DEBATT: Hur går det för humanioran i Sverige?

DEBATT: Hur går det för humanioran i Sverige?

- in Debatt
0
@Lundagård
Foto: Arkiv

Humanioran befinner sig i utkanten av den akademiska kärnverksamheten och Lunds universitet har all anledning till självkritik. Det menar Carl-Vincent Reimer, politiskt ansvarig på Swedish International Students and Alumni (SISA).

Hur går det egentligen för humanioran i Sverige? Det är en fråga som alltmer figurerat i den politiska debatten sedan Dick Harrisons skarpa kritik i början av året.

Senast i en replik (SvD 19/11) då fyra företrädare för de humanistiska institutionerna i Lund och Uppsala svarar de två Oxbridgestudenter som riktar skarp kritik mot de svenska lärosätena.

Även om argumentationen innehåller flera brister kvarstår obesvarade frågor om kvalitén inom humaniora på svenska universitet. Här bör LU lyssna till de synpunkter som studenter bär med sig från utländska universitet, och inte avfärda dem som irrelevanta.

Tre problemområden
Vi i Swedish International Students and Alumni (SISA) menar att det i huvudsak finns tre problem (och lösningar) som Lunds universitet måste fundera över:

För det första måste man fundera över varför humaniora åtnjuter en mycket högre status som disciplin inom andra europeiska länder än vid Sveriges mest prestigefyllda universitet – Lund och Uppsala?

Både Storbritannien och Frankrike har långa traditioner av lärosäten inom exempelvis litteraturstudier, konstvetenskap eller historia som hör till de bästa i världen.

I framförallt den anglosaxiska världen är humaniora en väg in till andra branscher och ses om en naturlig del i liberal arts-utbildningar. I Sverige har humaniora däremot kommit att bli en disciplin som varken lockar till sig de bästa studenterna eller är konkurrenskraftig i arbetslivet.

Blanda utbildningstraditonerna
För det andra måste man, som LU:s företrädare själv säger, beakta olika utbildningstraditioner. Sveriges utbildningstradition har nämligen länge varit att hålla humaniora och tekniska vetenskaper separerade, och med särskilt fokus på att enbart utbilda duktiga ingenjörer, tekniker och nationalekonomer.

I det postindustriella samhället behövs dock en minst lika stor del av studenter med färdigheter inom språk och kulturella vetenskaper.

Detta förekommer redan på flera håll i världen: Vid flera amerikanska universitet studerar ekonomer och ingenjörer humaniora som en naturlig del av utbildningen och vid Sciences Po i Frankrike är kurser i idéhistoria och språkstudier obligatoriskt för ekonomiska program. Var finns Lunds universitet i detta?

Lär av privata stiftelser
Sist men inte minst handlar det om den skeva resursfördelningen mellan å ena sidan samhällsvetenskap/humaniora och naturvetenskap.

I en rapport från 2015 visar JUSEK hur naturvetenskap och teknik får det dubbla beloppet per helårsstudent  – 94 000 kr – jämfört med endast 48 000 kr för humaniora och samhällsvetenskap!

Här kan vi lära oss mycket av utländska universitet i hur privata stiftelser kan spela en allt viktigare roll i att finansiera utbildning med lägre marknadsvärde.

Här finns all anledning till självkritik från Lunds universitet. Humaniora befinner sig idag i utkanten av den akademiska kärnverksamheten. För att åter göra humaniora relevant kan en början vara att lyssna till det som händer bortom rikets gränser.

Carl-Vincent Reimers
Politiskt ansvarig
Swedish International Students and Alumni (SISA)

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Debatt: Flexibelt arbetsliv viktigt för unga

I en debattartikel uppmanar Jusek alla studenter att