Vågar du satsa din framtid på en utbildning?

Vågar du satsa din framtid på en utbildning?

Foto: Tindra Englund

Är det verkligen rimligt att studierna även i längden är en ren förlustaffär? Detta frågar sig Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Gustaf Reinfeldt. 

I Sverige är det, för många, en självklarhet att söka sig till högre studier. I grund- och gymnasieskolan matas eleverna med information om hur viktigt det är med universitets- och högskolestudier och samtliga gymnasieprogram är utformade så att alla elever ska kunna söka sig till fortsatta studier om han eller hon så önskar.

Men är det verkligen så viktigt? Är det värt att utbilda sig?

Sanningen är att det idag finns många som inte tjänar på en utbildning.

Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv, ”Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?”, är andelen studenter som läser en kandidatutbildning inom humaniora och efter avslutad examen får ett jobb i nivå med utbildningen, ett kvalificerat jobb, endast 43 procent.

Siffrorna ser lite bättre ut för exempelvis juridik och samhällsvetenskap där 51 procent av studenterna med en kandidatexamen har ett kvalificerat jobb sex till tolv månader efter avslutad utbildning.

Det är naturligtvis inte rimligt att runt hälften av alla studenter inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik inte får ett kvalificerat jobb efter flera år av slit och studielån.

De runt 50 procent av eleverna som får ett kvalificerat jobb kan inte heller räkna med att tjäna ekonomiskt på att ha valt att studera.

Enligt OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, är Sverige det land, utav organisationens samtliga 35 medlemmar, där det lönar sig minst att läsa vidare jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Bland OECD:s medlemsländer höjs lönen i snitt med 60 procent efter en avslutad universitets- eller högskoleutbildning. I Sverige är det inte lika lönsamt, lönen höjs endast med 25 procent.

Två yrkesgrupper som inte tjänar på att utbilda sig är humanister och lärare. En student med examen från exempelvis en humanistisk utbildning tjänar aldrig på att ha studerat. Livslönen för en person med en humanistisk utbildning är 15,6 miljoner kronor, vilket är cirka fem procent mindre än genomsnittet för en gymnasieutbildad person. För lärare är det ännu sämre. En grundskolelärare får i genomsnitt sju procent lägre livslön och för en förskolelärare handlar det om elva procent.

Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, har till och med kommit fram till att det för stora grupper är en förlustaffär att utbilda sig när man räknar in studiemedel och andra kostnader under studietiden.

Det är naturligtvis inte rimligt att det för så många studenter inte lönar sig att studera och att det för vissa till och med är en förlustaffär.

Att studera handlar naturligtvis inte bara om att få ett välbetalt, utmanande och givande arbete men vem vågar satsa sin framtid på en utbildning som visar sig vara en förlustaffär?

Det måste löna sig att studera. Annars kommer folk i framtiden att välja bort högre studier.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Utbildning ska leda till jobb

Det är examenstider, men vad händer efteråt? Lundagårds