Malmö högskola – så tvättades fulstämpeln bort

Malmö högskola – så tvättades fulstämpeln bort

- in Nyheter, Reportage
0
Foto: Claudio Gandra

För tre år sedan befann sig Malmö högskola (MAH) i en djup kvalitetskris. Nu har regeringen beslutat att MAH ska bli Sveriges nästa universitet. Vad var det egentligen som hände?

Bland bokhyllorna på Malmö högskolas toppmoderna bibliotek är stämningen koncentrerad. En ung kvinna i grå slöja sitter försjunken i en bok, med fötterna upplagda på en pall. Några studenter som pratar lågt på danska skyndar förbi.

Genom Orkanenbibliotekets glasväggar är utsikten perfekt i alla väderstreck. Man ser de pampiga gamla husen på andra sidan kanalen, de nya kontorsskraporna i Västra hamnen och ett par slitna industrifastigheter som fortfarande står kvar längs kajerna.

De senaste decennierna har Malmö bytt identitet. Från att ha dominerats av hamn och tung industri har staden fått en ny skepnad: präglad av mångkultur, högskola och Öresundsbro. Stora byggprojekt har avlöst varandra med allt från Turning Torso och Citytunnel till idrottsarenor och köpcentrum.

För att konkurrera med andra storstäder har Malmöpolitikerna länge haft en punkt kvar på önskelistan: ett eget universitet. En önskan som är på väg att uppfyllas – i somras meddelade regeringen att Malmö högskola blir universitet den 1 januari 2018. Men för bara ett par år sedan skapade högskolan rubriker av helt andra skäl.

Sämst omdömen i Sverige
Malmö högskola grundades 1998 och lärosätets kärna utgjordes av institutioner som tidigare drivits kommunalt eller tillhört Lunds universitet. Med tiden myntade elaka tungor – möjligen lundastudenter – öknamnet ”Malmö lekskola”. MAH hade fått rykte om sig att ställa låga krav på studenterna och praktisera en flummig pedagogik.

Kanske var öknamnet befogat. När Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utvärderade sju utbildningar på MAH 2014 fick sex av dem omdömet ”bristande kvalitet”.

Det var sämst betyg av alla de 18 lärosäten vars utbildningar UKÄ utvärderade 2014. Under perioden 2011-2014 fick 39 procent av utbildningarna som kvalitetsgranskades på MAH omdömet ”bristande kvalitet”.
– Situationen skapade en irriterad stämning. Man kan alltid ha olika åsikter om exakt hur utvärderingar genomförs, men de flesta var nog överens om att något behövde göras, säger Catarina Coquand, dekan på Fakulteten för teknik och samhälle på Malmö högskola.

 

Foto: Claudio Gandra
Malmö högskola stod inför en uppförsbacke 2014 efter att flera utbildningar fick omdömet “bristande kvalitet”. På bilden: byggnaden Niagara vid Malmö högskola. Foto: Claudio Gandra

15 procent lades ned
Om en utbildning får omdömet ”bristande kvalitet” av UKÄ har lärosätet ett år på sig att presentera en redovisning av hur bristerna ska åtgärdas. Sedan utvärderas utbildningen på nytt och om kvalitén inte förbättrats drar UKÄ in utbildningens examenstillstånd.

För Malmö högskola blev en lösning att helt enkelt lägga ner utbildningar för att slippa dåliga omdömen och indragna tillstånd.
– På min fakultet fick två utbildningar omdömet bristande kvalitet. Den ena av dem var under omarbetning redan vid utvärderingen och godkändes när UKÄ gjorde sin uppföljning. Den andra utbildningen lades ned, säger Catarina Coquand.

Att utbildningar med mer allvarliga kvalitetsbrister i flera fall lagts ned bekräftas av prorektorn Per Hillbur, som har ansvar för utbildningskvaliteten på MAH sedan 2012. Sammanlagt blev runt 15 procent av utbildningarna som fick omdömet ”bristande kvalitet” nedlagda.

Räddade tillstånden
De allra flesta utbildningar som underkänts av UKÄ lades dock inte ned, utan förbättrades och godkändes vid UKÄ:s kvalitetsuppföljningar.
– Många av de brister UKÄ pekade på uppmärksammades redan under självutvärderingsstadiet. Det gjorde att vi kunde vidta åtgärder i tid inför uppföljningarna och bli godkända, säger Catarina Coquand.

Ett omfattande förändringsarbete inleddes på en lång rad utbildningar redan innan de underkänts.

Men eftersom UKÄ:s utvärderingsmetod under perioden 2011-2014 byggde helt på utvärdering av examensarbeten som skrivs i slutet av utbildningsprogrammen skulle det dröja ett tag innan åtgärderna gav synliga resultat.
– Det blev en viss fördröjning innan resultaten syntes för UKÄ. Det tror jag är en orsak till att så många omdömen senare höjdes, säger Birgitta Magnusson, kvalitetskoordinator på MAH.

Glädjebesked i somras
Två år efter turbulensen kring kvalitetsutvärderingarna kom beskedet som alla på Malmö högskola hade väntat på.

I ett pressmeddelande i juni 2016 kungjorde Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, att regeringen påbörjat arbetet för att Malmö högskola ska bli universitet.

Lokalpolitikerna och högskolan gladdes. De hade haft som mål att göra högskolan till universitet ända sedan grundandet för 19 år sedan och regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon (S) sade på presskonferensen:

– Det är med stor glädje vi nu kan meddela att Malmö högskola får universitetsstatus. Det här blir kronan på verket i Malmös utveckling från industristad till kunskapsstad.

Högskolans rektor Kerstin Tham var också nöjd och kallade det ”en glädjens dag”.

Men de skulle snart bli varse att alla inte var lika positiva.

Politisk kohandel
Bara dagar efter regeringens besked höjdes kritiska röster på tidningarnas debattsidor mot beslutet. Framför allt ifrågasattes om MAH förtjänade universitetsstatus när en stor andel av utbildningarna nyligen underkänts av UKÄ.

Snart började det också spekuleras i varför regeringen gjort en tvärvändning i frågan om MAH. Så sent som 2015 hade statsminister Stefan Löfven vid ett tal i Malmö gjort klart att regeringen inte planerade att göra MAH, eller någon annan högskola i landet, till universitet.

Kanske rörde det sig om politisk kohandel. När Sydsvenskan (11/12 2016) granskade turerna kring finansieringen av forskningsanläggningen ESS i Lund uppmärksammades nämligen något anmärkningsvärt.

Beskedet om att MAH skulle bli universitet kom den 16 juni 2016. Bara fyra dagar senare, den 20 juni, klubbade region Skåne igenom ett beslut om att hjälpa staten finansiera ESS genom att bidra med 800 miljoner kronor. Detta efter intensiva förhandlingar mellan Helene Hellmark Knutsson och Henrik Fritzon.
– Jag tror att de kom överens. Region Skåne har till skillnad från lärosätena inte regeringen som huvudman. Därmed har de en helt annan möjlighet att förhandla, vilket jag uppmanat regionen att göra. De verkar ha fått en bra deal, universitet i Malmö mot pengar till ESS, säger Per Eriksson, Lunds universitets förra rektor.

Detta tillbakavisas dock av såväl Henrik Fritzon som Helene Hellmark Knutsson.
– Jag såg inget samband mellan ESS och Malmö universitet. Det var två separata processer som Henrik och jag talade om vid skilda tillfällen. Att besluten hamnade så nära varandra i tiden berodde på att vi ville undvika Almedalsveckan. Då var ju många andra nyheter i luften, säger Helene Hellmark Knutsson.

Foto: Claudio Gandra
Region Skåne ordnade 800 miljoner till byggandet av ESS. I gengäld fick Malmö högskola sin universitetsstatus. Det tror Per Eriksson, Lunds universitets förra rektor, var skälet till att Malmö högskola nu ska bli universitet. Foto: Claudio Gandra

Rektorn: Trygg med kvalitetsarbetet
Kerstin Tham är rektor på Malmö högskola sedan 2015. Hon kommer närmast från Karolinska institutet i Solna och upplevde MAH:s kvalitetsarbete som en positiv överraskning när hon tillträdde.
– I dag har alla våra utbildningar fått minst omdömet ”hög kvalitet” av UKÄ. Det känner jag mig väldigt trygg med, säger Kerstin Tham.

När högskolan blivit universitet och forskningsverksamheten utökats kommer utbildningen få starkare forskningsanknytning, vilket rektorn tror kommer öka kvalitén ytterligare.

Orsaken till att regeringen ändrade sig i frågan om universitetsstatus tror man på MAH är att högskolan lyckats skapa en stark forskningsmiljö.
– I dag är bara 20 procent av vår verksamhet forskning, ändå är vi det lärosäte som får ut mest av våra anslag sett till antalet publiceringar och citeringar. Hela 40 procent av vår forskningsfinansiering kommer från Vetenskapsrådet, trots att konkurrensen om dessa medel är stenhård, säger Kerstin Tham.

”Kallas lekskola av en anledning”
Att utbildningskvaliteten vid Malmö högskola nu skulle vara säkrad är en uppfattning som inte delas av alla.
– Det kallas ”Malmö lekskola” av en anledning. Tyvärr är kraven på studenterna alldeles för låga. Det fåtal föreläsningar vi har på min utbildning kan man strunta i att gå på och i stället snabbt läsa igenom en PowerPoint. Man blir godkänd ändå, säger en lärarstudent Lundagård har talat med, som vill vara anonym.

Studenten läser till ämneslärare i matematik och fysik. Fysikkurserna, som lästs med fysikstudenter i Lund, är personen nöjd med. Men resten av utbildningen, den på Malmö högskola, menar han har varit under all kritik.
– Jag känner att jag måste läsa själv vid sidan av utbildningen för att kunna bli en kompetent mattelärare i framtiden. Det är inte okej. Jag har pratat med äldre lärare som läst här i Malmö och tyvärr verkar det ha varit så här länge.

Uppgraderingen av högskolan till universitet inger dock viss framtidstro.
– Jag hoppas att det kan få alla att ta sig i kragen. Forskningen vid högskolan verkar redan fungera ganska bra och förhoppningsvis kan den kvalitén smitta av sig mer på undervisningen i framtiden, säger lärarstudenten.

Utökad forskningsverksamhet
När Malmö högskola blir universitet 2018 står flera förändringar för dörren. Men de rör framför allt forskningsverksamheten, som ska utökas och få större anslag. För utbildningens del blir situationen i stort sett oförändrad.

En våning under Orkanenbiblioteket finns en lång rad svarta träbås med soffor i klarrött tyg. I ett av dem sitter Agnes Johansson och Lina Hörnbäck, som läser idrottsvetenskap. De har inte funderat så mycket på att deras högskola ska bli universitet, men ser det som något odelat positivt.
– En lärare har berättat att det kommer bli ett uppsving för oss, att högskolan kommer att synas mer och få högre status, säger Lina Hörnbäck.

Hon hoppas att det kan påverka arbetsgivares syn på en examen från MAH i positiv riktning.

Louise Ingemansson, som läser till studie- och yrkesvägledare, har en lite mer kluven inställning till att högskolan blir universitet.
– Det är spännande och roligt för lärosätet. Men jag oroar mig för att det kommer bli svårare att komma in. I Lund är det redan svårt, så unga härifrån trakten kanske tvingas pendla till lärosäten längre bort eftersom de inte blir antagna, säger Louise Ingemansson.

På en punkt är dock studenterna alla rörande överens. Att bli universitet väger tungt och har ett stort symbolvärde.
– Jag märker skillnaden i image på mina kompisar som läser i Lund. De är lite malliga, säger Agnes Johansson.

Kompletterar Lund
Lund, var det ja. Bara en kvarts tågresa från Malmö finns Lunds universitet. Men det ser inte rektorn Kerstin Tham som ett problem. Hon menar att lärosätena kompletterar varandra.
– Till viss del faller det sig naturligt eftersom flera institutioner tidigare varit knutna till Lunds universitet men legat i Malmö, säger Kerstin Tham.

Bo Ahrén, vicerektor med ansvar för samverkan på Lunds universitet, tror inte heller att ett universitet i Malmö kommer att påverka Lund negativt. Men han har ändå vissa reservationer.
– Det finns en risk för negativ konkurrens mellan Lund och Malmö. Det har vi tidigare bland annat kunnat se inom sjukvården. Genom samarbete kan vi dock anpassa oss, så att vi kompletterar varandra och får positiva synergieffekter i stället, säger Bo Ahrén.

Redan i dag samverkar Lunds universitet och Malmö högskola – dels på ledningsnivå, inom ramen för Lärosäten Syd (ett nätverk av högskolor och universitet i Skåne, Halland och Blekinge), men också till viss del inom kärnverksamheten, alltså utbildning och forskning.

När MAH blir universitet kan detta samarbete utvecklas ännu mer, särskilt kring forskning och forskarutbildning.
– Malmö högskolas forskning är liten jämfört med vår, ändå har de lyckats skapa ett par riktigt starka forskningsmiljöer. Nu gäller det att vi verkligen tar chansen att samverka. Hela högskolesektorn i södra Sverige stärks av ett universitet i Malmö, säger han.

För många universitet?
En risk med att bygga ut universitets- och högskolesektorn är att koncentrationen av resurser minskar, vilket kan hota lärosätenas konkurrenskraft.
– Alla städer kan inte ha universitet. Det fungerar inte. Men det är en separat politisk fråga som inte påverkar att uppgraderingen är befogad i Malmö högskolas fall, säger Bo Ahrén.

Lund har länge haft en stark identitet som studentstad. När MAH blir universitet ökar dock konkurrensen i närområdet.
– Universitetet är helt dominerande här i Lund, vilket är själva charmen. I den bemärkelsen är vi en äkta studentstad. Det kommer inte att förändras bara för att det finns ett universitet i Malmö, säger Bo Ahrén.

MAH – sveriges största högskola

  • Malmö högskola är en av Sveriges yngsta högskolor, grundad 1998. Vissa fakulteter har emellertid en längre historia. Odontologiska fakulteten (tandläkarutbildningen) har funnits i staden sedan 1948, antingen i kommunal regi eller som en del av Lunds universitet. Det finns även lärar- och sjuksköterskeutbildning i Malmö sedan åtminstone ett par decennier.
  • Malmö högskola är störst i Sverige bland högskolorna. Antalet helårsstuderande är 12 600 och det totala antalet studerande ungefär det dubbla. Runt 100 program och 500 kurser erbjuds – bland dem till exempel tandläkar-, lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildning. Men även exempelvis idrottsvetenskap, kriminologi, datavetenskap, urbana studier, migrationsstudier och en mäklarutbildning.
  • Malmö högskolas campus är nybyggt och ligger på den konstgjorda ön Universitetsholmen vid Västra Hamnen. Där är den största delen av verksamheten förlagd, men tandläkar- och sjuksköterskeprogrammen håller till i äldre byggnader vid Triangeln. Campus största byggnad, där högskolebiblioteket ligger, heter Orkanen. Alldeles intill finns Niagara med flera hörsalar, och kontor för högskoleledningen.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Kårheltidare – ett uppdrag för titaner?

Sedan kårobligatoriets avskaffande 2010 har studentinflytandet fått allt