En vagn av hatkärlek

En vagn av hatkärlek

- in Kulturbloggen
0

Lördag morgon 03.30. Svålen börjar ta slut. Benen och humöret börjar svikta.

Jag och min vän befinner oss i hans foodtruck utanför ett uteställe i Malmö. Vagnen spontanköptes förra sommaren, med oplanerade tankar kring vad den skulle användas till. Det kunde ju bara bli bra! Skitgod mat och friheten som kom- mer av en rullande restaurang.

Utanför luckan denna natt ringlar en lång och hungrig kö. De har inga andra tankar än att de ska få fyllekäk för att sedan gå hem och sova av sig ruset.

Innanför luckan är det annorlunda. Här är stress, hets och en verklighet som ligger långt ifrån den bild som Jon Favreaus film Chef (2014) målar upp. Där är det bara carpe diem och bra mat. Inga konstigheter. Inga räkningar som försvinner eller kassor som går sönder. Ingen som säger att man inte får parkera vart man vill.

Att fenomenet foodtruck nu har nått Malmö har väckt entusiasm bland stadens politiker och det har kallats för en ”näringslivssatsning”. Dock märks detta knappt av, på grund av de många regler som försvårar situationen för matvagnsägare. Ett exempel är den årsavgift på 24 000 kronor som måste betalas för att ens få stå någonstans – en summa som nästa år, efter 2015 års ”satsning”, återgår till 48 000 kronor. Denna summa leder tyvärr till att de flesta inte klarar av att gå runt. För utöver den obligatoriska taxan tillkommer även kök och råvaror. Det blir en ekonomisk suck. Och frihetskänslan försvinner mer och mer. Liknar mer en lista med måsten.

Lördag morgon 04.20. Vi är båda redo att packa ihop skiten och köra hem, helt slutkörda. Kassan har krånglat och maten tog slut och vagnen blev klottrad på, och allt vad man kan tänka sig. Och inte kan vi ta ut någon vettig lön i dag heller. Är det verkligen värt det? Då kommer någon fram till luckan. ”Alltså… det ni gör är verkligen så jääävla bäst!” Och tack vare dessa kärleksfulla, om något öldränkta ord orkar man fortsätta lite till. Trots Malmös krångliga byråkrati. Trots den slitna kroppen och förlorade sömnen. För just där och då lever vi ut vår romantiska dröm: Bara frihet och skitgod mat.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Apan som apar efter

Apornas planet: striden, den tredje och sista filmen