DEBATT: Akademiker mot faktaresistens

DEBATT: Akademiker mot faktaresistens

- in Debatt
0
@Lundagård
Jonathan Eng och Fredrik Strelert. Foto: Privat.

Vi behöver inte alla vara ense om hur hur världen ser ut eller om vilken förändring vi vill se, men vi behöver åtminstone enas kring viljan att förhålla oss till fakta. Det menar Jonathan Eng, ordförande Akademikerförbundet SSR:s studentråd och Fredrik Strelert, ledamot Akademikerförbundet SSR:S studentråd.

Den 22 april marscherar akademiker och andra människor världen över för att stå upp för en saklig och faktabaserad samhällsdebatt. I en tid då fördomar och hat vinner mark samt då klimatförändringar förnekas av ledande politiker, är detta viktigare än någonsin förut. Vi marscherar därför under sloganen Akademiker mot faktaresistens.

Att ordet faktaresistens antogs som nyord år 2015 är ingen slump utan säger mycket om den tid vi lever i. De senaste åren har kommunikationsflödet ökat enormt och det är allt lättare att stänga in sig i sin egen filterbubbla och välja vilken information man vill ta del av. Kanske har fakta aldrig varit så lätt att komma åt som nu, och kanske har fakta aldrig stått så lågt i kurs. Donald Trump har blivit västvärldens personifiering av faktaresistens, en av världens mäktigaste män förnekar idag evidensbaserad kunskap. Men Donald Trump är inte ensam, populismen är på framväxt både i Europa och Sverige. Vi som akademiker och vi som samhällsvetare i Akademikerförbundet SSR har ett ansvar att stå upp för den faktabaserade och sakliga samhällsdebatten, annars riskerar vi vårt öppna samhälle.

En utgångspunkt i samhällsdebatten måste vara att argument ska ha en saklig och faktabaserad grund. Men fakta kan även förvrängas och förfalskas för att tjäna avsändarens syfte. Just därför har vår förmåga att förhålla sig källkritiskt till den ström av information vi möter varje dag blivit extra viktig. Att förhålla sig källkritiskt kan många gånger vara så enkelt som att alltid läsa hela texten, vara uppmärksam på ursprungsavsändaren och ibland använda sunt förnuft och rimlighetstänkande då man stöter på häpnadsväckande fakta.

Nutidens informationssamhälle erbjuder delvis stora möjligheter då människor kan ta del av händelser världen över som aldrig för. Samtidigt kräver dagens informationsflöde att såväl högre utbildning som utbildningssystemet i sin helhet lägger stor vikt vid källkritik och kritiskt tänkande. Om inte detta görs är risken att lögner, propaganda och felaktigheter får fäste i debatten och likställs med sanning. Som vi lärt av historien kan detta få förödande konsekvenser.

Visst kan fakta och statistik vara motsägelsefull, svårtydd samt tolkas olika av olika människor. Vi behöver inte alla vara ense om hur hur världen ser ut eller om vilken förändring vi vill se, men vi behöver åtminstone enas kring viljan att förhålla oss till fakta. Detta är av största vikt för att vi alla även i framtiden ska kunna mötas i det demokratiska samtalet.
/ Jonathan Eng, Ordförande Akademikerförbundet SSR:s studentråd
   Fredrik Strelert, Ledamot Akademikerförbundet SSR:S studentråd.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

DEBATT: Klas A. M. Erikssons plikt

Vår utbildningspolitiska krönikör Mathilda Schlyters två första krönikor