USA:s identitetskris delar studenterna

USA:s identitetskris delar studenterna

- in Internationellt
0
@Virve Ivarsson
Några studenter som sympatiserar med demokraterna försöker motverka det låga valdeltagandet i USA. Foto: Virve Ivarsson

En vänstersväng, en kraftigt begränsad invandring eller status quo – men med en kvinna i toppen. Oavsett utfall tycks presidentvalet 2016 bli början på något nytt för USA. Vid Columbia University i New York oroar sig dock såväl republikanska som demokratiska studenter för utgången.

– Jag hoppas att Bobby kommer för han är skyldig mig 20 dollar, säger en student i raden framför mig.

– Han är skyldig mig hundra om Hillary vinner, ropar en man i en bänkrad längre fram.

– Det enda sätt Hillary inte vinner är 1) om alla som säger att de inte tänker rösta på Trump ljuger eller 2) om en tredje kandidat lyckas samla tillräckligt många elektorsröster, inflikar en tredje man i mittenraden självsäkert.

Det är onsdag på Columbia University i New York och i ett klassrum i Hamilton hall bjuder

på pizza och alldeles snart debatt mellan de republikanska presidentkandidaterna. I brist på de verkliga kandidaternas närvaro spelar tre medlemmar kandidaterna John Kasich, Ted Cruz och Donald Trump och svarar på frågor från debattledaren och publiken.

Det är valår i USA. Den 8 november ska världsmakten få en ny president och i juni bestäms vilken kandidat som ska representera demokraterna respektive republikanerna i kampen om presidentskapet.

Oavsett vem av de tre mest uppmärksammade kandidatera som vinner tycks något alldeles nytt vara på gång i USA. Vinner Hillary Clinton får landet sin första kvinnliga president, vinner Bernie Sanders tar landet en vänstersväng av i USA aldrig tidigare skådade proportioner och vinner Donald Trump får landet en högerpopulistisk president med en högst invandrarfientlig agenda.

Rummet och känslan hos de republikanska studenterna inför valet präglas dock av pessimism. När jag efter debatten frågar dem hur de ser på chanserna att få studenterna att rösta på republikanerna är medlemmarna ganska eniga om att det för dem troligen är bättre om studenterna inte röstar alls, eftersom en majoritet av dem ändå tenderar att rösta på vänstern.

– Många i akademin är vänster vilket gör mycket av undervisningen vänstervriden. Studenter är även en livsfas där de inte påverkas så mycket av saker som skatter eller företagens villkor. De vet helt enkelt inte så mycket om de goda anledningar som finns att rösta höger, menar Peter Luning Prak.

Att Donald Trump ser ut att bli deras presidentkandidat är heller ingenting som inger optimism.

– Visst, han lockar nya väljare till partiet men han skrämmer också bort många. Han är oberäknelig, har varit gift tre gånger och har tjänat sina pengar på strippklubbar och casinon. Han är inget bra ansikte utåt för Amerika, menar Kyle Lewin.

Om valet står mellan Donald Trump och Hillary Clinton tänker Kyle Lewin kanske avstå från att rösta, eller möjligen rösta på Hillary Clinton. Men eftersom hon vill höja skatter och Kyle Lewin menar att hon får visst finansiellt stöd från Kina är han osäker på hur han skulle göra. Peter Luning Prak tror däremot att han ställd inför ett sådant val skulle välja Donald Trump.

– Som jag ser det finns det fler chanser till positiv utgång med Trump. En fördel med att han vill bygga murar är till exempel att det finns undersökningar som visar att migranter tenderar att rösta på demokraterna. Skulle vi få färre migranter skulle vi alltså troligen också få färre demokrater, säger han.

Är inte det ett väldigt egoistiskt sätt att resonera på?

– Kanske, men det är ju också sant, säger Peter Luning Prak.

Columbia University College Republicans bjöd på pizza och debatt. Foto: Virve Ivarsson
Columbia University College Republicans bjöd på pizza och debatt. Foto: Virve Ivarsson

Några dagar senare står Hope – som inte vill ange sitt efternamn men som också är student vid Columbia University – och skriker över campus åt någon som hunnit kanske 50 meter bort. Hon står vid ett plastbord där hon tillsammans med andra demokratsympatisörer försöker få studenterna på Columbia att registrera sig för att få rösta i höstens val.

När jag frågar varför hon föredrar demokraterna säger hon att jag borde kolla upp en väldigt bra artikel som jämför presidentkandidaten Donald Trump med Hitler. Jämförelsen handlar inte så mycket om de som personer utan om olika situationer som ger upphov till främlingsfientlighet, förklarar hon. Hope identifierar sig själv som socialist och är därför mer för presidentkandidaten Bernie Sanders än Hillary Clinton – den senare menar hon främst är uppbackad av personer med pengar.

– Men vanligt folk då? För mig som amerikan och asiat är det viktigt med en presidentkandidat som har en medvetenhet och politik för människor från olika bakgrunder, säger hon.

Hope påpekar att även om hon uppskattar Bernie Sanders förslag om att det ska bli billigare att studera vid universitetet kommer hon och de flesta som studerar vid universitetet i dag att ha tagit examen långt innan sådana ändringar eventuellt slagit igenom. Hon tror därför att det snarare är för större frågor som till exempel inkludering som många unga gillar Bernie Sanders.

Men hur stor roll de ungas stöd för Bernie Sanders kommer spela i praktiken återstår att se.

– Vi kan se att Bernie Sanders vinner stort i valundersökningar men att Hillary ändå får fler röster. Så vad beror det på? Jo, att många av de unga inte röstar i de faktiska valen, säger Hope. 

Valdeltagandet i USA låg i förra presidentvalet på låga 59 procent och desto lägre är det traditionellt bland unga, fattiga och minoriteter. Går fler unga och röstar i detta val kan det alltså få en stor betydelse – vilket demokratsympatisörerna på Columbia förstått när de efter fnittrande förbipasserande ropar:

– Om du inte registrerar dig vill jag inte höra dig klaga efteråt om Trump blir president!

Mikael Sundström är universitetslektor och lärare i internationell politik vid Lunds universitet.  Han menar att utgången i det amerikanska valet är av väldigt stor betydelse även för det svenska samhället eftersom USA spelar en sådan central roll i världspolitiken.

Enligt honom skulle det skapa stora problem i säkerhetspolitiken om Donald Trump vinner eftersom han lovat göra saker som i princip är omöjliga, men som hans väljare förväntar sig att han ska göra – som till exempel att bygga en mur gentemot Mexiko som Mexiko själva ska betala och få Kina att betala för att de ”stjäl” arbetare från USA.

– Hans förslag tyder på en gigantisk inkompetens. Trump är väldigt oberäknelig och han har också en djupgående okunskap om hur det internationella arbetet fungerar.

Om Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet,  är det dock få som väntar sig några direkta ringar på vattnet. Bernie Sanders har dock mer långtgående tankar om omfördelningspolitik och skulle utgöra en tydligare vänstersväng för USA.

Han är även den kandidat som tydligast verkar ha fångat studenternas hjärtan – något som Mikael Sundström ändå tror beror mycket på att han föreslår att det ska bli avsevärt billigare att läsa vid universitetet.

– Men om det inte blir parlamentsrevolution så blir nog Donald Trump vald som republikanernas kandidat och Hillary Clinton som demokraternas. Sedan får Trump det nog oerhört svårt att samla tillräckligt många röster för att kunna rubba Clinton.

Såväl Bernie Sanders som Donald Trump lockar dock personer som annars ofta inte ens röstar – samtidigt som de i mycket är varandras totala motsatser. Fortsätter de att engagera som de gjort hittills tror Mikael Sundström därför att valdeltagandet kommer att öka jämfört med tidigare år.

– Dels på grund av de nya väljare som lockas av Trump men också på grund av de som lockas till hans motståndare eftersom de – till exempel kvinnor och invandrare – upplever sig hotade av Trump, förklarar han.

Columbia University och USA i stort går alltså ett val till mötes där opinionen är ovanligt polariserad.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Bakom sanningen är jag säker

Den nya presidenten i USA har fått allt