Profilprofessorns kritik – mot studentkårerna

Profilprofessorns kritik – mot studentkårerna

- in Nyheter
7
@Casper Danielsson
Dick Harrison, foto: Karolina Rosenqvist/press och Cecilia Skoug, foto: Christina Zhou

Högre utbildning är ett haveri. Det skriver historieprofessorn Dick Harrison i Svenska Dagbladet och går till attack mot såväl utbildningen vid Lunds universitet som studentkårernas inflytande. 

[ads1]

Den folkkäre historieprofessorn Dick Harrison är tvåfaldig vinnare av frågeprogrammet ”På Spåret”. Men nu menar lundaprofessorn att utbildningen vid Lunds universitet har spårat ur. Harrison har tröttnat på sina, som han själv beskriver, bortskämda studenter.

I ett debattinlägg i Svenska dagbladet med rubriken ”Högre utbildning ett haveri”, radar han upp flera situationer där studenter utmålas som lata och pekar sedan på utbildningens missförhållanden.

”När jag ställde krav på att studenterna skulle delta aktivt i obligatoriska diskussionsövningar anklagades jag för mobbning. Anklagelserna framfördes först till studierektor, sedan till universitetsledningen,” skriver Dick Harrison i ett exempel. Han presenterar ett annat:

”När jag underkände ovanligt många studenter på en tentamen anmodades jag av min studierektor att fortsättningsvis dela ut en lista över möjliga tentafrågor i förväg, allt för att minimera antalet underkända. Förr hade detta kallats fusk – och det är det fortfarande, enligt min mening.”

Bakom dess problem finns två faktorer, menar Dick Harrison. Den ena grundar sin i principen att institutionerna får betalt per examinerad student och därför vill “producera” så många studenter som möjligt.. Den andra: studentkårernas makt över universitetet. I sin debattartikel skriver han:

”För det första måste studentkårernas makt över universitet och högskolor reduceras. De erfarenheter och insikter som ryms inom lärarkåren måste väga tyngre än de subjektiva ’upplevelser’ av att känna sig ’kränkt’ som florerar inom studentleden.”

Cecilia Skoug är ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus. Hon menar att Lus har svårt att förstå hur Dick Harrison kan koppla ihop studentkårernas inflytande med problemen som han redogör för.

– Vi kan inte se hur studentkårerna kan vara ansvariga för det han beskriver – det är ogrundade anklagelser, säger hon och lägger till:

– Vad skulle vi tjäna på att Lunds universitet får en utbildning med dåligt rykte?

Cecilia Skoug beskriver kårernas roll som granskare av utbildningen och som ett stöd för studenterna i frågor som rör utbildningen. Hon menar att Lus, tillsammans med lärarna, kämpar mot just de problem som Dick Harrison målar upp.

– Det är intressant att han tillskriver kårerna så mycket makt. Jag har svårt att se hur vi skulle kunna påverka utbildningen på ett sådant sätt som han beskriver, säger Cecilia Skoug.

Under eftermiddagen kommer ett debattsvar på Dick Harrisons artikel att publiceras såväl på lundagard.se som på Svenska Dagbladets hemsida.

Cecilia Skoug tycker att det är bra att diskussionen om utbildningens resursfördelning tas upp – så länge det görs på en ordentlig nivå.

– Det är bra att vi kan föra en öppen diskussion om detta. Särskilt kring ekonomi och förmedlingen av kunskap till studenter, när vi ser att resurssystemet urholkas, säger hon, men lägger också till:

– Men diskussionen måste vara baserad på fakta och inte osakliga påhopp baserade på anekdotiska påståenden.

Facebook Comments

7 Comments

  1. Marie-Louise Jönsson

    Dick Harrison har helt rätt. Att LUS får panik och slår tillbaka helt utan egentliga argument eller belägg är bara symtomatiskt.

    Kom ihåg att LUS ordförande är medicinare. MedFak kanske fungerar bätträ än HumTeol, det vore bra, men kan då inte en representant för HumTeol svara Harrison istället för en nöjd och ovetande medicinare?

    Det är inte roten till allt ont men sammanmosningen av institutioner och center till LUX var och är ett magplask för det akademiska Lund.

    1. HTS har ju svarat på en artikel du redan kommenterat på. Jag föreslår att du läser artiklarna innan du kommenterar.

      1. Vilket oförskämda svar!

        1. Gärna för mig! Marie-Louise vet uppenbarligen inte vad hon (han?) talar om.

          1. Marie-Louise Jönsson

            Men, alltså. Detta kommentarsfält rör väl (i första hand) denna artikel? Ja, HTS har också svarat men det var Skoug som skrev debattsvar i SvD.

            Läs gärna Ingerslånga kommentar, Henrik.

            Försök gärna också hålla lite trevligare ton, Henrik. För det är väl ok med andra åsikter än dina? För mig är olika åsikter lite av poängen med en debatt. Och denna debatt är viktig.

  2. Jag har en stor del av min bakgrund i finsk skola. Jag har därefter med åren tyvärr behövt åse hur studenter i Sverige öppet trakasserar och hånar lärare direkt och offentligt på universiteten. Jag tycker mig tyvärr ha upptäckt att det tycks vara närmast politiskt korrekt att – vid valda lägen – bete sig nedsättande (rått och fult går också bra) mot dem som har kunskap (eller kanske möjligen anas ha andra åsikter än vad åhörarna vill höra). Konsekvensen blir förmodligen att det råder mycket “lågt i tak” på institutioner, om man, som nu, väljer (har man något val?) att följa politiska dogmer istället för akademisk öppenhet och objektivitet, som egentligen borde höra hemma där. Om det mot förmodan skulle bli diskussioner under föreläsningar – (vilket det blir, då frustrationer i ett tryckande samhällsklimat av den här sorten måste pysa ut någonstans och då lämpligen mot dem det anses vara okej att förnedra) kan ganska lätt övergå i känslomässiga projektioner och barnsliga beteenden. Egentliga grundmål med studier, som saklighet, distans eller självkritiskt tänkande pressas tillbaka. Kunskap riskerar hamna i bakgrunden under sådana omständigheter då fokus ligger på tyckanden.

    Jag upplever att detta står i kontrast till vad jag upplevt inom finsk utbildning. Lärare anses i gemen vara viktiga resurser för såväl individer som för kollektivet och behandlas därefter. Den som lägger sina personliga resurser på att försöka förkovra sig blir en tillgång som kollektivet har nytta av. Man sparkar inte på detta. Även olikt måste hanteras och samordnas. Ociviliserade beteenden tillåts (nästintill) aldrig sabotera arbetet (på skola eller senare ute i samhällslivet). Ingen ska behöva krypa för någon annan och allra minst av politiska skäl. Självrespekt ska odlas och ska få finnas hos involverade parter – detta förutsätter att det tydligt eftersträvas att öva ett civiliserat beteende från början.

    Politik (dessutom utvald sådan) tillåts inte väga över kunskap och ta över. Politisk korrekt mobbning av lärare skulle aldrig accepteras. Likaväl som kunskap ska ifrågasättas borde ämnet politik behandlas med minst lika mycket distans under utbildning. Nu tycks området politik tyvärr kunna behandlas närmast som något religiöst redan i grundskolan- något heligt som gärna får väcka brinnande känslor mot motstånd. Ett motstånd som tyvärr kan utgöra behovet av saklighet och objektivitet om det inte legat i linje med politiken man valt. Man blandar ihop tyckande med kunskap på kunskaps bekostnad.

    Med det känns det mer viktigt än någonsin inom svenskt utbildningsväsende med bred neutral kunskap (så långt det går) och förmågan till kritiskt och självkritiskt tänkande – en icke-politiskt färgad sådan – redan från grundskolan. Så att åsiktsbaserad mobbning på högskola och universitet inte ska ske…

    1. Väl sagt!

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

DEBATT: Välkommen till oss Vera

Idag svarar Lunds universitets studentkårer i ett gemensamt ilägg