Ny termin, samma studenter

Ny termin, samma studenter

Har dina föräldrar också utbildat sig på universitet eller högskola? Antagligen, eftersom du läser det här, som skrivs i en studenttidning i Lund.

I Sverige har 38 % av de unga som påbörjade en högre utbildning hösten 2015 högutbildade föräldrar, jämfört med 25 % i samma åldersgrupp i hela befolkningen. Bland jurister och läkaren är den sociala snedrekryteringen allra störst, och om man jämför andelen studenter med högutbildade föräldrar mellan olika universitet och högskolor kommer Lund på sjätte plats. Här är andelen studenter med högutbildade föräldrar hela 50 %.

Breddad rekrytering – ambitionen och arbetet med att få fler från olika samhällsklasser att söka sig till universitetet – är inte helt enkelt att arbeta med för ett enskilt universitet. Mycket handlar om grundskolan och vilka som går ut med vilken behörighet. När det stormades om PISA-undersökningen innan jul var vi många som oroade oss för att likvärdigheten minskar i den svenska grundskolan. Skillnaden mellan elever utifrån föräldrarnas yrke, utbildning och förmögenhet (m.m. liknande faktorer som faller inom “socioekonomisk bakgrund”) ökar.

Vad är förbättringarna värda, om inte alla har lika chans att ta del av dem?

Rekryteringen, och vilka som slutför sin utbildning, spelar roll. Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och det är helt enkelt inte är värdigt en demokrati att inte alla får en jämlik chans. Om alla fick en jämlik chans skulle det nämligen synas i statistiken. Då skulle skillnaderna inte vara så stora. Den som tror att de hade varit det tror i så fall att det finns något inneboende i en människas socioekonomiska bakgrund som gör att hen presenterar sämre. Det vet vi alla är trams.

Vilka som läser vidare, och sedan börjar forska, spelar också roll. För varje steg på den akademiska trappan ökar den sociala snedrekryteringen, vilket därmed påverkar den kunskap som produceras och reproduceras från akademin. Genusforskningen har bidragit mycket till att uppmärksamma problemen med forskning som bedrivs av en väldigt smal, homogen grupp människor. Resultatet blir att människor som inte delar denna grupps erfarenheter reduceras, förminskas, objektifieras eller alieneras i den allmänna verklighetsbeskrivningen.

Rekryteringen till universitet och högskolor, och särskilt Lunds universitet, är därmed ett enormt problem. Studentlivet här är fantastiskt, men allt för många av oss träffar bara varandra. Vi måste inse att det i framtiden riskerar att vara vi som bara ger varandra toppjobben, toppinkomsterna och den politiska makten. Som håller fast vid ojämlikheten, eftersom den gynnar oss. Det vore orealistiskt att tro att “just jag” eller “just vi” inte kommer göra så. Därför behövs strukturella förändringar. Grundskolan måste återfå sin kompensatoriska roll och universiteten måste öppna dörrarna för en mer blandad grupp studenter.

 

Läs mer:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2016/12/06/sverige-gor-bra-ifran-sig-i-pisa-test.plc.html

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881

http://www.uka.se/nyheter/2016-12-14-statistisk-nyhet-hogskolenyborjare-2015-16-och-doktorandnyborjare-2014-15-efter-foraldrarnas-utbildningsniva.html

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Blågul anda kan bli det politiska samtalets räddning

Glädjetårarna och de vilda blågula firandet av Sveriges