Därför borde du betala för din utbildning

Därför borde du betala för din utbildning

Vera Johnsson. Foto: Tindra Englund.

Varför ska högre utbildning vara ”gratis”? Det är en fråga fler borde ställa sig enligt Vera Johnsson. Hon anser att det nuvarande utbildningssystemet är orättvist och ineffektivt.

I Sverige investerar studenter i högre utbildning i form av tid, energi och belastande studielån. Det verkar dock inte räcka för att motivera alla till att anstränga sig eller göra genomtänkta val. Jag menar, känner inte du en eller flera som har sökt till kurser för att få CSN eller för att de inte har något annat att göra? Det är varken att se utbildning som en investering eller värdet av andras pengar.

De som väljer att studera på universitet eller högskola gör ett medvetet val på samma sätt som de som väljer att inte vidareutbilda sig. Därför är det orättvist att de som väljer att avstå från högre utbildning ändå tvingas finansiera den. Dessutom finns det skäl att tro att kostnadsfri utbildning hämmar studenters motivation och studietakt.

Genomsnittsåldern för att ta ut en kandidatexamen i Sverige är nämligen hela 28 år. Det är två år äldre än snittet inom OECD, och fem år äldre än genomsnittet i Storbritannien. Jag tror att den avgiftsfria högre utbildningen kan vara en bakomliggande faktor till varför studenter tar ut sin examen så sent här. Eftersom man inte behöver betala för sin utbildning finns det heller inte ett lika starkt incitament att genomföra den på utsatt tid.

Efter gymnasiet studerade jag franska på Université de Savoie i sydöstra Frankrike. Trots att jag bara ville göra något kul innan jag skulle utbilda mig i Sverige, har jag aldrig studerat eller ansträngt mig så mycket som jag gjorde då. Eftersom jag hade betalt tusentals kronor för att studera där fanns det inte på kartan att komma hem till Sverige utan godkända betyg.

Den högre utbildningen i Sverige står inför många utmaningar. En första åtgärd borde vara att sänka de statliga anslagen och komplettera med studieavgifter och donationer från exempelvis näringsliv, företag och alumner vid universitet och högskolor. På så sätt kan skatten sänkas och orättvisan bli mindre för de som har avstått från högre studier. Samtidigt kommer de personer som funderar på att börja studera tvingas tänka till en extra gång innan de gör sitt utbildningsval. Det tjänar alla på.

 

Facebook Comments

7 Comments

  1. Hur blir det för de som vill studera, men som inte har råd? Som väntar x antal år med att studera på universitet för att kunna jobba ihop pengar till studieavgiften? Finns en risk att genomsnittsåldern för en nyexaminerade snarare blir högre, än lägre.

  2. Ursäkta mig, men det här är ju ett otroligt kortsiktigt och inskränkt sätt att se på det hela. Slutsatser görs från statistik utan direkt stöd från något annat än det egna tyckandet, eller analys över tänkbara följder för den delen. Har skribenten på ett akademiskt sätt forskat kring de siffror hon väljer att lyfta fram och undersöka vilka förklaringsmodeller det finns? Eller räcker det med att jämföra statistik med den egna utlandsterminen?

    Drömscenariot är alltså att införa studieavgifter för universiteten? Det blir då ännu svårare för personer från den s.k. “arbetarklassen” att studera, alternativt att de tripplar sina studielån med en högre belåning i början av sina liv. Fantastiskt. Samtidigt behöver de personer med bakgrund i medelklassen med högutbildade föräldrar inte ta samma lån då de får hjälp av föräldrarna. Gärna har samhället privatiserat sjukvårdsförsäkringen och sänkt skatterna samtidigt vilket medför att dessa föräldrar har mer pengar på bankkontona för just detta ändamål. De som har, har tillgång till bättre sjukvård, skola och extra pengar till den högre utbildningen. De som inte har, de utbildas i nedgångna skolor utan tanke på den dyra högre utbildningen, de har heller inte råd att gå till läkaren eller tandläkaren för den delen.

    Klassklyftorna ökar igen, och med en allt mer hopplös underklass uppkommer fler problem. Kriminaliteten ökar, politikerna slår ner hårt och ökar straffen, med följd att fler fängelser behöver byggas för kriminaliteten sjunker inte för att straffen är hårdare. Polariseringen i samhället ökar och Sverigedemokraterna blir allt mer populära. Utbildningsnivån har ju generallt sjunkit, och polariseringen ökat vilket är en grogrund för socialkonservativa partier. En populistisk ny partiledare för SD vid namn Trumpgren tar till makten med en populistisk hatfull retorik. Ett nytt fantastiskt Sverige har fötts.

    Men det gör inget, för de 10% av Svenskarna (98% av dem etniskt svenskar) slutför sin utbildning fortare än innan. Likt USA kommer detta medföra en fantastisk framtid för det nya Sverige.

    Själv lyfter jag då hellre fram ökade insatser för att lyfta studenter från studieovana bakgrunder. Bättre koll på studenterna med en obligatorisk uppföljning till de studenter som inte klarar en tenta. Finns det orsaker bakom, och är det något universitetet kan hjälpa till med? Vissa kan tycka det blir ett daltande med vuxna personer som bör klara studierna själva. Jag tycker snarare det handlar om empati och vård av humankapital. Staten och studenten själv investerar tid och pengar till bådas nytta. Att ena parten värnar om sin investering på ett bättre sätt än nu är för mig logiskt.

    Tack för mig, ursäkta för “wall of text”.

  3. Ooooh, vilket klassiskt inlägg!
    Jag minns när en tidigare skribent – en härlig högersnubbe i kostym (sök på Philip Norrman här uppe till höger!) – körde lite samma argumentation och stoltserade med att studieavgifter visst inte skulle hindra några klassresor in i det redan tämligen segregerade utbildningsväsendet, och att vi svenska unga var för långsamma med att bli klara. Klart vi ska in med ekonomiska sanktioner och pekpinnar tyckte han!

    Då svarade jag med en massa syrligt om hans oförmåga att se beyond sin egen klassbakgrund, och påpekade precis som Kajsa ovan, att de som skulle drabbas är de som inte har pengar att “lalla runt för”.

    I’m going out on a limb here, Vera, och gissar att du kommer från en klassmässigt god bakgrund, med föräldrar som har stöttat din skolgång och en skön känsla av att du inte kan trilla ner under en viss nivå – om du verkligen ber om hjälp, kommer du få det av din familj. Så är det tyvärr inte för alla, och de som inte har haft en särskilt studieinriktad uppväxt i ett hem där föräldrarna inte bidragit varken ekonomiskt eller i stöttandet, kämpar redan rätt hårt för att slå sig fria från det sociala arvet och in i det högre utbildningsväsendet. Väl där, är det sällan dessa som hoppar på A-kurserna och lever nationsliv.

    Tvärtom brukar de ha arbetslivserfarenhet och en mogen approach till sin utbildning, medan MUF-gardet som blivit 18 och saknar praktisk erfarenhet utanför sitt ungdomsförbund nu presenteras till en relativ frihet (MED GRATIS PENGAR ATT FÅ!!!!!) och således lever loppan, då de vet att de ändå är “safe”.

    För att citera mig själv anno 2015; “det här med studieavgifter – släpp det, it ain’t happening. Det räcker med segregation och klassuppdelning som det är.”

  4. Håller med Lisa här. Vill vi verkligen ha ett system som USA där utbildning är förunnat de kretsar som har pengar nog att betala den? Även om det svider för dig att betala för andras utbildning så finns ett stort mervärde i en ökad utbildning i befolkningen som kanske till viss del utjämnar kostnaden. Om vi sänker utbildningsgraden genom att göra studier exklusiva för de som har en familj som betalar tappar vi inte bara en massa förmågor som inte har chans att läsa och bidra, och kanske ökar splittringen i samhället; rasismen? Är inte det en av fundamenten för demokratin att man också har möjlighet att ta del av en utbildning som möjliggör ett deltagande i samhället och politiken? Tror helt ärligt att Trump vann mycket p.g.a. bristande utbildning bland väljarna. Man såg bara hans pengar och hade inte verktygen för att sätta sig in i vad han faktiskt sa.

    Nej tack till Veras Plutokrati!

  5. Alla familjer har inte lika mycket pengar som din, Vera. Kanske du borde studera lite du med och lära dig att världen är mer än din bubbla.

  6. Nja, fast i Sverige börjar vi ju plugga lite senare än i Storbritannien också. När jag läste i London var jag 23 medan min yngsta studentkollega var 17. Sen blir inte alla människor sporrade av pengar, så argumentet att vi skulle få bättre studieresultat i Sverige om vi betalade för högre utbildning tror jag inte ett dugg på.

  7. Tråkigt med enkla lösningar på svåra problem. Att införa studieavgifter för att “motivera” studenter att ta studierna på allvar slår nämligen väldigt orättvist mot de som har stora svårigheter att betala “tusentals kronor” för att studera. Det kan då bli en omöjlighet för vissa att få tillgång till högre utbildning och denna reserveras främst för de som har ekonomiskt eller annat kapital med sig hemifrån. Jag skulle säga att detta är en större orättvisa än att de som inte studerar bidrar till att ge andra möjligheten. Det är för övrigt så ett skattesystem fungerar, att vi tillsammans bidrar till även de delar som vi inte utnyttjar. Jag kör inte bil, men bidrar ändå till att det ska finnas vägar för de som gör det. Jag har inga äldre släktingar, men bidrar ändå till att det ska finnas hemtjänst och boenden för äldre. En dag kanske jag kör bil. En dag kanske jag blir äldre. En dag kanske den som inte studerar idag vill studera. Då ska dessa tjänster finnas tillgängliga för alla oberoende av ekonomisk möjlighet.

    I länkad rapport anges att införande av studieavgifter förstärker social snedrekrytering, leder till att färre studerar och minskar möjligheterna för låginkomsttagare och social utsatta. Kan ju vara intressant läsning: https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.tco.se/globalassets/2012/0510-studieavgifter_w.pdf&ved=0ahUKEwiPy_PxubLTAhWIWSwKHXdMC_YQFggmMAE&usg=AFQjCNFfQpYycvfrD-lG9_ElMyIz02GBEA&sig2=G72EGaug5HrDEBPolRVQ9g

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Du kanske inte ska plugga så hårt i helgen

Lundagårds utbildningspolitiska krönikör tjuvlyssnar på ett samtal om