Den första undersökning om lärarstudenternas syn på den nya lärarutbildningens kvalitet visar bland annat att studenterna vill se högre krav och färre lärosäten. Lärarnas Riksförbund instämmer och tycker att lärarutbildningen behöver stärkas.
Några resultat av enkäten, där över 1000 lärarstudenter från elva olika lärosäten deltagit, är att:
- Hela 87 procent av studenterna vill ha ett särskilt lämplighetsprov. Fler än fyra av tio studenter anser också att behörighetskraven för att antas till lärarutbildningarna är för lågt ställda.
- Var tredje student är inte nöjd med kvaliteten på utbildningen. Nästan varannan student får enbart fem timmar eller mindre lärarledd undervisning per vecka och hela 70 procent får åtta timmar eller mindre.
- Över 80 procent av ämneslärarstudenterna instämmer i att ett lärosäte måste kunna erbjuda ett brett utbud av ämneskombinationer för att få bedriva utbildning. De anser också att arbetsmarknadens behov bör väga tyngre än studenternas efterfrågan när det gäller utbildningsutbudet och de är villiga att flytta för att gå sin utbildning.
Förbundet noterar särskilt att en klar majoritet av lärarstudenterna tycker de får för lite kunskaper i viktiga områden som bedömning och betygssättning, specialpedagogik, att använda digitala verktyg samt att möta och undervisa nyanlända elever.
Ingen ny reform, men justeringar krävs
Med undersökningen som grund för Lärarnas Riksförbund fram krav på lämplighetsprov, stärkt kvalitet och färre lärosäten.
– Lärarnas Riksförbund anser inte att det behövs någon ny genomgripande reform. Vi kan dock konstatera att det krävs kraftfulla insatser för att stärka innehållet och kvaliteten i utbildningarna i fler avseenden, bland annat genom mer lärarledd undervisningstid. Det krävs också en förbättrad utformning och dimensionering av framför allt ämneslärarutbildningen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
