Framtidspress gör unga olyckliga

Framtidspress gör unga olyckliga

- in Nyheter
0
Illustration: Malin Johannesson.

Dagens unga mår psykiskt sämre och tar mer läkemedel för varje år. Det visar statistik från Socialstyrelsen. För höga ambitioner och orealistiska förväntningar på livet kan delvis förklara ökningen, tror Ingrid Thernfrid, chefsöverläkare på vuxenpsykiatrin i Lund.

För ungefär ett år sedan fick Simon* sin första panikångestattack. Han var i 25-årsåldern och i slutet av sin utbildning. Stressen över studierna och ovissheten inför framtiden fick Simon att må dåligt.
– Jag kunde inte somna under en period och en natt trodde jag att mitt hjärta höll på att stanna. Så jag åkte till sjukhuset, tog EKG och blodprov, säger han.

Men det var inget fel på hjärtat. Läkaren misstänkte att problemet snarare var psykiskt och hänvisade till vårdcentralen. Där blev han erbjuden antidepressiv medicin och terapi. Simon var till en början väldigt skeptisk till medicinering, men började gå regelbundet till en psykolog.

IngridT
Ingrid Thernfrid är psykiater vid Lunds psykiatriska klinik i Lund.

Klar ökning
I likhet med Simon mår många unga psykiskt dåligt, och det verkar bli fler för varje år. Ökningen handlar främst om lättare psykiska besvär, som stress, ångest och sömnsvårigheter. Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2013) mådde tio procent av Sveriges kvinnor mellan 18-24 år så dåligt under 2011 att de använde psykofarmaka eller uppsökte psykiatrisk vård. Motsvarande siffra för unga män var sju procent. Detta är en klar ökning jämfört med tidigare år. Ingrid Thernfrid, chefsöverläkare på psykiatriska kliniken i Lund, tror att statistiken delvis kan förklaras utifrån hur dagens ungdomar uppfostras.
– Vi har ett samhälle där vi väldigt tidigt berättar för barnen att de kan bli vad de vill. Alla vill förverkliga sig själva, bli lyckade och lyckliga. Många gånger stämmer ungas förväntningar inte överens med hur livet faktiskt blir, säger hon.

Hon tror att tidigare generationer i större utsträckning hade mer realistiska förväntningar på livet. Dagens unga uppfostras i tron att var och en är sin egen lyckas smed, ett misslyckande kan inte skyllas på samhället på samma sätt som förr i tiden. Många har skyhöga ambitioner och blir aldrig nöjda.
– Vi skulle behöva en diagnos som heter “duktig flicka”,  även om det inte behöver vara just flickor. Det handlar om högpresterande personer med orimliga krav på sig själva, de är ofta sociala och ambitiösa. På ytan har de allt, men de har så höga mål att de aldrig når dit och mår dåligt istället för att vara glada över vad de har.

Maria Bohlin, psykiater på Studenthälsan i Lund, tror också att samhällsutvecklingen spelar en roll i ökningen av den psykiska ohälsan hos unga.
– Under lång tid har nästkommande generation generellt fått det ekonomiskt tryggare än den tidigare. Många anledningar har gjort att situationen är en annan för nuvarande generation. Levnadsstandarden riskerar att försämras för många och det skapar oro, säger hon.

Fler tar läkemedel
Anledningarna till Simons ångest är svåra att sätta fingret på. Under en period mådde han bättre, men i våras fick han flera panikattacker under kort tid och hans psykiater föreslog, utöver terapin, medicinering med antidepressiva och lugnande preparat. Den lugnande medicinen gör mig dåsig, efter att jag har tagit den tar det nästan ett dygn innan jag känner mig återställd. De antidepressiva gillade jag inte alls, jag ville inte ta dem från början och slutade snabbt, säger Simon.

Enligt socialstyrelsens statistik har utskrivningen av antidepressiva läkemedel till skånska ungdomar har ökat med 59 procent de senaste åtta åren. Motsvarande siffra för lugnande medel (inklusive sömnmedel) är 65 procent.
– Jag skulle önska att fler istället fick möjlighet att prata med någon om sina problem. Vissa kanske ändå behöver läkemedel, men inte alla, säger Ingrid Thernfrid.

Enligt henne är det ett problem inom psykiatrin att många läkare skriver ut medicin tillsvidare, utan ett planerat slutdatum. Detta gäller både antidepressiva och lugnande läkemedel, även om antidepressiva inte har samma negativa biverkningar som vissa typer av lugnande medel.
– Behandlingstiden för en depression är mellan 3-6 månader. Det är en sjukdom med så kallat naturalförlopp, vilket betyder att gör man ingenting så kommer den att gå över av sig själv, säger hon och fortsätter:
– Både antidepressiva och lugnande läkemedel kan absolut hjälpa en patient under sjukdomsperioden, men ordinerar läkaren en medicin så måste han eller hon ta ansvar att avsluta den när patienten mår bättre. Jag skulle önska att vi inom psykiatrin var bättre på detta.

Missvisande statistik
Förr i tiden var det få som var villiga att prata om sina psykiska besvär, vilket gör att den statistiska ökningen inte nödvändigtvis speglar den faktiska. Detta leder till att statistiken kan vara missvisande.
– Framförallt killar är idag öppnare med sina bekymmer. Förr i tiden var det tabu att prata om att man mådde psykiskt dåligt, men det försvinner mer och mer, säger Maria Bohlin.

Ingrid Thernfrid håller med Maria Bohlin om samhällets attitydförändring till psykisk ohälsa, men ser problem med utvecklingen. Hon anser att unga ibland i onödan diagnosticeras och förskrivs läkemedel, när det kanske bara handlar om ungdomliga grubblerier som alla går igenom.
–Det är tufft att vara ung, det tror jag alltid att det varit. Många existentiella frågor väcks i den åldern, vilket får vissa att må dåligt. Ibland diagnosticeras detta som depression, men vi kanske sjukförklarar tillstånd som inte är sjuka. Jag tror det hade varit bättre att skapa samtalskontakter snarare än att skriva ut psykofarmaka på det sätt som görs nu, säger Ingrid Thernfrid och fortsätter:
– Samtidigt får man inte glömma att finns många unga som mår dåligt och som absolut är i behov av psykofarmaka.

För Simon var samtalen det som hjälpte mest. Ibland tar han lugnande om han får en ångestattack. Men de har blivit sällsynta.och nyligen har han slutat gå i terapi eftersom han mår mycket bättre.

*Simon heter egentligen något annat.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Regeringen öppnar för deltidssjukskrivningar

I somras tillsatte regeringen en utredning som ska