosqvist och Caroline Beck-Friis, ordförande respektive kassör för den nystartade föreningen Feministiska juriststudenter.
– Det finns en jämställdhetsplan på pappret men det märks inte i undervisningen. Vi har haft en föreläsning med fokus på genus under termin ett, men det var inte kopplat till juridik över huvud taget. Vi vill föra in ett normkritiskt perspektiv i undervisningen, det ska inte klassas som en särfråga som det gör i dag, säger Hanna Rosqvist.
Saknas kunskap hos föreläsare
Tanken är att bland annat bjuda in externa föreläsare som är experter på olika områden som rör genus- och normkritiska frågor. Och de har fått stort gehör bland sina medstudenter.
– Det finns ett stort intresse för de här frågorna. När vi tar examen vill vi ha de här kunskaperna så att vi kan använda oss av dem i vår yrkesroll. I nuläget finns inte den kunskapen hos föreläsarna, de har inte den kompetensen helt enkelt.
Speglar inte samhället
Även fakulteten har lyssnat på vad de har att säga, berättar Hanna Rosenqvist.
– Vi har startat upp som en självständig förening men vill gärna samarbeta och ha en dialog med dem. De har sagt att de är öppna för att lyssna på vad vi har att säga.
Kan ni ge något exempel på vad det är ni är kritiska mot i den nuvarande utbildningen?
– På ett seminarium för en vecka sedan hade vi fått en text att diskutera som handlade om kvinnorepresentation. Seminarieledaren sa rakt ut att han inte hade kunskap i de här frågorna och att vi gärna fick diskutera det på egen hand. Det har alltså valts ut en text bara för att, och sen säger han: ni får gärna diskutera för jag är inte insatt, berättar Caroline Beck-Friis.
– Det är problematiskt att seminarieledaren inte har kunskap om texten vi skulle läsa. De här frågorna diskuteras inte på föreläsningarna och studenterna förväntas ha kunskap om dem, inte föreläsarna, menar Hanna Rosqvist.
Varför är det viktigt att ha ett genusperspektiv och ett normkritiskt förhållningssätt på juristutbildningen?
– I vår kurslitteratur finns en norm där utgångspunkten är en vit, hetero, medelklassman utan funktionsnedsättning. Det speglar inte samhället i stort och det speglar inte vad vi vill lära oss. Det är viktigt för att de flesta jurister kommer sitta på maktpositioner senare i livet. Har vi då inte kunskap i de här frågorna så kan det få stora konsekvenser, säger Hanna Rosqvist.
– Man uppmanas att tänka kritiskt inom en viss ram, men går man utanför den, då är det för mycket, fyller Caroline Beck-Friis i.
Mer måste göras
Hanna Rosqvist och Caroline Beck-Friis anser att det finns några föreläsare som är engagerade i de här frågorna, men får man en sådan då har man tur.
De är positiva till den senaste rapporten som gjorts, men anser att det inte räcker.
– Börja prioritera de här frågorna, vi tänker inte ge oss, vi är här för att stanna.
- LÄS MER: Allt är bra på pappret
Feministiska juriststudenter Lund
Syften:
- Verka för att främja normkritik och ett intersektionellt genusperspektiv på juristprogrammet vid Lunds universitet.
- Verka för att främja ett inkluderande studieklimat på juristprogrammet vid Lunds universitet.
- Fortbilda sig själva i feministiska frågor och normkritik.
- Utgöra ett diskussionsforum för dessa frågor.
Feministiska juriststudenter finns även vid universiteten i Göteborg och Uppsala.
