Över gränsen – Vården överbelastas när fler söker hjälp

Över gränsen – Vården överbelastas när fler söker hjälp

- in Reportage
0
Illustration: Malin Johannesson

Belastningen på vården och universitetets stödfunktioner ökar varje år, trots att vi inte verkar må så mycket sämre.  När allt fler väljer att prata om det, finns det någon som lyssnar?

Det är juni 2016. Utanför strålar solen över Lund men Anna ligger som fastlåst i sängen. Tanken på att hon snart måste koka pasta gör henne panikslagen. Under hela våren har hon lagt 30-70 timmar i veckan på studentlivet, och därtill pluggat heltid på en krävande kurs. När kursen tog slut och hon bara hade engagemanget kvar tog orken slut.
– Det var svårt att dra gränser och säga: ”om någon hör av sig mitt i natten, då måste jag inte svara direkt”. Utan jag satte mig där och jobbade söndagskvällar, säger hon om perioden.

När Anna berättade om hur hon mådde för sin studievägledare fick hon rådet att hon kanske var utbränd och borde sjukskriva sig.
– Jag vände mig till en vårdcentral som inte tog mig på allvar, läkaren sade att jag var för ung för att bli sjukskriven. Även om jag mådde dåligt nog för att sjukskrivas så var risken att jag i resten av livet skulle vilja bli sjukskriven varje gång det blev lite motigt, berättar Anna.
– Det lät som att han trodde att jag mådde lite smådåligt, men då var det ju så att jag inte kunde gå upp på morgonen. Jag var långt över gränsen, säger hon.

Men Anna tog läkarens besked på allvar, och när terminen kom igång på hösten fortsatte hon med både engagemang och studier.
– Under höstens början lyckades jag varva plugg och engagemang så att jag inte behövde göra båda samtidigt. Det var dock bara en tillfällig lösning, och när tentorna närmade sig tog det stopp. Min studievägledare hänvisade mig till Studenthälsan och av en slump hade de en drop-in tid dagen efter. De sjukskrev mig direkt, säger Anna.

”Jag orkar inte vara jag längre”

Längst ner under papperskorgen på en toalett i en av Lunds universitets alla byggnader står detta nedkladdade meddelande med svart bläck. Allt fler studenter söker hjälp för psykisk ohälsa men att få hjälp är inte alltid lätt. För den som väntar kan desperation och maktlöshet prägla tillvaron. Kanske har detta meddelande skrivits av en av dessa.

År 2016 sökte rekordmånga hjälp hos Studenthälsan, drygt 40 självremisser per vecka. Dessutom hänvisas allt fler till Studenthälsan från primärvården och psykiatrin, som i sin tur är överbelastade. Studentprästerna har omprioriterat resurser till enskilda samtal, förra året genomfördes över 500.

Men trots att allt fler söker hjälp visar både nationell och regional statistik, till exempel undersökningen ”Skolbarns hälsovanor”, att den mest markanta uppgången av psykisk ohälsa i Sverige skedde på 1990-talet och första åren under 2000-talet. Sedan dess har den legat på en jämn, men hög nivå. Enligt Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, är det möjligt att det ökade vårdbehovet i stället beror på att ett tidigare tabu är brutet, och att fler är beredda att söka hjälp.
– Egentligen är ju det är en positiv utveckling, att folk pratar om det och söker hjälp, säger Christina Dalman.

En stressig kultur

Anna är inte ensam om att bli utstressad av engagemang. En stresshets inom Lunds studentliv är något som Josefin Andersson, studentpräst i Lunds Domkyrkoförsamling har upplevt i sina möten med studenter.
– Jag vet ju de som säger att ”är man inte utbränd efter att ha varit heltidare så är det något som varit fel”, säger hon.

Men det är en kultur som hon inte tror på. De senaste åren har studentprästerna erbjudit kris, kriskommunikation, konflikt och stresskurser till heltidare och halvtidare inom kårerna, nationerna och Akademiska föreningen.
– Jag tror vi kan hjälpas åt att göra det året lite roligare och lite bättre genom att förebygga utbrändhet och överarbete, säger hon.

Att det kan vara prestigefullt att ha mycket att göra och att vara stressad är även något som Staffan Wester, leg. psykolog på Studenthälsan märker när han pratar med studenter. Studenthälsan erbjuder också stresskurser med information och verktyg för att hantera stress.
– Samtidigt betonar vi att stress är något viktigt och normalt för oss men blir det för ihållande och för frekvent så mår vi dåligt och det påverkar oss negativt på funktionsnivå, kroppsligt och psykiskt, säger Staffan Wester.

En hypotes som Christina Dalman i sin forskning på Institutionen för folkhälsovetenskap arbetar utifrån är att samma psykiska ohälsa skapar större bekymmer i livet i dag än det gjorde för några årtionden sedan.
– Om man har någon begränsning i dag åker man ut mycket mer, säger Christina Dalman.

”Quarter-life-crisis”

Johan är student på LTH och jobbar extra vid sidan av studierna. För fem år sedan upplevde Johan en livskris i och med att han flyttade hemifrån, började på ny skola, och skulle skaffa nya vänner.
– Det blev för mycket. Så jag hamnade i en depression, säger Johan.
Johan hamnade i en långvarig depression som han fortfarande inte tagit sig ur. Sedan några månader får han hjälp av Studenthälsan, som inte är främmande för problematiken.

För att beskriva den livssituation som många studenter befinner sig i har man på Studenthälsan lånat uttrycket ”quarter-life-crisis” ifrån USA.
– Merparten av studenterna är i den åldern, 20 till 27 ungefär. Där görs flest stora förändringar och tas flest beslut som påverkar ens framtid. Förändringar skapar stress och det är inte så konstigt att krisa då, säger Staffan Wester.

Catharina Strid, verksamhetschef för psykoterapimottagningen vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, berättar att vissa studenter ställer högre prestationskrav på sig själva vilket skapar stress. En stress som ofta ökar av att vissa precis flyttat, måste skaffa nya kompisar och stå på egna ben.
Till psykoterapimottagningen vid institutionen för psykologi kan alla söka sig, även om de flesta som söker är studenter. Mottagningen har en utbildande funktion där studenter på psykologprogrammets senare del ska genomgå en kurs i tillämpad psykologisk behandling. Psykologstudenterna får handledning av legitimerade psykoterapeuter. På mottagningen har man sett en tendens att de som söker terapi uppvisar mer komplexa och svårare problem än tidigare.
– Vi har ingen statistik på det eller siffror. Utan det är något som vi som jobbat här ett tag upplever, säger Catharina Strid.

Minskad stigmatisering

– Som jag ser det finns det två problem man har när man mår dåligt. Ett av dem är att man faktiskt mår dåligt, ett annat är att man inte vågar prata om det. Det räcker inte att ett av dem åtgärdas, säger Anna.
Både Johan och Anna upplevde att det var relativt oproblematiskt att erkänna att de behövde hjälp, problemet var snarare att de också behövde få hjälpen. För Anna tog det ett halvår att bli sjukskriven och ett år att få regelbundna samtal, för Johan funkade det på andra försöket, efter att ha sökt hjälp på vårdcentral ett år tidigare.

Enligt Christina Dalman är det den minskade stigmatiseringen som kan vara den största anledningen till att vårdkonsumtionen ökat.
– Vi har haft som hypotes att folk på grund av stigmatisering, oro och skam inte har sökt hjälp tidigare, säger Christina Dalman
Christina Dalman menar att den ökande konsumtionen av psykiatrisk vård delvis kan tolkas som en framgång, det innebär att de som behöver hjälp nu också i högre grad får den.

En pressad vård

När hindren för att söka hjälp minskar och fler söker hjälp leder det till ett ökat tryck på vården. Detta märks, inte minst på Studenthälsan.
– Belastningen ökar ju på hela vårdsektorn. Det vill säga även på allmän-, primär- och specialistvårdens psykiatri. Och vi ser att möjligheten att få tillgång till psykiatrin i landstinget har försvårats, säger Stefan Wester.
– Det kommer studenter som söker sig hit för att de inte har någon annan möjlig väg att gå, säger Ing-Marie Olsson, fysioterapeut på Studenthälsan.
– Vi kan aldrig matcha behovet. Det är vårt stressmoment, vilket jag tror alla vårdinrättningar kan känna igen sig i, säger Ing-Marie Olsson.

Till mottagningen vid institutionen för psykologi kommer det flera klienter som hänvisats från andra vårdinrättningar.
– Av de drygt 300 som sökte hjälp hos oss hade 18 procent hänvisats från Studenthälsan. De har ju ett högt tryck och kan inte erbjuda längre terapeutisk behandling. Ytterligare 18 procent hänvisades till oss via primärvården, säger Catharina Strid, psykolog och ansvarig för psykoterapimottagningen.

Studentprästerna får också in patienter som väntar på vård inom allmänna sjukvården, även om det inte är den största gruppen. Enligt studentprästen Josefin Andersson har den gruppen ökat.
– Vi får en hel del samtal från Studenthälsan när någons problematik handlar mer om existentiella frågor, så blir de skickade till oss istället. Med Studenthälsan  ska det vara studierelaterat och det är det inte alltid, säger Josefin Andersson.

Omprioriteringar och effektivisering

När söktrycket ökar så tvingas vården och olika stödfunktioner att effektivisera och omprioritera sin verksamhet för att möta behovet.
Efter att Johan inte var nöjd med den terapeut som han fick träffa genom sin vårdcentral valde han att vända sig till Studenthälsan i stället. Där fick han ta del av en av deras nya digitaliseringssatsningar.
– Jag går en online-behandling mot ångest, och så får jag feedback från Studenthälsan varje vecka. Det funkar bättre, säger Johan.

Även om programmet är opersonligt och inte anpassat till Johans specifika problematik med social ångest tycker han att det har vissa fördelar, som att han får ta mer ansvar för sitt eget välmående, och att det kan hjälpa med andra problem än det han sökte hjälp för.
Ing-Marie Olsson ansvarar för delar av stressbehandlingen online. Hon tycker att den behandling som erbjuds fungerar bra och är effektiv för både dem och studenterna
– Det är ett sätt för oss att erbjuda en mer frekvent och regelbunden kontakt till skillnad från det allmänna konceptet där man kanske har tre till fyra samtal, säger Ing-Marie Olsson.

För tillgång till obegränsat antal samtal kan studenter och anställda vid LU vända sig till studentprästerna. Josefin Andersson tror att en viktig anledning till att många vänder sig till dem är just att det inte finns en begränsning på hur många samtal man får.
– En del kommer just för att vi inte för journaler.  En del kommer för att det inte kostar, en del kommer för att vi kan erbjuda obegränsat antal samtal. Det är tre punkter som är betydelsefulla för många, säger Josefin Andersson.
På grund av det upplevda behovet av samtal har studentprästerna gjort omprioriteringar de senaste åren.
– Vi har ju tagit bort annan verksamhet för att vi ska kunna ha samtal också. Vi har märkt att det är där vi vill lägga vår tid, säger hon.
– Vi är 2,75 tjänster och vi har drygt 500 samtal per år. Det tycker jag är ganska många, fortsätter Josefin Andersson.

Ett politiskt ställningstagande

Region Skåne införde år 2013 vårdval inom psykiatrin, där patienter genom remiss kan få tillgång till professionell terapeutisk behandling under högkostnadsskyddet.
– Det är en rätt unik reform. Man har tagit ett politiskt ställningstagande att terapi är viktigt och människor behöver det, säger Catarina Strid.

Det finns däremot vissa svårigheter inom vårdreformen. En remiss ger bara ett begränsat antal samtal, oftast 10. Region Skåne har infört en spärr som gör att den som använt sina samtal inte kan få fler inom en viss tid. I januari 2016 ökades tidsgränsen från tre till femton månader efter avslutad behandling.
– Många av de som söker hjälp hos psykoterapimottagningen är personer som drabbats av denna spärr, enligt Strid.

En annan problematik inom allmänvårdens psykiatri är kompetensen för bedömning hos vårdcentralerna.
– Det behövs en förstärkning av resurserna på vårdcentralerna för att bedöma psykisk ohälsa, och det kan man ju göra på flera olika sätt så att patienter får den mest adekvata behandlingen, menar Catharina Strid.

Enligt Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, har universitetet ett ansvar att se till att studenterna kan få den hjälp de behöver, även om det främst ligger på vården.
– Problemet med Studenthälsan är att de studenter som går till primärvården ofta blir hänvisade till Studenthälsan. Sedan var det någon som berättade att för psykisk ohälsa är det sex månaders väntetid, då är det klart att vi har ett ansvar, sade han vid en pressträff.
– Jag vill inte föregå budgetarbetet men det är definitivt en av de poster som vi noga överväger att lägga mer på. Och det är inte bara Studenthälsan utan det rör även olika former av studiestöd, säger Torbjörn von Schantz.

Här för att stanna

Ökade krav, fler beslut att fatta och minskat stigma, tre orsaker till att vårdkonsumtionen ökar trots att statistiken pekar på att vi inte mår så mycket sämre. Av allt att döma är det ökade behovet inget övergående faktum, och trots stora satsningar och digitaliseringslösningar finns det fortfarande många som har svårt att få vård.
Enligt Christina Dalman är det bara för dagens beslutsfattare att vänja sig vid situationen.
– Jag tycker att man måste bara förbereda sig på att folk kommer att fortsätta söka hjälp för psykisk ohälsa, säger hon.
– Den psykiska ohälsan är här för att stanna.

Trots ett högt söktryck vill Ing-Marie Olsson på Studenthälsan betona att det alltid är bra att vända sig till dem för hjälp. Hon menar att väntetiden  kan variera mycket.
– Så jag skulle säga: sök alltid! För just då kanske vi har kort väntetid, säger Ing-Marie Olsson.

Till dess har Anna sina tips för att inte halka ner i stressfällan:
– Mina tips är att det är okej att ha ledigt när man är hemma, dra gränser mellan jobb och fritid och se studentengagemang och förtroendeposter som jobb även om du gör det med dina kompisar.
– Det är verkligen viktigt att koppla ner och inte svara på chattar när som helst eller göra allt hela tiden. Ta ledigt i stället.

Anna och Johan heter egentligen något annat.

Facebook Comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may also like

Studiedroger ingen genväg till bättre betyg

Studenter tar droger för att studera effektivare. Samtidigt