Minst tio veckors högskolepedagogisk utbildning för alla som undervisar, och låt en myndighet samordna högskolepedagogiska frågor. Det kräver Sveriges förenade studentkårer.
Sex av tio universitet eller högskolor i Sverige kräver inte att personal som undervisar ska ha läst en högskolepedagogisk utbildning. Det har Sverige förenade studentkårer, SFS, kommit fram till i sin rapport Agenda: Pedagogik.
Därför kräver SFS nu ett stopp för obehöriga lärare på universiteten.
– Det handlar om att vara kompetent för sitt yrke. Dagens undervisare är både lärare och vetenskapsman. En lektor kan ha spenderat 15 år på sin forskning och då är det inte mycket begärt att läsa 15 högskolepoäng pedagogik också, säger Johan Alvfors, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer.
Vad skulle en sådan här satsning kosta?
– Vi har inte gjort några beräkningar på det. Men alla lärosäten har redan i dag denna typ av utbildning och det är inte orimligt att kräva att alla lärare också har en pedagogisk grund att stå på, säger Johan Alvfors.
Höga trösklar
Någon som reagerat på SFS förslag är Benjamin Dousa, ordförande för Moderata studenter.
– Det är inte pedagogiken jag är emot, utan att man sätter upp nationella krav som ska gälla alla lärosäten. Det är bättre att se lärosätena som enskilda företag där vissa har bättre förutsättningar än andra att genomföra just den här utbildningen, säger han.
– SFS gör det för enkelt för sig då det inte finns några generella lösningar för hela Sverige. Det finns en risk för att tröskeln bli för hög för att alla lärosäten ska kunna genomföra den pedagogiska utbildningen, säger Benjamin Dousa.
Inte tagit ansvar
Men Sveriges förenade studentkårer håller inte med i kritiken.
– Vi ser att lärarnas kunskaper inom högskolepedagogiken är olika på de olika lärosätena. Statusen är att forskningen är viktigare och inga fall har inte lärarnas pedagogiska kompetensutveckling prioriterats. Lärosätena har inte tagit sitt ansvar och därför föreslår vi en nationell samordning, säger Johan Alvfors.