Konflikt, exkludering och bristande engagemang drabbar Lunds vänster

Konflikt, exkludering och bristande engagemang drabbar Lunds vänster

- in Nyheter
0

För sju år sedan var Smålands nation epicentrum i en nationell ockupationsrörelse. Sedan dess har Smålands medlemsantal kollapsat, till höstens bottennivå på 261.
Vad är det egentligen som har hänt?

Det är en varm sensommarkväll 2014. De flesta studenter i Lund tar chansen att njuta av värmen och lugnet innan terminen drar igång på allvar. Men på Smålands nation råder febril aktivitet. På ett extrainsatt nationsmöte sitter ungefär 90 personer och korsförhör styrelsen för Smålands nations bostäder (SNB).

Orsaken är en motion om misstroende för hela bostadsstyrelsen som lämnats in av en grupp missnöjda hyresgäster. Styrelsen är uppenbart oförberedd, ledamoten Carl Emilsson fick reda på mötet av en slump, och har inte fått in några klagomål tidigare. Stämningen upplevs av många som hotfull, och dagen efter avgår Carl Emilsson från sin post.

Två år senare har nationen, som redan var överlägset minst i Lund, tappat hälften av sina 450 medlemmar. Bostäderna är misskötta och måste rustas upp vilket leder till en drastisk hyreshöjning på 20 procent. Samtidigt får klubben, traditionellt en kassako, på grund av en felaktig branddörr bara ta in 150 besökare istället för strax över 400. Med minskade intäkter och höga utgifter är frågan – hur länge klarar sig Smålands?

För dagens Lundastudenter är det kanske bara naturligt att Smålands har det svårt. Med 261 medlemmar höstterminen 2016 mobiliserar nationen bara drygt en halv procent av Lunds studenter.

Men Smålands mer tillbakadragna roll i studentlivet är ett ganska nytt fenomen. År 2009 hade de fortfarande cirka 1300 medlemmar. Längre tillbaka, på 70-talet var Smålands en av Lunds största nationer. I en rapport om nationens framtid från 1979 skrivs det till exempel: ”Idag är ungefär 14 procent av Lunds studenter medlemmar i Nationen, en siffra som borde kunna höjas avsevärt.” 14 procent av studenterna 1979 motsvarade ungefär 2500 personer.

Foto: Najla Vallander Bearbetning: Vera Politi

”Punschtiden är slut för Sveriges studenter!”

Insändare i Dackekuriren, 1969 

Sagan om det socialistiska Smålands börjar i 60-talets utbildningsexpansion. På bara tio år ökade antalet studenter drastiskt vid Lunds universitet, från drygt fem tusen studenter 1960 till nästan trettio tusen 1970.

De nya studenterna kom ofta från mer studieovana hem i medel- och arbetarklassen, och lockades inte av nationernas traditioner. På grund av lagen om nationsobligatorium var de ändå tvungna att vara medlemmar.

På Smålands blev brytpunkten nationens trehundraårsjubileum 1968. En överväldigande majoritet av medlemmarna kände sig exkluderade från festen, som ansågs rikta sig till en inre cirkel av etablerade medlemmar. I nationens tidning Dackekuriren startade en intensiv debatt om traditionerna, påeldad av studentrevolten samma år. Det ledde till att nationens bal ställs in 1969.

År 1970 ändrades utbildningspolitiken och strömmarna av nya studenter avstannade. För Smålands, som expanderat kraftigt och precis byggt klart ett helt nytt nationshus, innebar detta ekonomisk katastrof. För att lösa problemet hyrde nationen ut sina lokaler till olika organisationer utanför studentlivet.

Framför allt var det organisationer från vänsterrörelsen som ville hyra, i svallvågorna av 68-rörelsen. Ju mer vänster nationen blev, desto fler medlemmar lockade de till sig och desto bättre gick verksamheten. Så kom det sig att Smålands vid 70-talets slut var en av Lunds största nationer, och ansågs visa vägen som alla nationer skulle följa.

Även om Smålands redan under 80-talet tappade sin roll som föregångsnation, hade nationen en självklar roll som alternativ till det studentliv som annars återgick till sina gamla traditioner. Fram till nationsobligatoriets fall 2010 var Smålands större än flera nationer. Därefter föll medlemstalet dramatiskt. Vad hände?

Foto: Lize Jane
Bearbetning: Vera Politi

”Det är faktiskt jättemånga studenter som är politiska idag med – nästan alla jag känner är vegetarianer!”

Anonym student, 2017

I början av 70-talet fanns det få saker som var så inne som att engagera sig i vänsterpolitik. Idag är det partipolitiska deltagandet ständigt krympande. Smålands nationsombud Hannah Reustle ser den förändrade samhällsandan som den främsta förklaringen till medlemstappet.

– Vi kan se ett tydligt samband mellan Smålands medlemsantal och samhällsutvecklingen. Ju fler som är vänster i samhället, desto fler är medlemmar i Smålands.

Nils Gustafsson är forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation. Han deltar i ett forskningsprojekt om ungas politiska engagemang och enligt honom finns det fog för denna förklaring. Han menar att unga inte bryr sig mindre om politiska frågor idag än de gjorde tidigare, men det får ett annat utlopp än tidigare.

Det moderna politiska deltagandet sker enligt Gustafsson genom sociala medier. Man går med i en facebookgrupp eller skriver under ett upprop online.

– När diskussionerna förs på nätet förändras partierna till rent administrativa organisationer, vars roll är att försöka samla så många röster som möjligt och sedan representera dem i riksdagen, säger han.

En annan del av problemet är enligt Nils Gustavsson att allt färre är beredda att ställa upp på ett helt ”åsiktspaket” på det sätt man förväntas göra som partimedlem. Engagemanget på sociala medier är snarare kopplat till enskilda frågor som engagerar – till exempel feminism, antirasism eller avreglering. Det är ett mer individualiserat engagemang som inte kräver lika mycket kompromissande.

Gustav Ekström, ordförande för Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK), håller med om den bilden.

– Det är så dumt. Jag pratade med en kille som hade samlat ihop en grupp för medborgarlön, runt 200 personer. De hade haft några möten och hållit med varandra, men sedan hände inte mycket mer. Med 200 personer som engagerar sig i ett parti kan du sätta agendan lokalt, sätta press på den nationella organisationen och påverka regeringens politik, säger han.

Smålands är inte den enda politiska organisationen som tappar medlemmar. LSSK har svårt att locka nya aktiva, och i sydsvenskan rapporterades det under februari om att Muf i Skåne tappade en tredjedel av sina under 2016.

Foto: Dackekuriren Bildbearbetning: Vera Politi

”Det verkar inte vara helt lätt att hålla ihop en organisation där alla är rebeller.”

Anonym student, 2017

Natten den 11 oktober 2008 samlas ett 20-tal aktivister, bland annat Kalle och hans vän Johan, på Kävlingevägen i Lund. I ungefär en månad har de förberett sig, och de vet inte om det, men den kvällen ska de starta en nationell rörelse som kommer att prägla Sveriges autonoma vänster de följande två åren.

De går fram till det övergivna huset på Kävlingevägen 51, bryter sig in, byter lås och sätter upp de på förhand byggda barrikaderna. När morgonen kommer är huset ockuperat, och grannarna kan läsa två enkla budskap som hänger på husets framsida: Husets nya namn ”Smultronstället” och parollen ”Bostad åt alla”. Så blev Lund startskottet för en nationell ockupationsvåg, den senaste gången som vänsterns epicentrum varit här i studentstaden.

Under de följande åren skulle autonoma vänstergrupper ockupera ytterligare ett tjugotal hus i Lund, och åtskilliga fler över hela Sverige. Rörelsen fick mycket och inledningsvis positiv uppmärksamhet.

– Idén var väldigt enkel. Kommunen hade en massa tomma hus. Vi sa – vi tar dem, vi sköter dem och rustar upp dem, helt gratis, och sen fixar vi bostäder och sysselsättning åt ungdomar, sammanfattar Johan.

– De hade liksom inga motargument, vi tog hus som kommunen ägde, som stått tomma i sex till tio år, och gjorde något med dem.

Smålands var viktigt i ockupationsrörelsen, där byggdes det scener och nationsombudet var också talesperson för Lunds ockupationsfestival som genomfördes i maj 2009, när ockupationsrörelsen var som starkast. Men trots det engagemang som Johan och Kalle upplevde försvann ungefär en tredjedel av Smålands medlemmar samtidigt som ockupationerna ägde rum.

Kim var aktiv på Smålands nation under den tiden, och minns ett helt annat skeende. Våldsamma autonoma medlemmar som hade ett kortsiktigt fokus på spektakel istället för att skapa en fungerande och tolerant organisation.

– Det blev liksom ett helt paket, en idealvänster som man var tvungen att leva upp till helt och hållet, och gjorde man inte det kunde det bli jobbigt.

Kim är övertygad om att ockupationsrörelsen bidrog till att skapa en hård stämning på nationen.

Ockupationerna innebar även praktiska bekymmer för Smålands. Polisen reagerade mycket hårt mot rörelsen, och där räknades även Smålands in. Hösten 2009 hotades deras sprittillstånd. När Smålands bestämde sig för att stå utanför Studentlund året därpå bestämde sig polisen för att de inte längre kunde vara med i det ”slutna sällskapet” som omfattades av nationernas utskänkningstillstånd. Ett medlemskap i Smålands gav inte längre rätten att dricka på någon annan nation, en regel som gäller än idag. Jenny Larsson, nationsombud 2010, kopplar det beslutet direkt till hämndlystnad efter ockupationerna.

– Ja, när vi hade kontakt med polisen tyckte jag att det fanns en slags bitterhet. Jag upplevde det som att de skulle pricka alla organisationer som eventuellt kanske hade någon som varit där, säger hon.

Men enligt Jenny Larsson var det enbart de passiva medlemmarna, de som främst ville ha inträdesbiljetten till nationslivet, som försvann 2010.

– Trots att vi tappade så många medlemmar var Smålands mer aktivt än på flera år. Vi hade väldigt många aktiva, vi hade jättemånga klubbar, jag vet inte när vi senast hade så många besökare, säger hon.

En bild som stöds av medlemsstatistiken. Efter ett stort tapp 2010 och 2011 stabiliserade sig medlemsantalet på cirka 500 personer, där det sedan låg fram till halveringen 2016. Det kan förklara den längre trenden, men inte den drastiska nedgången.

Collage: Vera Politi Foto: Arkiv


”Det är interna konflikter och idioti istället för solidaritet och kamp. Det är dött.”

Anonym autonom, 2017

Vi återvänder till mötet på hösten 2014. Smålands nations bostäders styrelse har utsatts för en motion om misstroende och hyreshöjningar har stoppats. Vad var det då som hände?

Enligt Kim, som hade en post i styrelsen, berodde det på att en grupp autonoma inte klarade av att skärpa sig. Han beskriver att de under åren efter ockupationsfestivalen fick mer makt på nationen, och att de skapade en hård stämning. De hade satt upp lappar på Smålands anslagstavla med de hotfulla orden ”Höjer ni hyran så sänker vi er!”

– Det förekom ofta hot internt, jag minns att det var någon liberal som bodde på Dackegården som man bara bestämde sig för att, en sån ska inte få bo här. Så blev hon hotad tills hon stack, säger Kim.

Incidenten som Kim beskriver rör en student som 2010 trakasserades ut ur sin bostad. Studenten sade att hon fått mycket stöd från nationen, men valde ändå att flytta efter att hennes postfack brutits upp. Andra studenter rapporterade liknande incidenter till Lundagård.

Alla källorna, och även Kim, bekräftar att det rörde sig om en liten men högljudd och inflytelserik grupp som tog sig rätten att bestämma vem som hörde hemma på Smålands.

– Hot var standard. Det hände också att någon fick en kniv i dörren eller så, säger Kim.

– Vi hanterade nästan allt internt. Det fick inte komma ut att detta pågick på Smålands, och många hade en stor misstro mot polisen. Det fanns vissa som tvingades lämna nationen eller ombads sluta, säger Kim.

Hösten 2014 blev en brytpunkt. De autonoma medlemmarna hade utsatts för interna påtryckningar från SNB och svarade genom att kuppa mötet och avsätta styrelsen. Lundagårds skribent, som närvarade på mötet, beskriver en tydlig uppdelning mellan de autonoma och en reformistisk vänstergruppering. Grunden var en rad vräkningar och klagobrev som de autonoma inte ansåg hanterats korrekt. Efter mötet avgick styrelsens ordförande. Enligt Kim hoppade många av de reformister som suttit på poster av kort därefter.

– Det var inte värt det längre. Jag borde kanske ha slutat tidigare, men man känner ett ansvar och tänker att man kan göra något åt det, säger han.

Nuvarande nationsombuden håller dock inte med om bilden av en tydlig konflikt, men medger att vissa viktiga beslut hindrats på nationsmötena.

– Problemet är att vi har haft ett demokratiskt system där de flesta boende har varit väldigt skeptiska till hyreshöjningar. Så då blev det väldigt stor höjning nu, men den kommer efter många år utan några höjningar alls, säger nationsombudet Veronica Halling.

Hennes kollega Hannah Reustle tycker dock inte att problemet är så stort.

– Vår ekonomi är väldigt god i och med att vi aldrig har haft några lån på våra bostäder. Nu har vi tvingats ta det för att rusta upp Dackegården och fixa branddörren, men det finns goda marginaler, säger Hannah Reustle, ett av Smålands nationsombud.

”Det som krävs är eldsjälar, kommer det någon eldsjäl och tar tag i saker så kan det nog bli bra igen på Smålands.”

Kim, 2017

Samhällsutvecklingen, polisen och interna konflikter. Allt väger det säkerligen in i Smålands öde. Samtidigt är hoppet knappast ute för nationen. Dagens nationsombud ger en motsatt bild, av en nation med vind i seglen. Enligt dem har många velat engagera sig i vänstern som motreaktion mot Trumps valseger i USA, och den minskade kapaciteten på klubben ser de som en tillgång, många svårsålda koncept kan prövas eftersom kraven på att få fullt hus inte längre är så höga. Enligt nationsombuden är medlemsantalet efter årets novischperiod för första gången på länge stigande, om än till blygsamma 350 medlemmar.

På många sätt liknar läget hos Smålands idag läget 1970. Då som nu har nationen kris på grund av sina bostadshus, stora interna konflikter och lite att förlora. Då blev resultatet en nytändning och stor framgång. Frågan är vad som kommer hända denna gången?

_____________________________

Rättelse: I en tidigare version av texten presenterades Carl Emilsson som ordförande för SNBs styrelse, han var i verkligheten enbart ledamot. Texten har även omarbetats för att förtydliga att misstroendeförklaringen inte gick igenom, däremot valde vissa styrelsemedlemmar att avsäga sig sina uppdrag under perioden efter mötet i september 2014. 

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Kapitalismen versus klimatet – och skulden

Tisdagen den 16 maj arrangerade Smålands nation en