Doktorander utan skyddsnät

Doktorander utan skyddsnät

- in Aktuell
1
@Beri Zangana
Cecilia Lundberg, professor i neurovetenskap. Foto: Christina Zhou

Flera utländska doktorander som är här via stipendium lever under knappa levnadsförhållanden. En utredning har nu gjorts på universitetet där olika förslag presenteras kring hur deras inkomstnivå kan öka.

Varför har den här utredningen gjorts?
– Internrevisionen på universitetet påpekade att det fanns brister kring bland annat antagningsordningen till forskarutbildningen, så vi i forskarutbildningskommittén fick i uppdrag att se över det. I utredningen ingick det också att se över vilka olika finansieringsmöjligheter som man kan tänka sig ha för doktorander.

En finansieringsform som tas upp i utredningen är externa stipendium, vad innebär det?
– Det är ett stipendium till den enskilda doktoranden där pengarna kommer från någon annan än Lunds universitet.

Meningarna har gått isär om det här ska tillåtas eller inte. Vad är argumenten för och emot externa stipendium som finansiering?
– Argument som talar emot externa stipendium är att de inte självklart ger samma sociala skyddsnät. Doktoranden som är här via externa stipendium är inte anställd av universitetet på samma sätt.
– Argument för är att de som kommer hit tack vare externa stipendium är högpresterande människor som är väldigt duktiga. Det innebär en vinst för Lunds universitet eftersom vi får väldigt intressanta medarbetare.

Cecilia Lundberg har suttit som ordförande i forskarutbildningskommittén vid Lunds universitet som har gjort en utredning kring hur doktoranders villkor och inkomstnivå kan förbättras.
Cecilia Lundberg är professor i neurovetenskap och har gjort en utredning kring hur doktoranders villkor och inkomstnivå kan förbättras.

Hur jobbar universitetet för att det ska vara samma sociala skyddsnät för alla doktorander oavsett anställningsform?
– Sedan 2013 finns det en försäkring från Kammarkollegiet som gör att villkoren för doktorander blivit bättre än tidigare. Det är inte helt likvärdiga villkor men det är bättre. Men det kan också vara så att doktoranden som är här på externa stipendier och räknar med att vara i Sverige i fyra år och sedan satsa på en internationell karriär, inte tycker det är lika viktigt att det betalas till pension och så vidare som de med största sannolikhet inte kommer ha nyttja.

Finns det någon undre gräns för hur låga stipendierna kan vara för att få komma till Lunds universitet?
– Universitetet tar en tydlig ställning i det här. Får doktoranden under 12 500 kronor per månad i stipendium får den inte komma. Det är ingen bra peng men det är den lägsta. Botten är definitivt inte på noll.

För att undvika problemet med doktorander som lever på väldigt knappa resurser har det pratats om tilläggsfinansiering, vad är det för något?
– Det handlar om att de doktorander som lever på små stipendier ska komma upp i en högre lönenivå. Det skulle till exempel kunna handla om att de här doktoranderna skulle ha rätt att söka institutionstjänstgöring, någon som också skulle leda till bättre integrering med arbetsplatsen i stort. Ett annat förslag är att universitetet tar av externa medel för att öka lönen, att ta av statligt tilldelade medel är inte tillåtet. Båda de här förslagen kräver dock att både stipendiaten och den som gett stipendiet går med på det.

En utredning om doktoranders villkor diskuterades på universitetsstyrelsens senaste möte i april. Vad hände?
– Förslaget bordlades. Det framfördes att det kanske inte är bra att det här löses på olika sätt på olika lärosäten i Sverige. Det vore mycket bättre om problemet löstes på nationell nivå eftersom att många andra lärosäten också har det här problemet.

Fattiga doktorander

  • I dag finns cirka 3 165 forskarstuderande vid LU, varav ungefär 180 finansierar sin forskarutbildning genom externa stipendium.
  • I stort sett alla doktorander med stipendiebidrag är utländska.
  • Stipendienivån varierar mellan cirka 12 000 och 16 000 kronor i månaden.Ingångslönen för en anställd doktorand varierar mellan 16 500 kronor och 18 500 kronor efter skatt.
  • Just nu råder det oenighet på universitetet om externa stipendium ska tillåtas som finansieringsform på forskarutbildningen överhuvudtaget.
  • Argumenten för är att de bidrar till internationalisering av forskarutbildningen och för vissa är enda möjligheten för att kunna komma hit.
  • Argumenten emot är att de inte ges samma sociala skyddsnät och att vissa stipendier är väldigt låga.

 

Facebook Comments

1 Comment

  1. I Sverige existerar inget som heter lön efter skatt som jämförande faktor.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Lunds universitet inte tillräckligt hållbart

Lunds universitet får kritik får sitt arbete med